Ekonom: År 2022 blir en chock för kommunerna — nya beslutsfattare får det hårt, säger Ralf Sund
De statliga coronastöden riskerar skapa en bubbla för kommunerna, säger Tehys ekonom. Det är farligt att inte fatta beslut som borde fattas.
Nu då samtliga kommuner slagit fast sina skattesatser för nästa år framträder en något överraskande bild. Enbart 39 kommuner höjer skattesatsen, det lägsta antalet under hela 2000-talet. Det här alltså trots att den kommunala ekonomin blivit allt mer trängd de senaste åren.
Samtidigt finns det en entydig förklaring till varför så få kommuner höjer kommunalskattesatsen, och till varför deras ekonomi på kort sikt ser ut att stå på stadigare grund. Det statliga coronastödet har underlättat situationen.
Sammanlagt har staten i år beviljat 3 miljarder euro i extra stöd till kommunerna och sjukvårdsdistrikten. Statsandelarna har gått till kommunernas basservice och till coronatester och spårandet av viruset.
Utdelningen av de förhöjda statsandelarna styrs inte av antalet coronafall i kommunerna, utan av statsandelsprocenten för kommunal basservice. Det här innebär att också kommuner med få fall av corona – och med färre utgifter som förorsakas av pandemin – drar nytta av det statliga stödet.
Framskjutna beslut, större skattehöjningar
Samtidigt har de strukturella problem som kommunerna dras med inte försvunnit någonstans. Frågan är om kommunerna gör sig själva en björntjänst genom att skjuta fram smärtsamma beslut, till exempel höjningar av skattesatserna.
Ralf Sund, ekonom på social- och hälsovårdsfacket Tehy, svarar ja på den frågan. I en blogg (på finska) skriver Sund att också då kommuner skär ner, och motiverar nedskärningarna med utgifter som epidemin orsakat, så accepterar de inte verkligheten.
Coronavirusutbrottet har inte försämrat kommunernas ekonomi. Problemet ligger på annat håll, menar Sund.
Så finns här en risk för att kommunerna hamnat i en ekonomisk bubbla på grund av statens generösa coronastöd? Kommuntorget ringde upp Ralf Sund.
– Absolut finns det en risk för det. Kommunernas ekonomiska situation är tillfälligt lättare i år och nästa år, men på sätt och viss skjuts problem som ändå finns där fram. Det är lite farligt att inte fatta beslut som borde fattas. Jag hör till de ekonomer som älskar skatter, men jag vet att politiker inte gör det — speciellt när ett val är på kommande. Men med tanke på att kommunernas inkomster är avgörande för att de ska kunna hålla nivån på deras lagstadgade service finns det risker med att skjuta fram svåra beslut. Det kan innebära stora skattehöjningar i framtiden, vilket är dåligt med tanke på kommuninvånarna och på företagen. En politik som inte är långsiktig, utan tar ett år i taget, är inte bra för den kommunala verksamheten.
Är kommunalpolitiker för rädda för kommunalskatten som ett verktyg att åtgärda ekonomiska problem med?
– Ja de är för rädda. Det gäller också fastighetsskatten, som inte höjs i den takt som den borde höjas. Kommunerna bromsar rätt hårt i det avseendet, trots att skattesatsen är en viktig del av deras självstyre. Å andra sidan hör också utgifterna, alltså hur kommunerna väljer att ordna sin verksamhet, till självbestämmanderätten, och det är svårt att ha ett makroperspektiv på det här. Det finns alltid enskilda kommuner som har särskilda argument för sina beslut.
– Men det har man sett, fortsätter Sund, att kommuner gör investeringar som inte är så kloka med tanke på social- och hälsovårdsreformen. Det kan leda till att de blir stående med fastigheter som inte har någon användning efter reformen. Jag skyller nu inte på kommunerna utan mera på staten och riksdagen som hållit på med social- och hälsovårdsreformen i tiotals år. Kommunerna försöker klara sig i en nästan omöjlig situation. Men det är harmligt om de fattar beslut om investeringar som inte är till nytta efter reformen.
”Valkonjunktur” är demokratins pris
Hur ser du på tidsaspekten här? När blir det sämre igen?
– Jag tror att 2022 blir ett chock-år för kommunerna. Det stöd som nu byggts på coronavirusutbrottet är borta då, och Finland inleder arbetet med att sänka statsskulden. Jag vågar påstå, utan desto mera bevis, att när kommunerna har lite extra pengar så går de nog också åt, ibland kanske på ett inte så genomtänkt sätt. De nya beslutsfattarna i kommunerna kommer att ha det hårt från 2022 och framåt.
Det är kommunalval i vår. Finns det en risk att nya fullmäktigen runt om i landet inte vågar ta smärtsamma beslut, även om det vore nödvändigt?
– Det finns en risk men jag tror på demokratin. När fakta är på bordet så kommer politikerna att fatta besluten. Ser man tillbaka i tiden inser man att skattehöjningar och andra svåra beslut följer en viss val-takt. Svåra beslut tas inte innan val men nog efter dem. Om man överhuvudtaget ska kritisera demokratin så är det kanske för att en långsiktig politik, som utgår från fakta, överskuggas av denna valkonjunktur, som också leder till att man förlorar resurser. Men det är demokratins pris.
Larsmo höjer, och kan höja igen
Larsmo hör till den minoritet av kommuner som höjer sin kommunalskattesats nästa år, från 19,5 procent till 20 procent. Med det ska kommunen lyckas minska underskottet i budgeten till 130 000 euro.
Kommunstyrelsens ordförande Karita Nynäs (SFP) säger att för hennes del var en skattehöjning klar redan då bokslutet för 2019 visade ett underskott på 1,3 miljoner euro.
– I år har vi extramedel på sammanlagt 800 000 euro till social- och hälsovården, och alla fakturor har ännu inte kommit in. Dessutom innebär ändringar i dagvårdsavgifterna att kommunen betalar mera för småbarnspedagogiken, och vi har många barn i kommunen. Många äldre också, och deras antal ökar, säger Nynäs.
SFP var det enda parti som var splittrat i frågan om kommunalskattesatsen. De statliga coronastöden gör att bokslutsprognosen för 2020 ser positiv ut. Därför ville halva fullmäktigegruppen behålla skattesatsen på nuvarande nivå.
– Men vi måste tänka på kommuninvånarna och på den service de behöver. Därför måste skatten höjas.
Larsmo sänkte sin kommunalskattesats för fem år sedan och är nu alltså tillbaka på den tidigare nivån. Vad som sker framöver är osäkert, säger Nynäs, med tanke på att epidemin kan fortsätta ännu i flera månader.
– Därför var det klokt att höja med en halv procentenhet nu, för vi kan eventuellt vara tvungna att höja också nästa år.
Inga hokus pokus-konster
Lovisa höjde sin kommunalskattesats i fjol, den är nu 20,25 procent, och därför var en skattehöjning ingen central del av den diskussion som fördes om nästa års budget, säger fullmäktigeordförande Otto Andersson (SFP).
– Det finns inga hokus pokus-konster för att balansera ekonomin utan det handlar om en helhet. Vi höjde skatten i fjol och i år har vi samarbetsförhandlat och sett över stadens utgifter.
Har skattesatsen i Lovisa nått en smärtgräns eller kan den höjas ytterligare?
– Den är konkurrenskraftig, alltså inte hög om man jämför med andra kommuner. Min linje är att tröskeln för en höjning ska vara hög. Därför var den diskussionen inte aktuell i år. Vi får se hur situationen utvecklas. Förhoppningsvis blir det inte aktuellt att höja, men det beslutet måste tas utgående från en bedömning där servicenivån balanseras mot skattesatsen.
Andersson säger att befolkningsutvecklingen i Lovisa är grundläggande för stadens ekonomi. Fler skattebetalande invånare är den enda hållbara lösningen, och vid sidan av det ska staden se över sin kostnadsstruktur.
– Med tanke på att vi ordnar bostadsmässa 2023, och med tanke på vår närhet till Helsingfors och stadens prisnivå, har vi goda möjligheter att locka inflyttare. Många flyttar också till Lovisa, men vi har också många äldre som går bort. Jag tror att genom marknadsföring, och genom stadens attraktionskraft, så har vi goda förutsättningar även om vi, som alla kommuner, har haft ett svårt år.
LÄS OCKSÅ: Kommunalskatten stiger för 700 000 finländare nästa år – kolla läget i din kommun
