De statliga nedskärningarna drabbar små kommuner med hög nativitet
- Det är inte sagt att företagens besparingar omsätts i nya investeringar som ger skatteintäkter. Skattesänkningen löser inte heller grundproblemet som berör svag ekonomisk tillväxt, säger Timo Vesala på Kuntarahoitus. Bild: Kommuntorget
Statsminister Petteri Orpos (Saml) regering fattade förra veckan beslut om nya ekonomiska nedskärningar som drabbar kommunerna.
Enligt regeringens förslag försvinner ytterligare 75 miljoner euro från den statliga finansieringen av kommunernas verksamhet.
– Det nya i dessa nedskärningar är att regeringen nu går in för en procentuell nedbantning av statsandelarna. Samma procentsats på 2 procent ska enligt planen tillämpas på alla kommuner. Tidigare har nedskärningarna justerats enligt invånarantalet, säger Minna Punakallio, chefsekonom på Kommunförbundet.
De nya beräkningsgrunderna kommer att slå hårt i synnerhet mot mindre kommuner där det finns en stor andel barn.
– I genomsnitt innebär de nya nedskärningarna att det försvinner omkring 13 euro per invånare. Då vi granskar kommuner med hög nativitet blir det tuffare nedskärningar än så. I till exempel Larsmo kan nedskärningen bli hela 53 euro per invånare, säger Punakallio.
Orsaken till detta är att kommuner med många barn använder relativt sett mer pengar på småbarnsfostran och skolgång. Då blir effekterna av de procentuella nedskärningarna också stora.
Staten fördelar knapphet
Finansföretaget Kuntarahoitus analytiker är inte förbluffad över regeringens beslut.
– Med tanke på statsfinansernas svaga situation är jag inte förvånad över att det blir nya nedskärningar i kommunernas statsandelar. Alla drabbas av att staten nu fördelar knapphet. Jag väntade mig i själva verket ännu värre nyheter för kommunernas del, säger Timo Vesala, chefsekonom på Kuntarahoitus.
Enligt Vesala föreligger nu en risk att utbildningssektorn får ta den hårdaste smällen.
– Efter vårdreformen står sektorn för fostran och bildning för de överlägset största kostnaderna i alla kommuner. Kommunerna måste anpassa serviceutbudet i grundskolorna till de nya ekonomiska ramarna. Det har negativa konsekvenser, säger Vesala.
Sänkt samfundsskatt ingen dundermedicin
Sänkningen av samfundsskatten från 20 till 18 procent kommer däremot inte att drabba kommunerna negativt, anser bägge experter.
– Ännu förra veckan var det oklart hur kommunerna ska kompenseras för detta inkomstbortfall, men statsminister Orpo bekräftade i Yles sändning i söndags att de minskade intäkterna från samfundsskatten ska kompenseras fullt ut i form av förhöjda statsandelar, säger Punakallio.
Trots lugnande besked råder det stor ovisshet om skattesänkningens gynnsamma effekter på den ekonomiska tillväxten.
– Förhoppningen är att den sänkta samfundsskatten ska locka internationella bolag till Finland, men det är tveksamt om skattesänkningen leder till nya investeringar. Ekonomisk tillväxt handlar inte om skatter. Det handlar snarare om att vi har företag i branscher som producerar sådana varor och tjänster som efterfrågas, säger Punakallio.
Timo Vesala är inne på samma spår.
– Sänkningen av samfundsskatten är en dyr åtgärd som beräknas kosta staten cirka 800–900 miljoner euro. Det är inte sagt att företagens besparingar omsätts i nya investeringar som ger skatteintäkter. Skattesänkningen löser inte heller grundproblemet som berör svag ekonomisk tillväxt, säger han.
Handelskrig och sänkta räntor
I skuggan av alla nationella åtgärdspaket ställs kommunerna inför en global ekonomisk kris på grund av USA:s president Donald Trumps oberäkneliga utspel och landets chockhöjning av en lång rad handelstullar.
– Handelskrigen leder till ökad försiktighet och stärkt kostnadsmedvetenhet i kommunerna. Vi ser redan nu att många mindre kommuner förhåller sig kritiskt till nya investeringar. Större kommuner med stor inflyttning är tvungna att investera i infrastruktur oavsett vad konjunkturläget är, säger Vesala.
Europeiska centralbanken har försökt stävja den ekonomiska osäkerheten med ett flertal räntesänkningar. Den 17 april sänkte ECB den så kallade insättningsräntan med 0,25 procentenheter till 2,25 procent. Analytiker bedömer att det blir ytterligare två eller tre räntesänkningar i år, vilket skulle innebära att insättningsräntan kan sjunka till 1,5–1,75 procent före årets slut.
– Så gott som alla kommuner har räntesäkrade lån, vilket räddar dem från fluktuationer på finansmarknaden. Den sjunkande räntenivån kommer ändå att gynna kommunerna på lång sikt.
Trots lägre räntor tror Timo Vesala inte på en snabb återhämtning för byggbranschen och kommunernas bostadsproduktion.
– Det här året är redan förlorat för byggnadsbranschen. Nästa år blir också tajt. Återhämtningen sker först då största delen av de nybyggda bostäder som nu står tomma har sålts. I takt med att arbetslösheten förvärras kommer bostadsköparna att avvakta, säger Vesala.
