Budgetförhandlingarna inleds – historisk nedskärning för kommunerna väntar, säger chefsekonom
Kommunerna tvingas redan i höst inleda anpassningsåtgärder för ekonomin, säger Minna Punakallio.
I dag inleds regeringens budgetförhandlingar. Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio säger att för kommunerna väntar den näst största nedskärningen under 2000-talet.
Visserligen kunde det ha varit värre. Under vårens budgetramförhandlingar, som slår an tonen för denna veckas mangling, avvärjdes de stora nedskärningar som Finansministeriet föreslagit.
Men slutresultatet är ändå dystert. Detta år och nästa tvingas kommunerna att anpassa sig enligt nya uppgifter och ansvar – ofta i form av lagändringar som till exempel den utvidgade läroplikten. Samtidigt skär staten i statsandelarna, även om det här försöker döljas, säger Punakallio.
Statsbudgetförslaget innehåller visserligen höjningar av statsandelarna, men nedskärningarna uppstår då kostnadsfördelningen mellan stat och kommun förblir ojusterad. Det handlar om drygt 560 miljoner euro, säger Punakallio. Samtidigt fortsätter regering Sipiläs konkurrenskraftsavtal att spöka i form av en sänkt statsandelsprocent. Här pratar vi om en sammanlagd summa på drygt 230 miljoner euro.
Enligt Punakallio är det här ytterligare ett bevis på hur statens och kommunernas beräkningar av vad utökade uppgifter och ansvar kostar avviker från varandra.
Sten på bördan är svikna löften om att till fullo kompensera utgifter som coronakrisen skapat. Den bördan hör egentligen till fjolåret men borde beaktas också nu, eftersom den påverkar kommunernas ekonomi, säger Punakallio.
Hjälper fjolårets överskott, som kommunerna gjorde tack vare statliga coronastöd?
– Det underlättade på så sätt, att kommunerna inte i fjol behövde höja skattesatser, kunde skrinlägga anpassningsåtgärder och utan ekonomiskt tryck förbereda sig för detta år. Överskottet gick till investeringar och normal basservice, och kommunernas ekonomi hölls stabil. Pågående år har sett en god utveckling av skatteintäkterna, men samtidigt ökar utgifterna kraftigt och den ekonomiska tryggheten håller på att försvinna. När kommunfullmäktige tar itu med budgetarbetet i höst kommer inkomster och utgifter inte att mötas. Nya ledamöter måste fundera på hur inkomsterna kan ökas, eller hur utgifterna kan minskas.
Punakallio menar alltså att i kommunerna så måste anpassningsåtgärderna inledas redan i höst. En höjning av kommunalskattesatsen är en snabb första åtgärd. Andra kräver mera tid. Permitteringar är en förhandlingsfråga och nedskärningar i servicenätet ger effekt först på sikt.
– De senaste åren har varit historiskt turbulenta, säger Punakallio och syftar inte bara på nedskärningspolitiken och pandemin utan också på social- och hälsovårdsreformen, som påverkar den kommunala ekonomin.
Av budgetförhandlingarna önskar hon sig infriade löften om coronaersättningarna men också modiga, och svåra, beslut som förbättrar sysselsättningen. Nedskärningar i det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet kan vara en sådan åtgärd, säger Punakallio men påpekar också att det inte hör till hennes expertområde.
– Sannolikt handlar det om flera olika åtgärder. Allt ligger inte i regeringens händer. Det krävs en attitydförändring bland arbetsgivarna, vad gäller att anställa äldre och invandrare.
