Stark tillväxt ger ökade inkomster
I Kristinestad, Larsmo och Närpes är ekonomin på väldigt bra nivå. På andra håll, så som Lappträsk, Lojo och Mörskom, ger bokslutet ett sämre resultat. Ekonomin skiljer sig stort mellan kommunerna men det gör även förutsättningarna på olika håll i landet, enligt Benjamin Strandbergs analys av ekonomin i kommunerna.
Den ekonomiska tillväxten i Finland blev ifjol märkbart starkare än vad man i början av året förväntade sig. Ännu i maj uppskattade Finansministeriet att BNP skulle öka med 1,2 procent, men uppskattningen blev till 3,1 procent i december. Den betydande ökningen i BNP medför att kommunernas skatteinkomster samtidigt ökade mer än väntat. Våren 2017 uppskattades att kommunernas inkomster från kommunalskatten skulle minska med 1,9 procent och de totala skatteinkomsterna med 1,1 procent.
Den betydande ökningen i BNP medför att kommunernas skatteinkomster samtidigt ökar mer än väntat.
När de slutliga redovisningarna gjorts för året visade det sig att de totala skatteinkomsterna istället ökade med två procent, och att inkomsterna från kommunalskatten också ökade något (0,1 procent).
En kommun kan bli föremål för utvärderingsförfarande om den misslyckas med att uppfylla alla nedanstående kriterier i två på varandra följande bokslut:
- Kommunens årsbidrag räcker till avskrivningarna.
- Den relativa skuldsättningsgraden bör vara mindre än 50 procent
- Lånestocken är mindre än 9 239 euro per invånare
- Inkomstskattesatsen borde inte vara högre än 20,75 procent
Kommunen kan också bli mål för utvärderingsförfarande ifall det senaste bokslutet visade ett underskott på över 1 000 euro per invånare och bokslutet före det över 500 euro per invånare.
Intäkterna från samfundsskatten ökade med hela 20 procent, vilket till stor del berodde på den enskilda förskottskompletteringen på 200 miljoner euro som behandlades i förra numret av Kommuntorget.
I denna artikel analyserar vi ekonomin i tvåspråkiga kommuner på fastlandet innan vi vet bokslutet 2017. Det som vi med säkerhet har gällande 2017 är slutliga uppgifter om kommunvisa skatteinkomster och statsandelar.
Analysen är tudelad: nulägesanalysen baserar sig på en granskning av kommunernas bokslut 2016 och nyckeltalen som framkommer där. Framtidsanalysen behandlar endast kommunernas inkomster.
Till dessa hör de slutliga statsandelsutbetalningarna för åren 2017 och 2018 samt de slutliga skatteredovisningarna för år 2017. Skatteinkomsterna för 2018 baserar sig på Kommunförbundets kommunvisa skatteprognos som görs på basis av de uppgifter som för tillfället är tillgängliga.
Analysen är teknisk och innehåller inte några djupare kommunvisa analyser. I nulägesanalysen beaktas kommunkoncernens siffror, i likhet med kriskommskriterierna i kommunallagen.
Det bör poängteras att informationen om skatteinkomster för 2018 är osäker i detta skede. Trots osäkerheten finns det saker som visar riktningen för utvecklingen av skatteinkomsterna, främst konkurrenskraftsavtalet och ändringarna i skattegrunden.
I samband med budgetförhandlingarna beslöt regeringen att lindra beskattningen av förvärvsinkomster så att beskattningen inte skärps som en följd av konkurrenskraftsavtalet.
Dessa skattelättnader minskar enligt Finansministeriets uppskattningar inkomsterna från kommunalskatten med drygt 180 miljoner euro i hela landet. Den största enskilda åtgärden var höjningen av nivån på arbetsinkomstavdraget.
Då man beaktar övriga ändringar i skattegrunden som förbättrar kommunernas skatteinkomster (avslutandet av barnavdraget och nedskärningen i avdraget för räntor på bolån) minskar inkomsterna från kommunalskatten med 131 miljoner euro under 2018. Detta bortfall i skatteinkomster kompenseras dock till kommunerna fullt ut via
statsandelssystemet. I samband med konkurrenskraftsavtalet kom man också överens om olika ändringar i löntagaravgifterna åren 2017–2020 vilket minskar på kommunalskatten 2018. Detta kompenseras (liksom i fjol) inte till kommunerna via statsandelarna.
När man beaktar ändringarna säger Finansministeriets och Kommunförbundets senaste prognoser att inkomsterna från kommunalskatten således ökar med 0,4 procent och de totala skatteinkomsterna för kommunerna ökar med 0,6 procent i hela landet år 2018.
Kommunförbundets kommunvisa skatteprognos som används i denna analys baserar sig på uppskattningen för hela landet. Även de kommunvisa skattesatserna samt samfundsskattens utdelningsandelar för 2018 har tillämpats. Skillnaderna mellan kommunernas uppskattade skatteinkomster år 2018 varierar, vilket framkommer i den gruppvisa analysen nedan.
Den slutliga utbetalningen av statsandelar i hela landet år 2018 blir totalt 8 287 miljoner euro, en minskning med cirka 0,5 procent från ifjol. De största ändringarna i kommunernas statsandelsfinansiering beror på konkurrenskraftsavtalet och justeringen av kostnadsfördelningen enligt statsandelslagen. Statsandelarnas verkningar ter sig väldigt olika i kommunerna, eftersom de baserar sig på kalkylerade kostnader.
Kalkylerade kostnader varierar från kommun till kommun på grund av skillnader i servicebehov och olika särförhållanden (bland annat invånarstruktur och sjukfrekvens) som tas i beaktande vid uträknandet av statsandelen. Det finns också stora skillnader i statsandelarnas andel av kommunernas totala skattefinansiering kommunerna emellan. I Nyland är andelen i regel mindre på grund av gynnsammare särförhållanden och på grund av att en stor del av kommunerna betalar ett utjämningsavdrag på basis av kalkylerade skatteinkomster.
I analysens statsandelar beaktas alla systemets delar: statsandelarna för kommunal basservice, utjämning av statsandelar på basis att skatteinkomsterna, Undervisnings- och kulturministeriets statsandelar samt hemkommunersättningsnettot.
I denna korta analys finner man rätt stora skillnader mellan kommunerna – både då man granskar det ekonomiska nuläget och framtidsutsikterna för kommunernas inkomster. Det som man måste komma ihåg är att de tvåspråkiga kommunerna redan i utgångsläget är väldigt olika, både till storlek och till inkomststruktur.
Då man jämför kommunerna bör man ta i beaktande ifall befolkningen i kommunen
växer eller krymper, ifall servicenätet bör förnyas eller utvidgas och i vilka stora investeringar som har gjorts. Detta har stor inverkan på nyckeltalen i nulägesanalysen.
Statsandelsfinansieringen beror på politiska beslut och på de enskilda kommunernas särförhållanden och servicebehov.
När det gäller skatteinkomsterna spelar näringslivet en central roll – huruvida nya arbetsplatser skapas eller försvinner i kommunen är avgörande liksom näringslivets struktur.
Samfundskatten har en stor inverkan på kommunernas skatteinkomster i kommuner med enstaka storföretag, vilket man kan konstatera i Borgå och Lovisa.
Nyland: Stora skillnader mellan kommunerna
Då man granskar nuläget för kommunerna i Nyland ser det rätt olika ut: 12 kommuner har ekonomin i balans och årsbidraget räcker till för avskrivningarna.
I Vanda, Helsingfors, Grankulla, Sibbo och Sjundeå är årsbidraget över 150 procent av avskrivningarna, vilket kan ses som en väldigt bra nivå.
I Lappträsk, Lojo och Mörskom däremot räcker årsbidraget inte till för avskrivningarna, vilket är ett tecken på att kommunens ekonomi kanske inte är i balans.
Räkenskapsperiodens resultat är också negativt i dessa tre kommuner och lånen är mindre än genomsnittet i fasta Finland (6 148 eur/ invånare). Mörskoms lånestock på 1 775 euro per invånare kan därför anses speciellt låg.
I Nyland har vissa kommuner en relativt hög lånestock per invånare. I Esbo, Vanda och Hangö är lånestocken mellan 8 000–11 000 euro per invånare. Trots höga siffror har dessa kommuner ett bra årsbidrag, och goda tillväxtmöjligheter i framtiden. Den höga lånestocken är dock en riskfaktor.
Skillnaderna i kommunernas skattesatser för 2018 är också väldigt stora bland kommunerna i Nyland. Raseborg har den högsta skattesatsen på 22,0 procent. Andra kommuner med hög skattesats är Hangö (21,75 procent), Mörskom (21,50 procent) och Sjundeå (21,50 procent). Däremot har Grankulla (17,00 procent), Esbo (18,00 procent) och Helsingfors (18,00 procent) låga skattesatser.
Även då man granskar framtidsutsikterna för skatteinkomsterna kan man iaktta olikheter. Mest iögonfallande är skillnaden mellan grannkommunerna Borgå och Lovisa. I Borgå förväntas de totala skatteinkomsterna år 2018 öka med hela 5,4 procent, medan de i Lovisa sjunker med 5,2 procent. För båda kommunerna spelar samfundsskatterna från stora enskilda företag en avgörande roll. I Borgå beror uppsvinget främst på ökade samfundsskatter från Neste och i Lovisa handlar den negativa utvecklingen om minskade samfundsskatter från Fortum.
Helsingfors positiva skatteprognos beror till en stor del på samfundsskatterna från holdingbolaget Kahon3 (Supercell). Statsandelarna ökar procentuellt sett mest i Esbo (35 procent) och minskar mest i Grankulla (75 procent). Orsakerna ligger delvis i förändringarna i utjämningsavdragen, men även i de kalkylerade kostnaderna. Fastän ändringarna procentuellt är stora, spelar det ingen större roll för hela skattefinansieringen då statsandelarnas andel hör till landets minsta. I Mörskom som är jämförelsevis en mera statsandelsberoende kommun i Nyland (40 procent av skattefinansieringen) ökar statsandelarna bra, med 5,8 procent.
”Samfundsskatten går upp och ner”
BORGÅ – Samfundsskatten är sådan att den kan ha djupa dalgångar och sedan komma upp till normal nivå igen. I Borgå har vi haft riktigt låga siffror på samfundsskatten ett par år men nu återgår vi till en normalnivå.
Förändringar på 25 till 30 procent är normala inom samfundsskatten, säger Raija Vaniala, finansdirektör i Borgå. I Borgå är Neste det enskilt största företaget som betalar samfundsskatt. Hur mycket skatt företaget betalar beror ändå inte endast på hur bra eller dåligt det går för företaget.
– Det kan bero på hur mycket avdrag de har kunnat göra i sin beskattning. Om de kan göra stora avdrag blir resultatet och därmed skatterna mindre.
Trots att den procentuella förändringen kan se stor ut handlar det enligt Vaniala inte om tiotals miljoner mer i stadens kassa.
– Om stadens hela budget går på 350 miljoner så talar vi här om 3-5 miljoner. Men har vi mer skatteintäkter kan vi ta mindre lån för våra investeringar.
Egentliga Finland: Ekonomin är i balans, men vad händer på Kimitoön?
Ekonomin i de tvåspråkiga kommunerna Åbo, Kimitoön och Pargas i Egentliga Finland, verkar vara i balans, men trots det finns det inga stora överskott.
Årsbidragen ligger mellan 117 och 133 procent jämfört med avskrivningarna i alla tre kommuner, vilket alltså är bra. Åbos lånestock är den största av dessa kommuner, cirka 7 000 euro per invånare. Den relativa skuldsättningsgraden ligger på 86 procent i Åbo, när gränsen för en kriskommun går vid 50 procent. Det är litet oroväckande, men inte särskilt ovanligt för en större stad med många dotterbolag.
Lånestocken på Kimitoön är cirka 5 000 euro per invånare och i Pargas cirka 3 400 euro.
Inkomstskattesatsen 2018 är väldigt lika i de tre kommunerna.
Skattesatsen i Åbo är 19,50 procent, medan Pargas och Kimitoön båda beskattar sina invånare med 19,75 procent.
Inkomsterna från samfundsskatter för Kimitoön kommer enligt prognosen att öka nästa år,
medan inkomsterna från kommunalskatten minskar märkbart.
Minskningen i inkomsterna från kommunalskatten beror främst på en så kallad rytmstörning i redovisningarna, vilket innebär att det i samband med kommunalskatteutdelningen ifjol samlades mera skatter från ifrågavarande skatteår än vad de debiterade skatterna kommer att vara. Detta betyder i sin tur att det samlas
in märkbart mindre av 2017 års skatter i år, vilket leder till att kommunalskatterna minskar.
Enligt befolkningsprognoserna minskar samtidigt även den arbetsföra befolkningen i kommunen, vilket minskar på inkomsterna av kommunalskatten. I Egentliga Finland är Kimitoön den mest statsandelsberoende tvåspråkiga kommunen. Samtidigt minskar Kimitoöns statsandelar procentuellt sett mest (4,1 procent) jämfört med året innan.
”Tar situationen på allvar”
KIMITOÖN Förvaltningschef Erika Strandberg berättar att man varit beredd på att statsandelarna sjunker. Kimitoön är helt och hållet beroende av statsandelar, över 50 procent av kommunens inkomster kommer därifrån.– Vi är medvetna om att vi levt goda tider och att vi tillfälligt haft en god ekonomi men att den tiden börjar vara slut, säger Strandberg.
Kommunen har förberett sig på de minskade inkomsterna bland annat genom att vara försiktig med att anställa ny personal. När kommunen gjorde upp budgeten för 2018 ändrade man också processen så att budgeten baserade sig på de förverkligade kostnaderna i bokslutet, inte på tidigare budget.
Att befolkningen minskar och åldras är inget nytt för Kimitoön, så har det sett ut de senaste 20 åren. Inflyttningen är oförändrad men antalet invånare som dör större än antalet som föds.
– Vår rätt ålderstigna befolkning ställer också krav på servicebehovet, vilket är en utmaning för oss och för landskapet i framtiden. Men överlag tar vi läget på allvar och diskuterar vad det är klokt att investera i. Visst är vi oroliga när vi ser på siffrorna för framtiden.
Österbotten: Höga skattesatser, låg lånestock
I analysen av Österbotten inkluderas även Karleby från Mellersta Österbotten, så totalt blir det 14 tvåspråkiga kommuner. Årsbidraget räcker till för avskrivningarna i 12 av 14 kommuner.
I Kristinestad, Larsmo och Närpes var årsbidragets andel av avskrivningarna mer än 200 procent, vilket betyder att ekonomin är på en väldigt bra nivå. I Kristinestad utgör årsbidragets andel 291 procent, vilket hör till det högsta i hela landet. Medeltalet i
fasta Finland är 135 procent.
I Pedersöre och Kaskö å andra sidan är årsbidraget mindre än avskrivningarna. I Pedersöre är årsbidraget på plus, men räkenskapsperiodens resultat på minus.
I dylika situationer brukar man enligt en teknisk tolkning anse att kommunens ekonomi är nedåtgående. Situationen i Kaskö ser ännu mera dyster ut, eftersom årsbidraget ligger på minus. Detta brukar vara måttet för en kommun med stora ekonomiska problem.
Lånestocken är rätt låg i de flesta kommunerna i Österbotten. Endast Vasas på cirka 9 700 euro per invånare är relativ hög, men rätt normal för en stor kommun. Värt att uppmärksammas är Korsnäs och Vörå som har små lånestockar på cirka 1 800 euro per invånare.
Däremot är nivån på inkomstskattesatserna i Österbotten relativt höga. I nio kommuner ligger inkomstskattesatsen 2018 på 21,00 procent eller högre. De högsta finns i Kaskö (22,00 procent) och Karleby (21,75 procent). Endast Larsmo med 19,50 procent kommer under 20,00 procent. I Österbotten är variationerna i inkomsterna från skatterna stora mellan kommunerna. Även här spelar samfundsskatten en märkbar roll, speciellt i kommuner där ändringarna är stora och fastighetsskattens inbördes andel av kommunens totala skatteinkomster är stor. Till dessa kommuner räknas främst Korsnäs, Pedersöre, Nykarleby, Vörå och Vasa vars totala skatteinkomster enligt de nuvarande prognoserna kommer att sjunka nästa år. I Larsmo och Jakobstad utvecklas skatterna märkbart bättre,
betydligt bättre än riksgenomsnittet.
Larsmo kännetecknas av en jämförelsevis sund ekonomi då man granskar nyckeltalen och skatternas utveckling. Den arbetsföra befolkningen förväntas öka stabilt och sysselsättningen är på hög nivå.
Österbottens kommuner är mera statsandelsberoende än i de andra regionerna. Iögonfallande är att Nykarlebys statsandelar ökar med nästan 8 procent, medan de minskar med nästan 8 procent i Kaskö. Orsakerna ligger främst i de kalkylerade kostnaderna. Märkbart är också att Korsnäs statsandelar minskar med över 4 procent samtidigt som statsandelarnas andel av skattefinansieringen utgör ungefär hälften. Samtidigt minskar också kommunens skatteinkomster, vilket främst beror på att samfundsskatten minskar.
”Effektivt skolväsende och bra tomter”
LARSMO Att det ekonomiska läget är så bra som det är i Larsmo beror enligt kommundirektör Gun Kapténs på flera saker. Sysselsättningsläget är bland de bästa i Finland och arbetslösheten ligger under tre procent. Inom den kommunala serviceproduktionen är man effektiv och har det mesta optimerat.
Kapténs tar skolväsendet som exempel.
– Våra fyra lågstadieskolor är t.ex. placerade så att vi bara har ströelever som vi skjutsar. Alla andra kan cykla till skolan, säger Kapténs.
Att ha ett optimalt och effektivt skolväsende är viktigt för Larsmo där skolbarnen är en så stor del av befolkningen.
En annan sak som Larsmo satsar mycket på är planläggningsverksamheten.
– Vi ser till att vi har bra tomer att erbjuda för folk som vill flytta hit. De som flyttar hit vill helst bygga eget eller bo i egnahems- eller parhus. Vi har inte många våningshus i Larsmo och då är det viktigt att ha bra tomter.
Ekonomin har inte alltid blomstrat i Larsmo under 80- och 90-talet med det gamla statsandelssystemet var det ganska kärvt i kommunen.
– Idag jobbar alla i förvaltningen mot samma mål. Vi respekterar budgeten och planerar verksamheten efter det.
Sedan är det också viktigt att ha förtroendevalda som vågar och kan fatta tuffa beslut då det behövs.
