Alla kommuner måste anpassa sig — trycket på att höja kommunskattesatsen ökar
Kommunekonomiprogrammet ger en positivare bild av årets kommunalekonomi än väntat, men längre fram ser det osäkert och dystert ut.
Statens stödåtgärder räcker inte till för att avhjälpa den strukturella obalans i inkomst- och utgiftsutvecklingen som den kommunala ekonomin dragits med under en längre tid. I början av 2020 påverkades hela den offentliga ekonomin och den kommunala ekonomin kraftigt av coronaviruspandemin, men redan innan det hade den kommunala ekonomin försvagats.
Det framgår av kommunekonomiprogrammet, som har utarbetats i anslutning till budgetpropositionen för 2021. Enligt den bedömning som presenteras i programmet är utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin utmanande.
Prognosen är osäker på grund av den internationella ekonomin, men även om coronapandemin inte är över så är utgångspunkten för kommunekonomiprogrammet att coronaläget förblir under kontroll i Finland och att inga nya omfattande avstängningsåtgärder vidtas.
Det är dock klart att de ekonomiska konsekvenserna av coronan påverkar den kommunala ekonomin också nästa år, heter det i Finansministeriets pressmeddelande.
Lånestocken växer snabbt
Resultatet inom den kommunala ekonomin beräknas vara nära balans nästa år, men eftersom investeringsnivån förblir hög beräknas kassaflödet från verksamheten och investeringarna bli negativt med cirka 2 miljarder euro. Till det här bidrar att statens corona-stöd upphör efter nästa år.
Därför fortsätter också lånestocken inom den kommunala ekonomin att växa snabbt. Den riskerar att vara cirka 33 miljarder euro 2024.
Det ekonomiska anpassningstrycket kommer att vara stort inom alla kommunstorleksgrupper under de närmaste åren. Kassaflödet från verksamheten och investeringarna försvagas i alla kommunstorleksgrupper under de kommande två åren när statens stödåtgärder minskar.
Det här kommer att bland annat synas som ett ökat tryck på att höja kommunalskattesatserna.
Skatteinkomsterna överraskade
De ekonomiska konsekvenserna framöver avgörs inte bara av antalet coronavirusfall i olika regioner, utan också av eventuella nya restriktioner och av den internationella ekonomins utveckling.
Kommunekonomiprogrammet slår fast att de regionala konsekvenserna av pandemin fortsätter under de kommande åren, och behovet av strukturella reformer som förbättrar hållbarheten, liksom kommunernas egna produktivitets- och anpassningsåtgärder, blir viktigare.
Trots de dystra utsikterna blir resultatet och saldot i den kommunala ekonomin i år klart starkare än vad som framfördes i kommunekonomiprogrammet i våras. Det här främst tack vare regeringens stödåtgärder. Skatteinkomsterna har också utvecklats positivare än vad som förutspåddes i våras.
Tack vare stödåtgärderna stärks den kommunala ekonomin klart jämfört med 2019, men kassaflödet från verksamheten och investeringarna förblir fortfarande cirka -0,8 miljarder euro negativt, skriver Finansministeriet.
Statens åtgärder stärker den kommunala ekonomin som helhet med 865 miljoner euro nästa år, jämfört med den ordinarie budgeten för 2020. En stor del av åtgärderna är tidsbegränsade, men regeringen har också beslutat att inleda beredningen av riktlinjerna för kommunpolitikens framtid.
Fakta
- Kommunekonomiprogrammet fördjupar bedömningen av den kommunala ekonomin i budgetpropositionen.
- Syftet med programmet är att bedöma den kommunala ekonomins tillstånd och kommunernas möjligheter att klara av att ordna basservice i enlighet med budgetpropositionen.
- Kommunekonomiprogrammet fokuserar på utvecklingsutsikterna för kommunekonomin och de regeringens åtgärder som påverkar kommunekonomin.
- Kommunekonomiprogrammet bereds av ett av Finansministeriet utnämnt sekretariat med representanter dels från alla centrala ministerier som bereder sådan lagstiftning om kommunernas uppgifter och åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin, dels från Kommunförbundet.
