Kommuntorget

Problemet. I den offentliga förvaltningen i Finland betonas allt mer betydelsen av offentlighet, öppenhet och information. Medborgarna ska i så hög utsträckning som möjligt beredas möjlighet att påverka beslutsfattandet, speciellt i ärenden som direkt berör dem själva. Myndigheterna ska vara öppna i sin informationsverksamhet och se till att informationen ges i tillräckligt god tid. Det […]

Problemet. I senaste nummer av Fikt skrev jag under rubriken ”Vad är tillräcklig beredning” om betydelsen av att ett ärende bereds på rätt sätt och att motiveringen av beslutet är tillräcklig. I det avgörande jag skrev om (HFD 2102:11) upphävde Högsta förvaltningsdomstolen ett beslut med hänvisning till att beredningen var bristfällig och att motiveringarna var […]

Problemet. Kommunens beslutande- rätt utövas av fullmäktige som valts av invånarna”. Det här anges genast i inledning av kommunallagen, i lagens första paragraf. Principen om att fullmäktige ska ha en ledande roll för allt kommunalt beslutsfattande framgår av denna paragraf och preciseras senare i lagen. Om ett fullmäktigebeslut är olagligt till exempel för att det överskrider […]

Kommundelsförvaltning har varit en utmaning för politiken allt sedan 1970-talet då den skrevs in i lagen. Äldre kommunpolitiker och tjänstemän är skeptiska, eftersom det finns så få exempel på att det fungerar. Men det finns åtminstone ett. Staden Rovaniemi är till sin yta ungefär lika stor som landskapet Österbotten. Området Yläkemijoki i Rovaniemis sydöstra hörn […]

Problemet. Var går gränsen mellan elevdisciplin och praktiska arrangemang inom undervisningen? Vilka åtgärder kan en skola vidta för att upprätthålla ordning och säkerhet i skolan? Vad betyder rätten till avgiftsfri grundläggande utbildning i praktiken? De här frågorna har i olika sammanhang blivit föremål för prövning i rättsliga instanser och de är också i praktiken aktuella i […]

Problemet. Rättelseyrkande enligt 89 § i kommunallagen utgör en förutsättning för anförande av egentliga kommunalbesvär. Det är bara beslut av kommunfullmäktige som direkt kan överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen, i alla övriga fall av kommunalbesvär måste rättelseyrkande anföras först. Om rättelseyrkandet inte godkänns kan den som anförde yrkandet söka ändring hos förvaltningsdomstolen. Om rättelseyrkandet godkänns kan […]

Problemet. Rekrytering av personal hör till det viktigaste såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn. För att få de bästa anställda är det av stor betydelse att nyanställningar bereds omsorgsfullt. Inom den offentliga sektorn är det inte bara myndigheternas behov av lyckade rekryteringar som måste beaktas. Förfarandet med vilket tjänsteinnehavare anställs ska också trygga […]

Problemet. År 2007 behandlade riksdagens justitieombudsman ett fall som gällde kriterier för försäljning av tomter för småhus i Vanda stad (JO 6.9.2007, Dnr 2300/4/05). En person hade klagat hos JO över att Vanda stad i sina prioriteringskriterier för försäljning av tomter gav högre prioritet åt höginkomsttagare än åt personer och familjer med lägre inkomster. Det här […]

Problemet. Enligt 8 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare kan ett tjänsteförhållande inledas med en prövotid som är högst sex månader lång. Motsvarande bestämmelser finns i statstjänstemannalagen och i arbetsavtalslagen. I arbetsavtalsförhållanden kan prövotiden dock vara högst fyra månader lång. Rättsfallet Visa alla artiklar Publicerat i Fikt 5/2011 Idén med prövotiden är att arbetsgivaren under början […]

Problemet. För de flesta offentligt anställda liksom också för de förtroendevalda torde det vara helt klart att hemlig information och hemliga handlingar inte får delges utomstående. Att den som inte jobbar inom kommunen inte har rätt att få del av uppgifter som gäller till exempel en persons hälsotillstånd är säkert självklart för de flesta. Särskilt information […]

Avskrivningarna är för små för att motsvara behovet av ersättande investeringar när anläggningar och lokaler slits ner. Det har gjort att bilden av kommunernas ekonomi ofta blivit alltför positiv. Nya principer behövs för att öka realismen. I den kommunala ekonomin bedöms inkomstfinansieringens tillräcklighet och balansen i ekonomin med hjälp av resultaträkningen och nyckeltal som beräknas […]

Problemet. En central princip i vår kommunalförvaltning är att kommunfullmäktige innehar kommunens högsta beslutanderätt. Om det inte i en lag bestämts att ett annat kommunalt organ ska besluta i ett visst ärende eller om fullmäktige inte själv delegerat beslutanderätten, är det fullmäktige som fattar beslut i ett ärende. I praktiken utövas ändå en betydande del av […]

I Skaftkärr i Borgå planerar man ett nytt energieffektivt bostadsområde. Projektet går i spetsen för energieffektivt boende i Finland. Nyheterna medför nya utmaningar för energibolagen och Borgå Energi Ab har funderat på olika nya modeller för kommunala affärsverk. Alltid behöver man inte söka i fjärran för att hitta det bästa alternativet. Ibland ligger det runt […]

​Frågan om strukturer är svår. Diskussionen blir lätt teoretisk och de konkreta lösningarna som berör oss är svåra att se. Då Kommunförbundet offentliggjorde sin syn på framtidens kommuner fick det förvånansvärt lite uppmärksamhet. Frågan överskuggades av en helt annan fråga, som i sig också är viktig, det vill säga arbetsklimatet på kansliet. Den här ledaren […]

Den nya hälso- och sjukvårdslagen för med sig en del bra saker, men den åtgärdar inte de stora utmaningar som vårdsektorn står inför gällande finansiering och organisation. Det anser man i Borgå. “Den fortgående kostnadsökningen ser inte ut att ha något slut.” Det konstaterar konsulten Leena Penttinen i sin mellanrapport om social- och hälsovårdstjänsternas organisering […]

Styrkan i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna skulle komma till sin rätt om vi hade ett system med kommundelsförvaltning i stora kommuner. Ett sådant anser professor Stefan Sjöblom att verkligen behövs; både för nationalspråkens och demokratins skull. Bakom de kommunala reformer som vi är mitt uppe i ligger förväntningar på att större kommuner ska utnyttja […]

President Martti Ahtisaari har tillsammans med en representativt tillsatt styrgrupp gjort ett handlingsprogram för ett Finland med två levande nationalspråk. Programförklaringen avslutas med orden ”Finland står inför ett vägval”. Ahtisaari vill ha en mobilisering på bred front och en ökad förståelse för ett mångkulturellt land, där svenskan fortfarande utgör ett starkt band till Norden. Man […]

Problemet. Ett centralt element i den kommunala självstyrelsen är att förvaltningen sker genom förtroendevalda. Det är en medborgerlig rättighet i vårt land att fungera som förtroendevald. Därför är det klart att möjligheterna för kommunens invånare att verka som förtroendevalda i så liten grad som möjligt ska vara begränsade. Begränsningarna måste också vara tydligt stadgade i lag […]

Det ska inte bli några fler ”råttsvansar” på Finlands karta. Kommunindelningslagen tillåter sedan årsskiftet att kommuner består av två separata delar. Det är relevant i Vasatrakten just nu. Fast det är möjligt för kommuner utan gemensam gräns att gå samman är det ingen enkel match. Enligt den förra lagen var det inte alls möjligt, så […]

Vår tid är individualismens tid. Våra liv omformas av en teknologidriven globalisering som gör att vi ständigt måste skapa vår identitet på nytt. Fikt frågade 2011 professor Anthony Elliot som deltog i en personalpolitisk konferens, vad det innebär för arbetet i kommunerna. Fråga: Vad går den nya individualismen ut på? Svar: Den nya individualismen är […]

En bättre jämställdhet mellan kvinnor och män var ett av målen för regeringen då den valdes för fyra år sedan. I praktiken betyder det bland annat lika lön för samma arbete, flera kvinnor på ledande poster eller pappaledigheter som är fördelade på båda föräldrarnas arbetsgivare. Arbetet har nu utvärderats. Slutresultatet är inte bra. Bara små […]

Problemet. Finlands grundlag anger i 125 § att ”de allmänna utnämningsgrunderna för offentliga tjänster är skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd.” Sedan den nuvarande grundlagen trädde i kraft, 1.3.2000, har de här utnämningsgrunderna gällt alla offentliga tjänster, såväl statliga som kommunala. Rättsfallet Visa alla artiklar Publicerat i Fikt 1/2011 Det är helt vedertaget att de […]