Ålänningar behandlas olika - öppen insyn i Mariehamn följs inte i grannkommunen
Mariehamn satsar på öppenhet och publicerar föredragningslistor med tillhörande beredning i sin helhet. Ingen annan kommun på Åland har än så länge följt stadens exempel. Frågan behandlades nyligen i Jomala fullmäktige men majoriteten sade nej till ökad insyn.
Invånarna i Mariehamn har under flera år kunnat följa behandlingen av ett ärende redan från nämndnivå. Om man däremot bor i någon av de femton landsbygdskommunerna har man inte haft samma möjlighet.
Det här ville och Jani Sjölund, ledamöter i Jomala kommunfullmäktige som representerar Liberalerna på Åland, ändra på. I en motion föreslog de att föredragningslistan inför kommunstyrelse- och nämndsammanträden publiceras i sin helhet på kommunens webbplats – även med beredningen – samtidigt som kallelsen går ut. Det skulle, enligt motionärerna, öka transparensen för invånarna och ge dem större möjlighet att påverka de förtroendevalda inför varje sammanträde.
Sjödahl är besviken
Men det blev nej efter omröstning både i kommunstyrelsen och -fullmäktige. Pamela Sjödahl, numera första ersättare i Jomala fullmäktige, var med på mötet och hon är både besviken och förvånad.
– Det är en viktig demokratiaspekt att kommuninvånarna kan ta del av beredningen innan klubban faller och det ska vara en låg tröskel för alla att få tag i handlingarna. Jag hade inte väntat mig så hårt motstånd. Jag tycker att majoritetens hållning i Jomala rimmar illa med den offentlighetstradition som vi av tradition haft i Norden. Det är att gå åt fel håll, säger hon.
– Jag vill göra ett så bra jobb som möjlig på båda posterna och då är det värdefullt att få höra vad berörda invånare tycker i olika frågor, säger hon.
”Ökad insyn ökar pressen på politikerna och tjänstemännen får inte arbeta i fred med sin beredning” är argument som förts fram i debatten.
Pamela Sjödahl håller inte med. Hon sitter själv på två stolar eftersom hon arbetar som barnomsorgschef i Mariehamns stad – ett område som engagerar.
– Som tjänsteman har jag blivit kontaktad av personer som tillfört åsikter och kunskap om ett aktuellt ärende. Det ser jag enbart som något positivt. Det finns ofta något att ta till sig i de åsikter som förs fram och de kan vidga ens vyer. Som politiker ska man vara så engagerad och insatt att man kan ta en diskussion med en kommuninvånare som tar kontakt.
Dreyer följer lagen
Christian Dreyer är kommundirektör i Jomala och Jörgen Strand är ordförande i kommunstyrelsen. Dreyer föreslog i sin beredning av motionen skulle förkastas och Jörgen Strand hörde till majoriteten som röstade för den linjen.
Båda hänvisar till den åländska offentlighetslagen som säger att en beredning inte är offentlig förrän ett ärende är slutbehandlat av myndigheten.
– Lagen ses över och eftersom jag även sitter i Ålands lagting har jag möjlighet att påverka innehållet i den. Kan man säkerställa rättssäkerhet och oberoende beredningar i samklang med andra lagar som förvaltningslagen, aktiebolagslagen och GDPR så är jag absolut för största möjliga öppenhet, säger han.
Han anser vidare att tidpunkten när en beredning är klar och skall publiceras måste klargöras i den nya lagen.
– Det måste också bli tydligt att en offentlighetslag gäller alla myndigheter som Ålands landskapsregering och Ålands hälso- och sjukvård, inte bara kommunerna, säger Jörgen Strand.
Christian Dreyer säger att det förvisso inte är förbjudet att informera om ärenden under behandling men om beredningar ska läggas ut på nätet finns en avgörande punkt:
– Då måste vi först rensa dokumenten på person- och andra konfidentiella uppgifter och det betyder att vi ska hantera dubbla handlingar. Det kan vi förstås göra om politikerna anser att vi ska lägga resurser på det för det kräver merarbete, säger han.
Helt annan tolkning
I Mariehamn har samma åländska offentlighetslag tolkats på motsatt sätt. Där ser man inga hinder för att publicera föredragningslistor med all tillhörande beredning även inför nämnd- och styrelsemöten. Det har man redan gjort i flera år.
– Det är inte uttryckligen förbjudet, säger stadsdirektör Barbara Heinonen och fortsätter:
– Vi måste satsa på öppenhet och insyn för att invånarna ska kunna vara delaktiga och engagerade i det som händer i staden. Vi hanterar offentliga medel och då är det viktigt att invånarna har möjligheter att påverka hur de används. Öppenhet kan också vara ett sätt att få fler yngre att bli aktiva i politiken. Det är viktigt – både för tjänstemän och politiker – att få in olika åsikter innan ett beslut fattats. Men det gäller förstås också att ha integritet, att inte per automatik följa den som skriker högst.
En knapptryckning
Att undvika att sekretessbelagda eller personuppgifter läggs ut är inget problem enligt henne.
– Inte om man gör rätt från början. Efter det handlar det i praktiken om en knapptryckning så publiceras föredragningslistan.
Heinonen tycker att staden ska satsa ännu mer på att utveckla invånarnas möjligheter att påverka besluten.
– Det finns olika sätt som invånarpaneler, enkäter och allmänna möten.
Ett aktuellt ärende i Mariehamn är utbyggnaden av en discgolfbana i ett av stadens grönområden.
– Där har invånarna haft möjlighet att följa med och komma med åsikter – och det har flera gjort – eftersom beredningen varit offentlig.
Vad är nödvändigt?
Lena Nordman, chef för den åländska myndigheten Datainspektionen, säger att det finns motstridiga intressen mellan offentlighetslagen, som revideras som bäst på Åland, och EU:s allmänna dataskyddsförordning och olika utgångspunkter kan leda till olika tolkningar.
– En vettig fråga att ställa kan vara: Vad är nödvändigt att publicera? säger hon. Framgår sakfrågan tydligt utan att personuppgifter publiceras?
Myndigheten har för avsikt att komma med allmänna råd och anvisningar kring publicering, men det sker – på grund av hög arbetsbelastning och få anställda – inte förrän tidigast mot slutet av året.
