Finländarna är bra på digitala tjänster, men en viss oro finns
En stor del av finländarna har goda digitala färdigheter, berättar digitaliseringskartläggningen från Finansministeriet och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I kartläggningen tillfrågades finländarna om deras digitala färdigheter, och på så sätt fick man en uppfattning om behoven av att utveckla digitalt stöd och digitala färdigheter.
Användning av e-post, läsning av tidningar på webben samt sökning av information och nätsurfande är enligt den digitala kartläggningen de tjänster som behärskas bäst. En stor del av finländarna använder enligt kartläggningen en smarttelefon. Det är också vanligt att datorer används dagligen. Pekplattor eller smarta tv-apparater är fortfarande ganska ovanliga.
”Det behövs kontinuerlig information om digitala färdigheter och behovet av digitalt stöd för att vi på lång sikt ska kunna utveckla det digitala stödet på riksnivå. Den digitala kartläggningen var ett sätt att göra det. Det fina är att olika aktörer i Finland bedriver forskning kring ämnet ur flera synvinklar. Det ökar vår gemensamma uppfattning om de digitala färdigheterna. Det digitala stödet har en viktig roll också i det nuvarande regeringsprogrammet och i programmet för främjande av digitaliseringen”, berättar specialsakkunnig Sanna Sinisalo från finansministeriet.
Kartläggningen av de digitala färdigheterna väckte också oro. Många använder i dagsläget bara sådana digitala tjänster som de är bekanta med. Användningen av nya tjänster kräver ytterligare digitala färdigheter i synnerhet i anslutning till informationssäkerheten.
”Den digitala kompetenskartläggningen gav oss värdefull information om finländarnas relation till digitaliseringen. Respondenterna behandlade i sina öppna svar sina egna och närståendes digitala färdigheter på ett konstruktivt och kritiskt sätt. Informationen vi fick från dem stärkte vår egen syn på digitaliseringens problemområden och gav oss vägkost för att utveckla digitaliseringen i framtiden”, säger Minna Piirainen, projektchef för Digitalt stöd från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
Svaren på den digitala kartläggningen stärker uppfattningen om finländare som skickliga internetanvändare. Enligt Statistikcentralen använde cirka 80 procent av finländarna i åldern 16 –89 år internet flera gånger om dagen 2019. I EU-kommissionens årliga DESI-digitaliseringsjämförelse placerade sig Finland först i år. (Pressmeddelande 16.6.2020: Finland behöll sin ledning i EU:s digitaliseringsjämförelse)
Kartläggningen av digitala färdigheter nådde nästan 14 000 respondenter
Materialet från den digitala kartläggningen består av två delar: en enkät som besvarades på webben och telefonintervjuer. På webben erhölls nästan 13 000 svar från hela Finland, och till stöd för dessa svar upphandlades en intervjuundersökning som genomfördes per telefon och som omfattade över 1 000 respondenter.
Man ville också samla in svar på papper så att man kunde nå särskilt av dem som inte använder datorer eller smarta apparater. På grund av coronaviruspandemin blev man tvungen att avstå från att samla in papperssvar, eftersom svarsplatser som bibliotek stängdes. Till stöd för kartläggningen gjordes således också telefonintervjuer.
Riksomfattande digitalt stöd behövs på grund av flera orsaker
I den digitala kartläggningen framkom flera faktorer som kunde uppmuntra till att använda digitala tjänster. Dessa var en önskan om att kunna använda digitala apparater bättre, få stöd för användningen, kunna lita på deras säkerhet och informationssäkerhet och att ha råd att köpa dem. Bättre kännedom om myndighetstjänsterna skulle också uppmuntra till användning av digitala tjänster.
När det gäller användningen av digitala apparater och tjänster efterlystes det därför lättanvända digitala tjänster samt avgiftsfri och lättillgänglig handledning i användningen av anordningar och tjänster.
I de öppna svaren på digitaliseringskartläggningen framkom bland annat oro över bristen på digitala färdigheter hos äldre människor. Flera av dem som besvarade enkäten berättade att de uträttar ärenden t.ex. för sina föräldrars räkning eller för närstående med fysiska eller minnesrelaterade funktionsbegränsningar.
Respondenterna tillfrågades också om var de får hjälp med att använda digitala tjänster. Oftast får man hjälp av familjemedlemmar eller närstående, näst mest av arbetsgemenskapen.
”Enligt kartläggningen tillhandahålls digitalt stöd för det mesta av närstående, och andra digitala stödtjänsterna är ännu inte kända. Vårt mål är att alla i Finland ska ha lika möjligheter att använda digitala tjänster och vid behov få flexibel hjälp med att uträtta ärenden”, konstaterar projektchefen för Digitalt stöd Minna Piirainen.
Digitalt stöd erbjuds t.ex. av bibliotek, organisationer, institut, olika projekt, sammanslutningar, kommuner och företag. Landskapsförbunden som får statsunderstöd samordnar det digitala stödet inom sitt område. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata stöder producenterna av digitalt stöd och utvecklar digitalt stöd på riksnivå. Finansministeriet ansvarar bland annat för den fortsatta utvecklingen av digitalt stöd. Kartläggningen av digitaliseringen fortsätter med jämna mellanrum.
