Experter om välfärdsreformen: Halvfärdiga nätsidor, uppdateringar görs
Är en dryg vecka nog för att åtgärda brister på välfärdsområdenas nätsidor? Det blir tufft, säger experterna. Det som efterlyses är begriplighet och tillgänglighet.
Då ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård, som styr genomförandet av social- och hälsovårdsreformen, samlades i början av december för en offentlig genomgång av läget tillsammans med ledare för välfärdsområdena försäkrade de finländarna om två saker: Viktiga datasystem som löneutbetalningen till personal, utbetalningen av olika förmåner och informationen till invånarna kommer att fungera.
Kommunikationen till invånarna bedömdes vara speciellt viktig. Så viktig att åtminstone ett välfärdsområde planerar att skicka brev till alla områdets invånare. I kuvertet ska finnas en kylskåpsmagnet. ”Så att viktiga papper kan vara framme på synlig plats.”
Tron är stark. Men det sades också klart att mycket är på hälft.
Vid denna artikels publicering – några dagar innan jul – är främsta nyheter på många nätplatser organisationsförändringar och välfärdsfullmäktiges beslut. Men om du är i behov av tandvård, terapi eller hemvård? Lycka till med letandet av kontaktuppgifter.
– Det ska inte vara så svårt att hitta den informationen. Då en människa går till mataffären för att köpa läsk vill hen veta om drycken finns i butiken och vad den kostar, inte hur eller var tillverkaren gör sitt jobb.
Det säger Tony Hagerlund som är utvecklingschef vid Kommunförbundets kommunikationsenhet. I hans jobb ingår att bistå kommunerna med byggandet av nätsidor. Hagerlund har kikat på välfärdsområdenas nätsidor och säger på ett allmänt plan att ”det kan bli bråttom”.
– Reformen är enorm. Uppdateringar av nätsidorna sker säkert efter lanseringen.
De nya välfärdsområdena gäller från och med den 1 januari 2023.
Då överförs ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet från kommunerna till välfärdsområdena. Syftet är att garantera lika tillgång till tjänster i hela Finland.
Tillgänglighet
Offentliga nätsidors tillgänglighet fastslås av ett EU-direktiv som godkändes i Europaparlamentet hösten 2016. Även FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förutsätter att tjänster som tillhandahålls via informations- och kommunikationsteknologi är lätta att använda och tillgängliga för alla.
Läs mera om tillgänglighet hos Kehitysvammaliitto.
Det betyder att nätsidorna behöver bygga på tekniska lösningar som möjliggör klar och tydlig information så att den når alla användare – människor med funktionsnedsättning, åldringar och invandrare.
Enligt Institutet för de inhemska språken är omkring 750 000 finländare mer eller mindre beroende av lätt språk för att kunna sköta sina dagliga ärenden.
HBL 12.12.2022: Språkmyndighet ryter till: Lättfattligt språk borde få en lag
Institutet kräver att följande regering skriver en lag om lätt språk.
– Folktinget tar emot tiotals anmälningar om brister i digitala tjänster på svenska per år. Av de språkskyddsärenden som Folktinget har tagit emot år 2022 gäller en tredjedel digitala tjänster. Situationen är klart otillfredsställande och visar att det finns ett behov av att inkludera språkperspektivet i lagstiftningen om digitala tjänster, säger folktingssekreterare Christina Gestrin i ett pressmeddelande.
Miljardaffär
Reformen är en miljardaffär där utformningen av välfärdsområdenas nätsidor är en liten men väldigt synlig och viktig uppgift. På Aalto-universitetet misstänker forskaren Johanna Viitanen att resurserna är knappa trots att regeringen nyligen beviljat ytterligare 100 miljoner euro för uppdaterandet av befintliga och byggandet av nya dataförbindelser.
Uppenbart finns mycket att göra. Kommunernas kommunikatörer har lagt märke till brådskan. Enligt en enkät bland medlemmarna i intresseorganisationen Viesti r.y. äventyrar brådskan informationen till finländarna.
– Kommunikationen är bland det viktigaste som välfärdsområdena gör. Det är den som öppenhet och förtroende bygger på. Nu ser vi att styrningen från statligt håll varit alltför klen, vilket betyder att avgöranden gjorts i all hast på lokal nivå, menar kommunikatörerna.
Kuntalehti 20.12.2022: Kuntien viestintäväki: Hyvinvointialueiden valmistelun kiire uhkaa kuntalaisten tiedonsaantia
En detalj som Johanna Viitanen uppmärksammar är välfärdsområdenas namn. Exempelvis Birkalands välfärdsområde använder förkortningen Pirha i nätadressen och ”Pirha” är även ett Google-sökord.
– Det är en fungerande förkortning, men på nätplatsens framsida används den inte. Det är förbryllande.
Förbryllande är även länkar som inte fungerar och alla arbeten på nätsidorna som pågår.
Johanna Viitanen är specialiserad på datasystemens användbarhet – funktion, form och därmed även tillgänglighet. Hon har tidigare arbetat som sakkännare i flera stora upphandlingar av kund- och patientdataregister.
Liksom Tony Hagerlund uttrycker hon sig på ett allmänt plan. Det går att se, säger Viitanen om de 21 välfärdsområdenas nätplatser, att vissa områden börjat webbsnickrandet nästan från noll medan andra områden bygger på befintliga sajter, exempelvis sådana som skapats av samkommuner.
– På vissa sidor är det uppenbart svårt att hitta information, alltså annat än om organisationsförändringar i välfärdsområdet.
Det ska vara enkelt för medborgarna att hitta information om deras eget område inklusive syftet med alla omställningar, menar Viitanen.
– Reformen är stor. Nätplatserna är en viktig kommunikationskanal mellan finländarna och välfärdsområdena och ur den synvinkeln finns mycket att bättra.
Det är knappt om tid och pengar. En lösning som Johanna Viitanen föreslår är att öka samarbetet mellan de nya organisationerna.
– Alla behöver inte uppfinna hjulet en gång till. Skulle det vara klokt att utveckla tillsammans?
Läs också: Miten huomioida soteuudistus kunnan verkkopalvelussa? | Kuntaliitto.fi
Välfärdsområden från 1.1.2023
I nuläget är det närmare 200 kommuner och samkommuner som har ansvaret för att ordna social- och hälsovården, och 22 räddningsverk ansvarar för ordnandet av räddningsväsendet.
Resurserna och kompetensen hos aktörer av olika storlek varierar avsevärt i fråga om ordnandet av tjänster. Invånarnas jämlikhet i fråga om tillgången till tjänster förverkligas inte. Det finns fortfarande stora skillnader i välfärd och hälsa mellan olika befolkningsgrupper och regioner.
I framtiden kommer den ogynnsamma åldersstrukturen att öka behovet av tjänster och kostnaderna för dem.
Det behövs starkare anordnare av social- och hälsovården och räddningsväsendet så att invånarnas rätt att få tjänster tillgodoses på lika villkor.
Därför överförs ansvaret för att ordna och producera tjänsterna till 21 välfärdsområden och Helsingfors stad. Dessutom ansvarar HUS-sammanslutningen för ordnandet av lagstadgade uppgifter i anslutning till den specialiserade sjukvården som det avtalas om i organiseringsavtalet för HUS. I fortsättningen ansvarar välfärdsområdena för tillgången till tjänsterna och deras tillgänglighet.
Källa: soteuudistus.fi
