Utredning om framtidens kommun startar: Är kommunen på 2030-talet ”statens postkontor eller genuint självstyrande”?
År 2021 kommer man att dra upp riktlinjerna för hur framtidens kommun kommer att se ut, då utredningen om balanseringen av kommunernas finansieringsbas och uppgifter, deras roller samt utveckling av självstyrandet startar.
Kommunminister Sirpa Paatero (SDP) som presenterat utredningen vid ministeriernas webbinarium, säger att i utredningen kommer man att se på finansieringen av uppgifterna, styrningen, strukturerna samt samarbetet mellan kommunerna.
– Min egen uppfattning är att man i många år har levt så att man bara gjort några små justeringar i någon riktning. Nu bör man titta på hur man vill att kommunerna skall se ut på 2030-talet. Vad är deras roll? frågar Paatero.
– Jag frågar rakt ut: Är de statens postkontor eller genuint självstyrande?
Paatero påminner om att man under den nuvarande regeringen har beslutat att alla kommuner inte kan ha samma form. Det finns metropolarbetsgruppen, stadsstrategin, regionsstadsprogrammet samt glesbygdsprogrammet.
Man har försökt att ur olika kommunformers synvinkel se på hur man kunde förbättra regionernas livskraft.
I utredningen fokuserar man på diskussion, utmanar till medborgardebatt samt diskuterar med regioner och kommuner av olika storlek.
Meningen är att få till stånd politiska linjedragningar som eventuellt kunde förverkligas redan under denna regeringsperiod, säger Paatero.
Utredningen genomförs som ett samarbete mellan ministerierna, Kommunförbundet, kommunerna och universiteten.
Siv Sandberg med i arbetsgrupp
Verksamhetsperioden för arbetsgruppen, samt dess undersektioner, som bereder åtgärdsalternativ för framtidens kommunalpolitik pågår till slutet av år 2021. Arbetet börjar denna vecka.
Arbetsgruppen leds av överdirektör Jani Pitkäniemi från Finansministeriet. Från Kommunförbundet medverkar strategi- och utvecklingsdirektör Markus Pauni och kommunfältet representeras också av Heinolas stadsdirektör Jari Parkkonen, Inaris kommundirektör Toni K. Laine, Vasas stadsdirektör Tomas Häyry, Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen samt Ylivieskas stadsdirektör Maria Sorvasto.
Med i arbetsgruppen är också universitetslektor Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi och väl bekant med de finlandssvenska kommunerna.
Sektionen som bereder balanseringen av kommunernas finansiering och uppgifter leds av finansrådet Tanja Rantanen på Finansministeriet. Kommunfältet representeras av chefsekonom Minna Punakallio och direktör för Kommunalekonomienheten Ilari Soosalu från Kommunförbundet samt Vichtis kommundirektör Erkki Eerola.
Arbetsgruppens sektion som bereder frågor som ansluter sig till kommunernas roll, självstyre, strukturer och verksamhetsmetoder leds av regeringsrådet Minna-Marja Jokinen från Finansministeriet. Kommunfältet representeras av Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden och Sini Sallinen, utvecklings- och forskningsdirektör vid Kommunförbundet samt Joensuus stadsdirektör Kari Karjalainen.
Se alla arbetsgruppens medlemmar här.
Finansministeriet startade på hösten 2019 en utredning om kommunernas läge. Då ville man ha en i enlighet med regeringsprogrammet övergripande bedömning som baserade sig på färsk information om kommunernas situation.
När utredningen blev klar i februari i år konstaterade man, enligt Paatero, att man behöver ett perspektiv på längre sikt om hurudana framtidens kommuner är och vilken deras finansieringsbas är i förhållande till uppgifterna. Detta börjar man alltså nu att utreda.
– Målsättningen är fortfarande att hålla fast vid tanken att kommunerna är genuina producenter av bildnings, välmående- och tekniska tjänster, säger ministern.
Det här är en översättning av Kuntalehtis artikel.
