Utländskt fastighetsinnehav i kommunerna – förslag om kontant betalning ska väcka misstankar

Övergivna skolbyggnader, gamla bränslestationer, tomter som ska bli turistparadis, motell och holmar med landningsbana för en helikopter. Kommunernas ansvar för utländskt fastighetsinnehav diskuteras flitigt.

Ursprungligen publicerad 6.4.2022

– Med tanke på världsläget och situationen i dag så finns det säkert orsak att vara mera uppmärksam ifall köparen är från annat land, säger Peter Lindgren som är markanvändningsingenjör i Pargas.

För två år sedan kom en ny lag som begränsar markanskaffning. Därmed har all slags myndighetskontroll skärpts. Också den offentliga diskussionen om fastighetsaffärer är livlig och iakttagelser som vanliga medborgare utför med egna ögon är rikliga sedan det uppmärksammade tillslaget vid Airiston Helmi hösten 2018.

Läs mera om tillslaget.

Härvan i Åbolands skärgård – och några år tidigare de gröna gubbarna på Krimhalvön – försnabbade uppdateringen av lagen som styr fastighetsköp. De ryska aggressionerna och Kriget i Ukraina har gett debatten ny fart.

Sedan 2020 har Försvarsmakten extra noga granskat fastighetsköp som görs i närheten av militära områden eller exempelvis vid ett kraftverk eller någon viktig transportled.

Enligt Helsingin Sanomats utredning beviljade Försvarsministeriet i fjol 217 tillstånd till ryska köpare. 29 av dem gällde fastigheter i Imatra nära den ryska gränsen.

Det är dock skillnad mellan affärer som görs mellan privata aktörer och sådana som styrs av kommunen.

Den finländska regleringen är i alla fall bland de strängaste i hela EU, enligt Matti Holopainen som är utvecklingschef för markpolitik vid Kommunförbundet och Ari Korhonen, specialsakkunnig i beredskap och säkerhet vid Kommunförbundet.

Läs mera: Fastighetssäljare är skyldiga att känna sina kunder – Kommunen måste försöka utreda köparens bakgrund

Enligt grundlagen är diskriminering av någon beroende på ursprung förbjudet. Det utländska fastighetsinnehavet är i sig inget direkt hot och hittills har det inte heller förts diskussioner på nationell nivå om att fastighetsaffärer ska begränsas eller avbrytas, påminner Holopainen och Korhonen.

Den som säljer en fastighet är skyldig att känna sina kunder, och det är inte förnuftigt att göra affärer med en aktör vars bakgrund inte är tillräckligt känd. Då en kommun är säljare till en fastighet får den i enlighet med 3 § i lagen om tillståndsplikt vid vissa fastighetsförvärv begära förhandsbesked av Försvarsministeriet om behovet av ett tillstånd.

– Förhandsbeskedet kostar 80 euro, men gör det möjligt för Försvarsministeriet att utreda köparens bakgrund, vilket annars kan vara svårt för kommunerna om aktören inte är välkänd, säger Matti Holopainen.

Kommunerna kan inte helt avlyfta sig ansvaret utan de måste också själva försöka utreda köparens bakgrund med de metoder som står till buds. Det är viktigt att kommunerna funderar på hurdan infrastruktur, hurdana funktioner och hurdana fastigheter som överhuvudtaget ska säljas – oberoende av vem som köper dem.

Inte alltid kommunen som säljer

I Pyttis, som ligger mellan Lovisa och Kotka i östra Finland, säger förvaltningssakkunnig Taija Paju att största delen av fastighetsaffärerna som görs i kommunen handlar om småhustomter inom den fastslagna stadsplanen.

Med tomtaffärer kommer också en skyldighet att bygga och i köpebrevet stiftas om vidareförsäljning.

– Ofta föregås affärerna av förhandlingar då avsikter och intentioner klargörs. Då det handlar om företagsaffärer kontrollerar vi även uppgifter i handelsregistret, säger Taija Paju.

I Kyrkslätt påminner kommungeodet Otso Kärkkäinen och i Helsingfors teamchef Peter Haaparinne vid stadsmiljösektorn om att det i detta sammanhang inte finns en lag med skyldigheter som gäller kommuner och städer.

– Kommunen säljer inte fastigheter eller mark utanför stadsplaneområdet till köpare med hemvist utomlands, exempelvis skog och åker. Samma gäller fastighetsaffärer i närheten av strategiskt viktiga områden, tillägger Kärkkäinen.

I Pargas säger Peter Lindgren att det är sällan orsak att vara misstänksam mot dem som köper, arrenderar eller ger anbud på objekt som Pargas har satt ut till försäljning.

– Ibland kontrollerar vi ifall det finns obetalda skatter och det gäller närmast företag. Vi kan också titta på företagets omsättning. Ifall det funnits orsak att vara misstänksam så har det heller inte lett till någon affär.

När börjar varningsklockorna ringa i kommunen?

– Om det är brådskande och allt bör ske genast. Då kan det finnas orsak att kontrollera med eventuell tidigare ort där företaget varit verksamt, men det gäller då som sagt företag. Och i fall där man föreslår kontant betalning.

Markanvändningsingenjör Lindgren säger att det oftast är nybildade familjer och väldigt sällan utländska köpare som Pargas gör affärer med.

– Fram till i dag har det inte funnits orsak för oss att göra större utredningar.

Fakta

Enligt Försvarsministeriet behöver köpare som kommer från länder utanför EU- och EES-området behöver ett tillstånd för fastighetsförvärv i Finland.
Tillståndsplikten gäller i hela Finland, med undantag för landskapet Åland. På Åland tillämpas Ålands egen jordförvärvslagstiftning.
Lyssna (på finska): Venäläisten kiinteistökaupat ja maailman onnellisin maa (Ruben, Yle Arenan 25.3.2022)
Läs också: Efter Airiston helmi-härvan skärptes lagen – hittills har inga fastighetsaffärer stoppats (HBL 15.12.2021)