Stora skillnader i svensk integration i tvåspråkiga kommuner
Hur får vi fler invandrare att välja svenska? Den frågan samlade över 180 nyckelpersoner från tvåspråkiga kommuner – alla med sikte på att bryta den dystra statistiken där få väljer den svenska integrationsstigen.
Den nya integrationslagen ger tvåspråkiga kommuner nya möjligheter att främja integration på svenska, anser Finlands Svenska Folkting och Bildningsalliansen.
Det brister i integrationen av invandrare och flyktingar på olika håll i Svenskfinland, men nu rör det på sig i många kommuner. Den outtalade slutsatsen hängde i luften på de finlandssvenska integrationsdagarna som arrangerades i Tammerfors 8–9 oktober.
De finlandssvenska integrationsdagarna ordnades av Bildningsalliansen, Folktinget och UF-centret med ekonomisk uppbackning av Svenska Kulturfonden.
Evenemanget lockade över 180 kommunala beslutsfattare, forskare, handläggare och förtroendevalda som alla ställde sig samma fråga – hur ska de tvåspråkiga kommunerna nå upp till regeringens mål att integrera 5 till 10 procent av alla invandrare på svenska? Enligt riktgivande och inofficiella beräkningar är det endast 1,5–2 procent av alla arbetssökande invandrare i Finland som i dag väljer den svenska integrationsstigen.
– Det är fina siffror och procentsatser som nämns i regeringsprogrammet, men jag har svårt att förhålla mig till dem och greppa vad de innebär konkret, sade Melina Saari, föreningsaktiv på Nykarleby Flyktingvänner.
Viktigt med procentsatser
Trots att regeringens målsättning för integration på svenska tills vidare har fått blygsamma budgetmedel ansåg många att de numerära målsättningarna är viktiga.
– Det är viktigt för oss kommunalpolitiker att det finns mål för integrationen på svenska. Målen stöder vårt arbete och ger stor nytta i den politiska debatten, sade Ramieza Mahdi, vice ordförande för SFP och ledamot i Vasa stadsfullmäktige.
Takura Matswetu, teamchef på Helsingfors stad, ville krydda debatten med en gnutta realistiskt tvivel.
– Invandringen till Finland uppgick till cirka 64 000 personer i fjol. Har vi tillräckligt med resurser att uppnå målet och integrera en tiondel eller 6 400 personer på svenska, frågade Matswetu retoriskt.
Takura Matswetu integrerades först i Sverige och flyttade sedan till Tammerfors. Nu jobbar han i Helsingfors.
– Trots att Tammerfors är en väldigt finskspråkig stad lyckades jag hitta en egen svenskspråkig gemenskap på orten som blev viktig för mig.
Inget jobb utan kunskaper i finska
De begränsade möjligheterna att hitta ett jobb utan att kunna finska var ett återkommande tema som bubblade upp till ytan under så gott som alla de paneldebatter och verkstäder som ägde rum på integrationsdagarna i Tammerfors.
– Om du integreras på svenska måste du också lära dig finska för att kunna ta dig vidare på arbetsmarknaden, sade Ramieza Mahdi.
Många integrationsexperter medgav ändå utan omsvep att integration på finska på en ort där majoriteten talar svenska kan vålla vissa problem.
– Det är viktigt att ta upp de lokala realiteterna med invandrarna då de ska välja integrationsspråk. Om du väljer att integrera dig på finska kan det påverka den sociala dynamiken om de flesta talar svenska i dina hobbyer, sade Melina Saari.
Andelen svenskspråkiga i enskilda kommuner är inte alltid utslagsgivande för den svenska integrationsstigen. I Jakobstad, där andelen svenskspråkiga är cirka 55 procent, har staden erbjudit svensk integration i decennier. I Raseborg, som har en svensk majoritet på 65 procent, har staden gått in för att integrera kommunens kvotflyktingar på finska.
– Vi har inte nått upp till regeringens mål för integration på svenska. Det är ju invandrarna själva som bestämmer sitt integrationsspråk. När det gäller kvotflyktingarnas integrationsspråk är det Närings-, trafik- och miljöcentralen som har förordat integration på finska, sade Karin Ljung-Hägert, chef för integrationstjänster på Raseborgs stad.
Få känner till den svenska integrationsstigen
Många debattörer uttryckte farhågan att många finlandssvenskar vill främja svensk integration utan att beakta invandrarnas egna behov.
– Invandrare är experter på sina egna liv och kan säkert själva bedöma om de vill välja den finska eller svenska integrationsstigen. Vår uppgift är att synliggöra möjligheten att integrera sig på svenska, sade Sabina Fortelius.
Fortelius fick medhåll av Veronika Hertzberg, teamledare för Luckan Integration i Helsingfors.
– Jag träffar regelbundet invandrare som säger att de inte har informerats om möjligheten att integrera sig på svenska. Många av dem upplever att det är lättare att lära sig svenska än finska, sade Hertzberg.
Enligt Sabina Fortelius, utvecklingsexpert på UF-centret använder cirka 5,75 procent av alla invandrare svenskan som kontaktspråk då de lägger in en ansökan om medborgarskap.
Den nya integrationslagen ger kommunerna nytt ansvar för integrationen av invandrare och sysselsättningstjänsterna. Lagen kan ge många tvåspråkiga kommuner helt nya möjligheter att främja integration på svenska. Enligt Bildningsalliansen och Folktinget öppnar lagen upp nya möjligheten inom den fria bildningen, trots regeringens budgetnedskärningar.
– Det finns allt fler tjänstemän i kommunerna som numera ansvarar för svensk integration. Det rör på sig. Och så har vi en ny ansvarsperson UF-centret som kan stötta kommunerna i arbetet kring integration på svenska, sade Christina Gestrin, folktingssekreterare på Folktinget.
14.10.2025. Artikeln är förtydligad gällande den uppskattade andelen arbetssökande invandrare, regeringens styrmedel för integration på svenska och ett citat som tillskrivits Emina Karakan i stället för Sabina Fortelius.