Språkbarometern 2020: Tyck till om språklig service
Vad gör du om en myndighet inte betjänar dig på ett språk som du enligt lagen har rätt till? Byter språk, avlägsnar dig eller lämnar in ett klagomål? Kan du använda ditt modersmål när du använder dig av de statliga myndigheternas digitala tjänster? Får du service på ditt modersmål på läkarmottagningen, inom hemvården eller på biblioteket i din hemkommun?
Bland annat det här vill Språkbarometern veta för att kunna utvärdera hur väl kommuner och statliga myndigheter klarar av att ge servicen till sina invånare på invånarnas modersmål. I synnerhet språkminoriteternas erfarenheter av servicen är intressanta för Språkbarometern, berättar den ansvariga forskaren Marina Lindell vid Åbo Akademi.
– Det är jätteviktigt att de som valts ut att delta verkligen svarar på frågorna, säger hon. Det finns nämligen ingen annan forskning som lika systematiskt som Språkbarometern följer upp hur den språkliga servicen på finska och svenska utvecklats över tid.
I år är Språkbarometern större än någonsin, 16 650 personer i landets 33 tvåspråkiga kommuner har slumpmässigt valts ut.
Varför ska man delta i Språkbarometern?
– Det är ett sätt att påverka framtiden. Genom att svara kan var och en prägla resultatet, svarar Lindell. Språklagen ger oss rätt till service på vårt modersmål, men utan forskning är det svårt att veta hur lagen fungerar i praktiken.
Hjälper kommuner utveckla servicen
För kommuner och statliga myndigheter så som polisen, Nödcentralen, Folkpensionsanstalten, domstolsväsendet, Posten och NTM-centralerna är resultatet i Språkbarometern ett utmärkt utvecklingsinstrument.
– Jag har blivit kontaktad av flera kommuner som frågat när resultaten från Språkbarometern blir klara. För kommuner och myndigheter är Språkbarometern ett fungerande hjälpmedel i utvecklandet av servicen.
Språkbarometern 2016 visade att språkklimatet i Finland försämrats och att trakasserier mot språkliga minoriteter ökat. Samma frågor finns med också i årets undersökning.
– Det ska bli intressant att se hur språkklimatet utvecklats sedan sist. Sannfinländarna sitter inte längre i regeringen och mediedebatten har i dag en annan ton än för fyra år sedan. Men hur upplever folk det i praktiken? Det får vi se när resultatet är klart.
Justitieministeriet kommer även att låta göra två barometrar till i år: en samebarometer och en teckenspråksbarometer.
Fakta om Språkbarometern 2020
- En undersökning som utvärderar hur språklagen fungerar i praktiken.
- Datainsamlingen pågår 27.4–20.5.2020
- 16 650 slumpmässigt utvalda personer i Finlands 33 tvåspråkiga kommuner har fått ett frågeformulär per post i månadsskiftet april-maj.
- Undersökningen utvärderar hur de statliga myndigheternas och de tvåspråkiga kommunernas service på finska och svenska fungerar ur den språkiga minoritetens synvinkel.
- Språkbarometern görs av Justitieministeriet i samarbete med Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi och Finlands kommunförbund.
- Språkbarometern görs vart fjärde år.
- PD Marina Lindell vid Åbo Akademi är ansvarig forskare
- Resultatet blir klart i september och presenteras i samband med Kommunmarknaden den 9–10 september
- Justitieministeriet publicerar en rapport med undersökningsresultatet under hösten 2020
