Kommundirektörer kommer och går på Åland – Eckerö har sin sjunde på drygt tio år

Hammarland och Eckerö är grannkommuner på västra Åland. I den ena har kommundirektören över 20-årig erfarenhet. I den andra är man inne på sin sjunde direktör på drygt tio år.

Rune Söderlund har varit aktiv i kommunalpolitiken i Eckerö sedan slutet av 1980-talet. Han har suttit på olika poster, bland annat som medlem i och även ordförande för kommunstyrelsen. För närvarande leder han kommunens fullmäktige.

Åländska kommundirektörer

BRÄNDÖ: Egil Mattsson efterträder John Wrede.
ECKERÖ: Raine Katajamäki sedan 7 januari 2020, tillsvidare anställd.
FINSTRÖM: Erik Brunström sedan maj 2015, förordnandet går ut 1 mars 2022. Tidigare kommundirektör i Geta.
FÖGLÖ: Niklas Eriksson sedan 1989, tillsvidare anställd.
GETA: Gustav Blomberg sedan 1 april 2016, tillsvidare anställd.
HAMMARLAND: Kurt Carlsson sedan 1 januari 1997, tillsvidare anställd.
JOMALA: Christian Dreyer sedan juni 2020, tillsvidare anställd. Tidigare kommundirektör i Kumlinge.
KUMLINGE: Niklas Oriander sedan september 2020, tillsvidare anställd. Tidigare kommundirektör i Finström.
KÖKAR: Johan Rothberg sedan hösten 2017, slutar i maj 2022 och kommunen har inlett rekryteringen av en efterträdare.
LEMLAND: Julia Lindfors sedan mars 2020, tillsvidare anställd.
LUMPARLAND: Mattias Jansryd sedan mars 2018, tillsvidare anställd.
MARIEHAMN: Barbara Heinonen stadsdirektör sedan 1 januari 2015, 7-årigt förordnande som går ut vid årsskiftet.
SALTVIK: Ewa Danielsson sedan mars 2020, tillsvidare anställd.
SOTTUNGA: Kennet Lundström, kommunsekreterare sedan hösten 2014, tillsvidare anställd. Tidigare kommundirektör i Eckerö.
SUND: Andreas Johansson sedan 1 juni 2020, 5-årigt förordnande. Tidigare kommundirektör i Vårdö.
VÅRDÖ: Kristoffer Barkar sedan november 2020, tillsvidare anställd.

Under åren har han upplevt flera rekryteringsprocesser. Olika modeller har testats och kommunen har även tagit in utomstående proffshjälp.

– Det är klart att det tagit tid och energi från annat när vi haft sådan rotation på posten. Både arbetsbördan och ansvarat ökar för oss politiker. Alla nya har en startsträcka innan de greppat alla sidor av jobbet. Det tar också sin tid att gnugga bort eventuella ojämnheter och hitta samarbetsformer med alla parter, säger han och fortsätter:

– Planeringen blir mest lidande när ingen håller i alla trådar. Vi har exempelvis tragglat i evigheter med en förvaltningsstadga som varje ny ville sätta sin prägel på. Det dagliga arbetet på våra serviceenheter har däremot i regel rullat på som vanligt.

Ska kunna mycket

Rune Söderlund säger att det finns flera skäl till rotationen i Eckerö. Jobbet som direktör i en liten kommun – Eckerö har knappt tusen invånare – är mångsidigt och utsatt. Man ska kunna ”lite av allt”, vara insatt i förvaltning och all lagstiftning och dessutom ha social kompetens för att kunna hantera personalansvaret. Utöver det ska man klara av att utstå kritik av både politiker och kommuninvånare som har låg tröskel för att ta kontakt och framföra sina åsikter.

– Men lönen motsvarar kanske inte kraven. Vi har haft en del som gått vidare till andra jobb, som varit högre på karriärstegen, och det kan vi varken klandra dem för eller göra något åt.
Antalet sökande har inte heller varit överdrivet stort när posten varit utlyst.

– Intresset för jobbet skulle kanske öka om vi hade större kommuner på Åland. Då kunde en tjänsteman få specialisera sig mer och dessutom ha fler arbetskamrater att diskutera med, säger Rune Söderlund.

Plus- och minuslistor i Hammarland

I grannkommunen Hammarland är läget ett helt annat. Här har Kurt Carlsson varit kommundirektör sedan 1997.

– Jag har någon gång funderat på ett annat jobb, men när jag gjort plus- och minuslistor har jag kommit fram till att gräset inte är grönare på andra sidan. Hammarland är en bra kommun. Det är ett bra klimat bland de förtroendevalda och inte för stora slitningar. Det underlättar om de har en gemensam syn på utvecklingen. Det blir klart svårare om man har starka politiker som drar åt helt olika håll, säger Kurt Carlsson som – om inget oförutsett inträffar – kan tänka sig cirka tio år till i kommunen innan det är dags för pension.

Hammarland är en bra kommun, säger Kurt Carlsson.

Anders T Karlsson har varit med i kommunalpolitiken i många år, för närvarande är han ordförande i kommunstyrelsen i Hammarland.

– Det är helt klart bra att vi haft ”Kurre” så länge. Vi har sluppit tidsödande rekryteringsprocesser och inkörsperioder. Kurre har perspektiv och vet vilka åtgärder som vidtagits tidigare och hur resultatet blev då.

Bromsklossar är inte alltid dåliga

Det betyder också att en gammal räv i gården får mer inflytande eftersom hen med tiden blir den som har längst erfarenhet av alla kring sammanträdesbordet.

– Visst är det så. De lär sig hur en slipsten ska dras, hur man ska göra för att föra upp vissa saker på agendan eller för att gömma bort dem, men sammantaget är Kurres erfarenhet en stor tillgång för Hammarland och det blir en stabilitet i verksamheten, säger Anders T Karlsson.

En tjänsteman som suttit länge kan också bli en bromskloss – en som snabbt avfärdar nya förslag ”för att det har vi testat flera gånger och det fungerar inte alls”.

– Så kan det vara, men bromsklossar är inte alltid av ondo. Kommunala verksamheter som skola, barn- och äldreomsorg måste fungera på en stabil bas och då finns det inte så mycket utrymme för tvära kast, säger Kurt Carlsson som väl känner igen beskrivningen av ett ”mångsidigt jobb”.

– Jag hinner inte med allt utan måste hela tiden prioritera vad jag satsar på. Men jag är inte helt övertygad om att man per automatik skulle få specialisera sig mer om man gick in för större kommunala enheter på Åland. Det behöver inte betyda att det blir mer resurser till förvaltningen, säger han.

Medveten om utmaningarna

Raine Katajamäki kom till Eckerö som kommundirektör i januari 2020.

– Jag var medveten om utmaningarna. Man måste vara med minst ett år för att sätta sig in alla processer som budgetarbete och bokslut. När det gäller den dagliga serviceverksamheten fick jag en snabb introduktion på grund av pandemin, som förde med sig olika restriktioner som skulle implementeras på detaljnivå på de olika enheterna. Då kom jag i direkt kontakt med fältet, säger han.

Snart sagt varje arbetsdag kan förutom alla löpande ärenden föra med sig nya frågor – stora som små om vitt skilda ämnen – som kräver att han sätter sig in i dem på detaljnivå.

– Samtidigt ska jag ägna mig åt utvecklingsarbete som att skapa mer detaljerade styrdokument för all vår verksamhet. Det är en ständig balansgång hur man fördelar sin arbetstid. Större enheter kunde förmodligen ge mer utrymme för specialisering, säger han.

Raine Katajamäki är 32 år och därmed i ”riskzonen” för att vara sugen på nästa steg i karriären.

– Just nu har jag full fokus på det här jobbet. Vad som händer framöver beror på livssituation och möjligheter. Man ska inte heller glömma att jag sitter på fullmäktiges förtroende, säger han.

FAKTA

Nästan 50 personer har arbetat som kommun- eller stadsdirektörer på Åland från 2008 till i dag.
Endast tre av de 16 kommunerna har haft samma direktör under hela perioden – Brändö med John Wrede, Föglö med Niklas Eriksson och Hammarland med Kurt Carlsson.
Elva har haft tre eller flera på posten. Eckerö har haft mest rotation i tjänstemannatoppen. Kommunen är inne på sin sjunde direktör sen 2008.
I mitten av oktober kom beskedet att Vårdös direktör, som anställdes i november i fjol och som var den tredje i raden sedan 2008, har lämnat in sin avskedsansökan.
Merparten av tjänsteinnehavarna eller 35 har varit eller är män.

Källa: Sammanställning gjord av Erik Brunström, kommundirektör i Finström.

Ämnen