Fler på repövning, fler som funderar på hoten mot hela samhället

Allt mer funderas kring samarbetet mellan det civila samhället och försvaret. Kommunerna är i nyckelposition.
Allt mer funderas kring samarbetet mellan det civila samhället och försvaret. Kommunerna är i nyckelposition. (STT-Lehtikuva)
17.1.2023

De snabba och tvära förändringarna i omvärlden har klart påverkat finländarna. Enligt Försvarsmakten har anmärkningsvärt många reservister vidareutbildats sedan Ryssland anföll Ukraina. Också kommunerna skärper beredskapen.

I repetitionsövningar 2022 och i den frivilliga försvarsverksamhetens utbildningsevenemang deltog sammanlagt omkring 50 000 personer.

Med ökade försvarsanslag är det möjligt med fler repetitionsövningar och utbildningsevenemang för frivillig försvarsutbildning än tidigare. Under fjolåret deltog cirka 30 000 reservister i repetitionsövningar och cirka 8 400 reservister deltog i försvarets frivilliga övningar. Cirka 17 000 personer har utbildats i de frivilliga nationella försvarskurser som Försvarsutbildningsföreningen (MPK) ordnar för att öva färdigheter för att utveckla militär förmåga.

– Reservens prestationsförmåga är grunden för Finlands försvar och repetitionsövningarna är en central del av värnplikten. Man kan säga att reserven har svarat utmärkt på inbjudan att delta i det nationella försvaret. Den ökade repetitionsutbildningen har också krävt mycket av personalen, säger Huvudstabens utbildningschef överste Kari Pietiläinen.

En trygg vardag är avgörande 

Vid sidan av ökade repövningar har tänkandet och görandet kring kommunernas förmåga att lindra konsekvenserna av samhällsstörningar skärpts. Det är helt avgörande, menar Ari Korhonen som är sakkunnig inom beredskap och säkerhet vid Kommunförbundet.

– Kännetecknande för ett hållbart samhälle är säkerhet i vardagen.

Korhonen noterar i ett blogginlägg att Europa ruskas för om av flera simultana kriser – Rysslands attack mot Ukraina, energikrisen, coronakrisen, ökningen av gängbrottslighet och psykisk ohälsa bland unga samt den ekonomiska lågkonjunkturen.

Det behövs en gemensam lägesbedömning, hoten ska kartläggas och informationsutbytet bättras.

– Den allmänna bild som kommunerna haft av läget under den senaste tidens kriser har byggt på information via media. Dialogen mellan myndigheterna har inte varit tillräcklig.

Kritisk infrastruktur, vatten-, mat-, el- och värmeförsörjning och sjukvård, räddningsverksamhet, evakueringsförmåga, trafik, kommunikationsnät, skyddsrum och medborgarnas förmåga att agera i kriser är sådan som bör beaktas vid alla samhällsstörningar.

Läs också: Krisberedskap: Jani Voutilainens jobb är att stresstesta kommunerna

Kuntalehti: Säkylän kyberhyökkäys johtui ulkoisen palveluntuottajan vakavasta virheestä

Aki Korhonen säger att kommunerna måste ges förutsättningar att finansiera sina lagstadgade uppgifter och skyldigheter.

”Förutsättningarna för att tillhandahålla kritisk infrastruktur beror uteslutande på kommunernas ekonomiska situation. Också välfärdsområdena bör ges arbetsro, och inga fler uppgifter överföras från kommunerna.”

Stora kriser, som till exempel coronapandemin, får samhälleliga konsekvenser som inte märks förrän flera år senare. Den psykiska ohälsan bland de unga, gängbildningen och den ökande brottsligheten har under hösten väckt allvarlig oro även i Finland. Genom förebyggande säkerhetsåtgärder samt genom att främja hälsa och välfärd kan kommunerna och välfärdsområdena stärka invånarnas och kommunernas kristålighet, minska antalet brott, samhällsstörningar och olyckor, och de skador som orsakas av dem, samt upprätthålla en känsla av säkerhet.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här