Finländarnas krisberedskap utredd – folk på glesbygden bättre rustade än stadsbor

De som deltagit i utredningen bedömde att de är sämst förberedda på störningar i vattendistributionen samt översvämningar.
De som deltagit i utredningen bedömde att de är sämst förberedda på störningar i vattendistributionen samt översvämningar. (Pixabay)
20.12.2021

I en störningssituation skulle en tredjedel av finländarna klara sig över en vecka utan att handla.

Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland har utrett finländarnas beredskap, hjälpvillighet, tillit till myndigheter och attityder till beredskap. Forskningschef Tuula Kekki säger i ett pressmeddelande att coronakrisen har aktualiserat frågan om hushållens kristålighet och egen beredskap.

– Pandemin syns i finländarnas riskmedvetenhet. Även om störningssituationer vanligtvis avser omfattande strömavbrott eller störningar i vattendistributionen, kan coronapandemin också betraktas som en omfattande störning. Den har påverkat folks attityder till beredskap, säger Kekki.

Enligt utredningen uppskattar en tredjedel av finländarna att de vid en störning skulle klara sig utan att handla i mer än en vecka. 2018 var den siffran endast nio procent.

Enligt beredskapsrekommendationen ska finländska hushåll kunna klara sig 72 timmar, alltså tre dygn, utan myndigheternas hjälp.

Utredningen visar att särskilt elavbrott och störningar i vattendistributionen skulle medföra utmaningar redan på betydligt kortare tid.

Hälften (52 procent) av respondenterna bedömde att de inte skulle klara sig utan rinnande vatten i tre dygn och över en tredjedel (39 procent) att de inte skulle klara av ett elavbrott i över tre dygn.

Ett långvarigt elavbrott skulle sannolikt förorsaka ett avbrott i vattendistributionen och innebära stora utmaningar för merparten av hushållen. Respondenterna bedömde att de är sämst förberedda på störningar i vattendistributionen samt översvämningar.

Mindre än hälften (41 procent) av dem bedömde att den egna beredskapen är god. Man har främst förberett sig på bränder och olyckor i hemmet.

Boningsorten är avgörande

Andelen respondenter som tror att beredskap inte är till någon hjälp och som anser att den är någon annans ansvar var under hälften mindre än i föregående enkät, skriver centralorganisationen.

Som orsaker till brist på beredskap angav respondenterna oftast att man inte tänkt på saken eller att man inte är intresserad.

– Den näst vanligaste orsaken är att människor upplever att de inte vet hur de ska förbereda sig. En del respondenter svarade också att de inte har möjlighet att förbereda sig bättre på till exempel elavbrott, eftersom de inte kan skaffa nödvändig utrustning för bostaden, såsom elgenerator eller veduppvärmning, säger Kekki.

Som väntat visade enkätens resultat att de som bor i egnahemshus och på landsbygden skulle klara sig längre utan olika tjänster jämfört med dem som bor i städer och i höghus.

Nästan hälften (48 procent) av dem som bor i innerstan svarade att de inte skulle klara sig utan el i tre dygn, medan endast en fjärdedel (23 procent) av dem som bor på landsbygden svarade likadant.

Boningsorten var också avgörande i fråga om beredskap för störningar i vattendistributionen. På glesbygden var drygt en tredjedel väl eller utmärkt förberedda på störningar i vattendistributionen och i städer endast en sjättedel.

Hela två tredjedelar (63 procent) av dem som bor i en stad uppgav att deras beredskap är svag eller obefintlig.

Tuula Kekki säger att det finns en skillnad mellan åldersgrupperna.

– Utifrån svaren är beredskapen sämre bland unga än hos resten av befolkningen, medan över 65-åringar sällan uppger att deras beredskap är ganska eller mycket dålig. Många av de unga och av dem som bor i höghus uppgav att de planerar att bo tillfälligt hos en vän vid en störning.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här