Finland tappade en placering i EU:s jämställdhetsindex – kvinnornas andel i regering och riksdag syns
Jämställdheten utvecklas långsamt. Pandemin sätter käppar i hjulet.
Finland är EU:s femte mest jämställda land, enligt Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE. I den förra mätningen var Finland på fjärde plats.
Med jämställdhetsindexet, som är det sjätte i ordningen, mäts jämställdheten inom sex olika delområden: makt, kunskap, arbete, hälsa, pengar och tid.
Den senaste rapporten innehåller specialtemat hälsa, i synnerhet coronavirusets konsekvenser för hälsan, psykisk hälsa samt sexuell och reproduktiv hälsa, skriver Social- och hälsovårdsministeriet i ett pressmeddelande.
Bland annat så löper män större risk att insjukna i allvarlig covid-19 och att dö i sjukdomen.
Kvinnor utsätts å andra sidan för coronavirussmitta oftare än män och smittan är vanligare bland kvinnor i arbetsför ålder än bland män i arbetsför ålder, vilket har en koppling till att omsorgsarbete ofta utförs av kvinnor, i synnerhet arbetet inom hälso- och sjukvården.
Särskilt för dem som arbetar inom vårdbranschen verkar coronaviruset ha haft allvarliga effekter också på den psykiska hälsan.
Finlands poäng stiger långsammare än EU:s
Fullständig jämställdhet har indextalet 100. För EU är talet nu jämnt 68.
Det här är en ökning med 0,6 poäng sedan den förra mätningen och 4,9 poäng bättre än 2010.
Utvecklingen är alltså långsam: det kommer att ta tre generationer att uppnå jämställdhet, konstaterar rapporten, och coronapandemin och dess negativa konsekvenser för jämställdheten hotar att bromsa utvecklingen.
Finlands totala antal poäng är 75,3 vilket är drygt sju poäng över EU:s genomsnitt.
Ökningen jämfört med i fjol är 0,6 poäng. Sedan 2010 har indextalet stigit med 2,2 poäng.
I EIGE:s klassificering hör Finland till dem som har ett högre nationellt poängtal än EU:s genomsnitt men vars poäng har stigit långsammare än genomsnittligt inom EU.
I Finland är ökningen störst inom maktutövning, där resultatet nu är 74,3. Skillnaden jämfört med den föregående mätningen är 2,4 poäng.
Poängen har stigit både för det politiska och för det ekonomiska beslutsfattandet. På kort sikt har ökningen varit störst inom det politiska beslutsfattandet (6,5), och på lång sikt störst inom det ekonomiska beslutsfattandet (8,3).
Ökningen beror på att andelen kvinnor ökade både i riksdagsvalet 2019 och i regeringen.
I övrigt har ändringarna varit små för Finlands del. De högsta poängen i Finland (89,5) ses inom hälsoområdet.
Sverige toppar jämställdhetsindexet
- De tre länderna i toppen är Sverige, Danmark och Nederländerna. Frankrike är på fjärde plats och Finland på femte plats.
- Nio länder fick över 70 poäng, och av dem fick endast Sverige över 80 poäng.
- Årets index har specialtemat hälsa. Resultatet visar som helhet att kvinnor i alla åldersgrupper i genomsnitt har ett sämre hälsotillstånd än männen, den psykiska hälsan medräknad.
- Av kvinnorna uppger 66 procent och av männen 71 procent att deras hälsotillstånd är gott eller mycket gott. Kvinnorna rapporterar också om nedsatt psykiskt välbefinnande oberoende av familjeform, ålder, inkomster, födelseland eller funktionsnedsättningar.
- Det finns permanenta skillnader mellan könen i fråga om hälsofrämjande beteende, såsom hälsosam kost och motion.
- Män röker och dricker mer alkohol än kvinnor. Å andra sidan uppnår män oftare än kvinnor motionsmålet per vecka. Beteendemönstren syns redan i ungdomen, och klyftan mellan män och kvinnor ökar med åldern.
- Största delen av uppgifterna i det nu publicerade indexet är från 2019, och i fråga om maktutövningen används främst medeltalen från åren 2018–2020.
