Arbetet med framtidens kommuner inleds — uppgifter ska ses över och ekonomin stärkas
Befolkningens stigande medelålder, urbaniseringen och den sjunkande nativiteten påverkar kommunernas ekonomiska bärkraft och förutsättningar att ordna lagstadgade tjänster.
— Vi vill väcka en debatt om kommunpolitiken som helhet, föra en öppen diskussion, öka dialogen ur olika perspektiv och stärka samförståndet om utgångspunkterna för och behoven av att utveckla kommunpolitiken.
Det säger kommunminister Sirpa Paatero (SDP) då Finansministeriet börjar förbereda åtgärdsalternativ för den framtida kommunpolitiken. En arbetsgrupp och två underavdelningar tar sig an beredningen. Strategin ska vara klar innan utgången av 2021.
Det som man nu söker lösningar för är bland annat balanseringen av kommunernas finansieringsbas och uppgifter. Metoder för att utveckla kommunernas roll och självstyrelse ska också övervägas.
Målet är att ta fram åtgärdsförslag för det politiska beslutsfattandet genom vilka man kan
- förbättra kommunernas förutsättningar att ordna tjänster för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt,
- utveckla den kommunala självstyrelsen och förbättra kommunernas möjligheter att främja invånarnas välfärd och regionens livskraft med beaktande av förändringarna i omvärlden,
- förbättra den kommunala ekonomins hållbarhet och stabilitet och samtidigt stärka hela den offentliga ekonomins hållbarhet,
- främja kommunernas egna åtgärder för att uppnå en hållbar och stabil ekonomi och service främjas.
— Jag bjuder in alla kommuner i Finland och de som arbetar med kommunfrågor att fundera över framtiden för våra kommuner och deras ekonomi och tjänster. Vi hoppas att intressentgrupperna deltar aktivt”, säger Paatero.
Kommunerna, Finlands Kommunförbund, flera olika ministerier och representanter för vetenskapsområden ska delta i beredningsarbetet.
— Vi vill höra synpunkter från kommunerna, statsförvaltningen, olika vetenskapsområden, det civila samhället, näringslivet och andra intressentgrupper samt kommuninvånarna. Vi tänker ordna seminarier och workshoppar samt föra diskussioner i redan existerande nätverk, säger finansrådet Ville-Veikko Ahonen i Finansministeriets pressmeddelande.
Kommunerna i Finland varierar stort såväl till storleken som till omständigheterna och befolkningsstrukturen. Skillnaderna mellan kommunerna har på ökat 2000-talet i synnerhet till följd av förändringar i befolkningsstrukturen.
Befolkningens stigande medelålder, urbaniseringen och den sjunkande nativiteten påverkar kraftigt såväl kommunernas ekonomiska bärkraft som deras förutsättningar att ordna lagstadgade tjänster för sina invånare nu och i framtiden. Social- och hälsovårdsreformen kommer också att ändra på kommunernas ställning, tjänster och finansiering.
Utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin har redan länge varit dystra på grund av den strukturella obalansen i kommunernas inkomst- och utgiftsutveckling. Minskningen av befolkningen i arbetsför ålder försvagar skattebasen för förvärvsinkomstskatterna.
Det ökande antalet äldre personer ökar samtidigt efterfrågan på och utgifterna för den offentliga servicen. Den interna flyttningsrörelsen och den minskade nativiteten har stärkt denna förändring och därigenom kommunernas differentieringsutveckling.
