Rapport slår fast: Allt fler beslutsfattare trakasseras
Hoten mot kommunens beslutsfattare har ökat. Nu oroar de sig för att allt färre därför vågar ställa upp i val, visar en färsk rapport av Åbo Akademi och Kommunförbundet.
Rapporten ”Beslutsfattare i brytningstid” publicerades i mitten av juni och enligt den ser förtroendevalda i det stora hela positivt på sitt arbete och beslutsprocessen i kommunen. Men en knapp tredjedel upplever att de själva eller en närstående har blivit utsatta för våld, hot eller trakasserier. Frågar man enbart tjänstemän eller kommunstyrelsemedlemmar är siffran ännu högre, kring 40 procent.
Läs hela rapporten här.
De vanligaste formerna av det som kan klassas som trakasserier är osaklig feedback i medier och verbala hot ansikte-mot-ansikte.
Andelen kommunala makthavare som blir trakasserade har ökat på fem år och trakasserier är vanligare i större städer på över 50 000 invånare än mindre. Fler förtroendevalda från Vänsterförbundet, De gröna och Centern blev trakasserade 2020 än 2015 medan färre representanter för Svenska folkpartiet, Sannfinländarna och Kristdemokraterna upplevde att de blev trakasserade. För Samlingspartiets och Socialdemokraternas del var situationen oförändrad.
Det är oklart om ökningen har ett samband med att enkätåret 2020 var ett valår.
De vanligaste formerna av det som kan klassas som trakasserier är osaklig feedback i medier och verbala hot ansikte-mot-ansikte. De förtroendevalda och tjänstemännen i en kommun blir dessutom hotade via telefon, e-post och sociala medier.
En knapp tredjedel upplever att de själva eller en närstående har blivit utsatta för våld, hot eller trakasserier.
I likhet med andra undersökningar visar också den ifrågavarande rapporten att alltmer trakasserier sker på sociala medier. Sexuellt ofredande, misshandel och illdåd är ovanliga men förstås alltid oroväckande då de förekommer ens som enstaka företeelser.
Avvikande åsikt irriterar
Den vanligast orsaken till att någon blir hotad är att förövaren motsätter sig ett beslut. Den nästvanligaste orsaken har att göra med personen eller personliga relationer. Andra orsaker kan ha att göra med generationsmotsättningar eller med att någon mår allmänt dåligt. Sakfrågor som nämns är skolärenden, gruvprojekt eller kommunsammanslagningar eller -förbund.
Trakasserier nämns dessutom som en orsak till att folk inte vill ställa upp i kommunalval längre och det blir allt jobbigare att hitta villiga kandidater. Tills vidare uppgav ändå över hälften av de nuvarande förtroendevalda att de själva ville ställa upp i nästa kommunalval.
De nämnde emellertid trakasserier som en av de främsta orsakerna till att andra inte vill ställa upp. Tillfrågade om orsaker till att sluta med förtroendeuppdrag uppgav fler kvinnor än män trakasserier som en orsak, vilket kan bli ett demokratiproblem.
Mellan 2015 – då den föregående utredningen vid namn ARTTU gjordes och 2020 har frågan om trakasserier fått alltmer offentlighet. Det har gjorts ett flertal undersökningar och åtgärdsprogram såväl bland kommuner som staten.
I likhet med tidigare enkäter delar också nu inställningen till hur man kunde förbättra den kommunala demokratin – såväl den representativa som den direkta – in beslutsfattarna i olika läger.
Att utveckla etiska spelregler, praxis för motioner i fullmäktige och öka samutvecklingen med de invånare som använder kommunala tjänster fick mest gehör av listade utvecklingsåtgärder.
Undersökningen gjordes hösten 2020 och är ett led i Förändringarnas KommunFinland 2025. Det är ett större övergripande forskningsprogram som följer med de finländska kommunernas mångfald, olikheter och särutveckling.
Undersökningen är ett samarbete mellan Åbo Akademi (ÅA) och Kommunförbundet (KF).
Vid ÅA ledde forskaren Siv Sandberg arbetet och vid Kommunförbundet forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom. Det är Sandberg som är författaren och faktaunderlaget samlades in genom en elektronisk enkät som besvarades av totalt 812 personer. Det gav en svarsprocent på 40,6 procent.
Resultatet jämfördes där det gick med Kommunförbundets tidigare enkäter från 1995-2017.
- Vem undersökte man?
Målgruppen för den elektroniska enkäten var fullmäktigeledamöterna, styrelseledamöterna, ordförandena i nämnderna och ledande tjänsteinnehavare i 42 kommuner.
- Vad undersökte man?
Trakasserier och hot, utveckling av den kommunala demokratin, arbetet som förtroendevald och kommunalval, kommunutveckling och reformer , kommunalt beslutsfattande och utvärdering av fullmäktigeperioden.
- Undersökte man tillräckligt många kommuner?
Kommunerna utgör ett generaliserbart urval av hela kommunsektorn och representerar olika stora och olika typers kommuner i hela landet. Kommunerna i denna undersökning är de samma som i Kommunförbundets Invånarundersökning 2020.
Den 96-sidiga rapporten granskade såväl de förtroendevaldas som tjänstemännens syn på det kommunala beslutsfattandet i 42 kommuner i det som kan beskrivas som ett brytningsskede i det finska samhället.
Under den pågående omvälvningen bedömer beslutsfattarna att ekonomin, näringslivet, social- och hölsovårdsreformen och förändringar i befolkningsunderlaget som de viktigaste frågorna under den pågående fullmäktigeperioden (2021-2025).
Förutom det sjätte kapitlet om trakasserier av förtroendevalde har rapporten nio kapitel – totalt alltså tio. De handlar om exempelvis frågor som påverkar viljan att ställa upp i kommunalval, beslutsfattarnas tidsanvändning och de förtroendevaldas kompensation.
Den vanligaste orsaken till att någon blir hotad är att förövaren motsätter sig ett beslut.
Forskarna tar också upp kommunens atmosfär, aspekter om makt och möjlighet att påverka och att tänka till om hur den kommunala demokratin kunde utvecklas.
Rapportens skribenter har vidare bett deltagarna fundera kring de medel de har till sitt förfogande när det gäller att balansera kommunens ekonomi och att göra ett bokslut om de väsentliga frågorna under mandatperioden 2021-2021.
Strategin och budgeten går att påverka
Medan trakasserierna har ökat har arbetsmängden kanske något överraskande minskat jämfört med storökningen under milleniets första årtionde. I dag använder fullmäktigeledamöterna i snitt sju timmar och styrelseledamöterna nio timmar för att sköta sina förtroendeuppdrag.
Mest tidskrävande är det att sköta förtroendeuppdrag i de stora städerna med över 100 000 invånare. En femtedel upplever att skötseln av förtroendeuppdrag tar för mycket tid.
Ett intressant resultat är att arbetsgivarna ställer sig mer positiva till arbetstagarnas skötsel av förtroendeuppdrag 2020 i jämförelse med 2010.
Vad kan de förtroendevalda då påverka, enligt sitt eget tycke?
Sakfrågor som den övergripande strategin i en kommun och budgeten går att påverka stort, konstaterar man i rapporten.
Frågor som har att göra med förhållandet mellan kommun och stat och på landskapsnivå är svårpåverkade av gemene kommunala beslutsfattare. Allmänt taget upplevs klimatförändringen som viktig i de stora städerna och bland kvinnor, mindre viktig ses den i småkommuner och bland män.
Mest makt har – tycker de förtroendevalda kanske ganska självklart – kommunstyrelsen, kommundirektören / borgmästaren och kommunstyrelsens ordförande.
Intressant är att de som svarade på enkäten inte ser att maktstrukturer i den egna kommunen skulle ha genomgått några större förändringar under de senaste åren.
Trakasserier nämns som en orsak till att folk inte vill ställa upp i kommunalval längre och det blir allt jobbigare att hitta villiga kandidater.
Det här trots de många reformer som kommunerna har genomgått under den 25-årsperiod som granskats. Här skiljer sig åsikterna mellan stora kommuners beslutsfattare (över 100 000 invånare) och småkommuners beslutsfattare (mindre än 5 000 invånare).
Om man tittar på beslutsklimatet så säger rapporten att den ”hållit sig på en god nivå mellan 1995 och 2020”. Man konstaterar dock betydande variation kommunerna emellan och att klimatet är ett ”lokalt fenomen” till sin natur. Hur beslutsfattarna bedömer samarbetsklimatet korrelerar starkt med hurudan beredningen är – fungerar den väl och är den öppen så bedömer man att klimatet är bra. Och tvärtom.
Beslutsfattare i brytningstid. En studie av kommunala förtroendevaldas och tjänsteinnehavares verksamhet och åsikter 2020 av Siv Strandberg. Undersökning inom forskningsprogrammet Förändringarnas KommunFinland 2025. Åbo Akademi & Finlands Kommunförbund 2022. (Originalet på finska Murrosajan kuntapäättäjät. Tutkimus kuntien luottamushenkilöiden ja viranhaltijoiden toiminnasta ja asenteista 2020. Acta nr 282 med svenskspråkig resumé)
***
Läs mer om vilka kommuner som deltog i undersökningen och hitta länkar till andra, tidigare undersökningar här
Läs mer forskningsprogrammet Förändringarnas KommunFinland 2025 som granskar de finländska kommunernas mångfald, olikheter och särutveckling som Kommunförbundet koordinerar här
