Rapport om språkklimatet - "tryck här" på svenska fungerar inte alltid
Många företag och organisationer behöver tänka svenskt hela vägen. En välkomnande skylt eller uppmaningen ”tryck här” är ändå en bra början.
I sin analys om språkklimatet i Finland inför riksdagsvalet 2019 beskrev sociologen Kjell Herberts finlandssvenskarnas sits som att gå åt fel håll i rulltrappan. Det är motigt, det är tungt och det är utmanande. Nu är läget ett annat, rulltrappan går inte längre åt fel håll, utan har stannat. Att gå i den är fortfarande stundvis tungt, men inte omöjligt.
HBL 2019: Underkänt av finlandssvenskar för regeringen Sipilä
”Som om rulltrappan stannat – En rapport om språkklimatet i Finland 2023” bygger på en enkät som Herberts sammanställt och analyserat. Glädjeämnen finns. Det är även tydligt vad som irriterar svenskspråkiga finländare: Löften om betjäning på svenska som i väntan på modersmålet övergår i oändliga telefonköer och till slut även i engelska.
För finlandssvenskar som talar en utmärkt finska är detta kanske småpotatis. För andra som verkligen behöver kommunicera på sitt eget trygga språk är det allvar. Man behöver nå skattemyndigheten, diskutera vård eller är mitt i en rättsprocess.
– Uppenbart är att det behövs språkplanering i företagen men också i den offentliga förvaltningen. Det är hela servicekedjor som behöver granskas. Och det behöver inte kosta extra. Man utnyttjar befintliga resurser, säger Herberts.
Det är närmare tusen finlandssvenskar som svarat. Ur enkäten framkommer också via hundratals berättelser hur finlandssvenskarna i dag upplever att bland annat vårdkedjorna fungerar (eller inte fungerar) och hur man vågat börja kräva mer av det offentliga.
I snitt är alla dagar inte fullt lika jobbiga som för fyra år sedan. Många upplever att det är ett nöje att få prata svenska, en klar attitydförändring jämfört med tidigare.
Även justitieminister och Sfp:s ordförande Anna-Maja Henriksson känner av ett lite bättre språkklimat.
– Den här regeringen förhåller sig till svenskan som något värdefullt. Jag har haft glädjen att få medverka till nationalspråksstrategin. Det är ingen självklar sak att sådant skrivs.
Nationalspråksstrategin tryggar allas rätt att få service på nationalspråken. Den godkändes i december 2021.
På morgonen innan tankesmedjan Agendas presstillfälle har Henriksson gjort en radiointervju. Igen gällde att förklara varför vi talar svenska i Finland.
– Ibland får man verkligen gå till grunden, säger hon.
Också Kjell Herberts gläds över det politiska ledarskapet, sådant behövs, säger han.
– Sedan behöver ord också omsättas i praktiken.
En utmaning, åtminstone för forskare och beslutsfattare är, att Svenskfinland är så mycket. Vardagen och samtalsämnena, säger Herberts, kan vara väldigt annorlunda i olika regioner.
Anna-Maja Henriksson påminner att det allra viktigaste är att mötas. Språket behöver inte vara perfekt, det viktiga är att förstå varandra.
På älskat modersmål – men helst inte alltid
Plock i ”Som om rulltrappan stannat – En rapport om språkklimatet i Finland 2023”, utgiven av Tankesmedjan Agenda.
Vågar inte ringa mamma om jag sitter på ett tåg.
Har rått mitt barn att inte tala svenska så högt.
I huvudstadsregionen skulle jag undvika att tala svenska om jag inte är i ett tryggt sammanhang.
Undviker att tala svenska i Kymmenedalen.
I grillkön mitt i natten i centrala Åbo.
Om jag är i en butik utanför min hemort.
I dagens läge undviker jag att tala svenska i telefonen om jag åker ensam i kollektivtrafiken.
S-markets betalautomater är väldigt högljudda. Jag har börjat använda engelska.
I andra kommuner än Närpes.
