Ukrainska flyktingar, pandemin och vårdreformen – det här förväntar sig kommunsektorn av rambudgetförhandlingarna

Kommunerna bör kompenseras fullt ut för kostnader till följd av den utdragna coronapandemin, skriver Kommunförbundet.
Kommunerna bör kompenseras fullt ut för kostnader till följd av den utdragna coronapandemin, skriver Kommunförbundet.
25.3.2022

Kommunerna efterlyser stabilitet och tryggade verksamhetsförutsättningar i kristider.

Åtgärderna för att förebygga och bekämpa coronapandemin kräver fortfarande resurser av kommunerna, som dessutom har en stor vårdskuld och eftersläpning i servicen att tackla till följd av coronan, meddelar Kommunförbundet inför regeringen rambudgetförhandlingar i april.

Förbundets styrelse har godkänt kommunsektorns mål för förhandlingarna.

Kommunerna bör kompenseras fullt ut för kostnader till följd av den utdragna coronapandemin, skriver förbundet, som vill att också undervisnings- och kulturverksamheter kompenseras.

Den offentliga sektorn står inför den genom tiderna största omorganiseringen av pengar, personal, egendom och avtal, skriver Kommunförbundet i ett pressmeddelande. Reformen kräver en enorm arbetsinsats, och de ekonomiska konsekvenserna är fortfarande oklara.

Också överföringen av ansvaret för arbets- och näringstjänsterna till kommunerna år 2024 gör framtiden svårare att förutspå, menar förbundet och påpekar att det råder en skriande brist på yrkeskunnig arbetskraft.

– I det här läget är det viktigare än någonsin att staten bedriver en stabil och förutsägbar kommunpolitik och håller fast vid sina utfästelser. Staten får inte genom egna åtgärder öka turbulensen i den kommunala ekonomin, utan bör enligt de finanspolitiska huvudprinciperna ansvara för utjämningen av konjunkturväxlingar, säger verkställande direktör Minna Karhunen i pressmeddelandet.

Plock bland övriga krav från Kommunförbundet

  • Antalet ukrainare som flyr kriget till Finland ökar och det får inte drabba enskilda kommuner ekonomiskt. Kommunerna måste omedelbart få ersättning för inkvartering av personer som söker tillfälligt skydd och för mottagningstjänster på andra ställen än mottagningscentraler.
  • Stärk kommunernas beredskap att trygga bland annat cybersäkerheten, den kritiska infrastrukturen, såsom vatten- och energiförsörjningen, den övriga försörjningsberedskapen och befolkningsskyddet med gemensamma statliga och kommunala resurser.
  • Hösten 2021 uppdagades det att statsandelarna för kommunal basservice 2023 behöver korrigeras med cirka 340 miljoner euro. Detta bör beaktas i kommunernas statsandelar som en teknisk korrigering som automatiskt höjer ramnivån. Resurserna för kommunernas grundläggande uppgifter bör tryggas.
  • Utgiftstrycket inom den offentliga sektorn bör inte ökas genom striktare lagstiftning och fler uppgifter och skyldigheter. Inte heller bör utgiftstrycket ökas genom strängare dimensioneringar inom servicen.
  • Ändringskostnaderna till följd av vårdreformen och reformen av arbets- och näringstjänsterna bör kompenseras kommunerna fullt ut. Tillräckliga resurser bör reserveras för reformberedningen.
  • För att underlätta tillgången till kompetent arbetskraft bör en beredning av åtgärder för att förbättra arbetskraftstillgången inledas under våren. Det behövs åtminstone reformer av utbildningssystemet från yrkesutbildning till högskolor, smidigare arbetsrelaterad invandring och åtgärder som gör kommunsektorn mer attraktiv.
  • De statliga stöden för gång-, cykel- och kollektivtrafik bör höjas till den nivå som fastställts i färdplanen för fossilfria transporter från och med 2023.
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här