Strul med skatteintäkter skapar inte kriskommuner — men situationen är svår

23.9.2019

Det krävs flera dåliga år för att en kommun ska underkastas ett kriskommunförfarande.

Enligt Finansministeriet leder den senaste tidens problem med skatteinkomster inte till att kommunerna underkastas ett så kallat kriskommunförfarande.

Uppskattningsvis kommer 600–700 miljoner euro av skatteinkomsterna att förskjutas till nästa år. Förändringen är sten på börda för den redan ansträngda kommunekonomin och försvårar arbetet med nästa års budget.

Det är Finansministeriet som avgör om ett kriskommunförfarande inleds. Ministeriet går varje år, när boksluten är klara, igenom kommunernas situation med tanke på förfarandet. Då beaktar man också den utveckling som lett fram till nyckeltalen.

Om det handlar om ett betydande ekonomiskt bortfall, och om något som skett oberoende av kommunen, som till exempel bokföringen av avvikande skatteintäkter, behövs kriskommunförfarandet sannolikt inte, meddelar Finansministeriet.

Oklart vad tidigarelagda statsandelar gör

Vesa Lappalainen, konsultativ tjänsteman, säger till Kuntalehti att enbart ett fåtal kommuner visar upp ett underskott på grund av problemen med skatteintäkterna. Exakt hur många klarnar när årets siffror för kommunerna kommer till ministeriets kännedom.

Av nästa års statsandelar betalas 237 miljoner euro till kommunerna redan i år. Regeringen vill med sitt beslut lindra de negativa effekterna av underskottet i skatteintäkterna, men hur utbetalningen påverkar behovet av kriskommunförfaranden är i det här skedet oklart.

Enligt kommunallagen kan en kommun i en svår ekonomisk situation genomgå ett kriskommunförfarande av olika orsaker, bland annat om kommunen täckt sitt kumulativa underskott inom fyra eller sex år. Också om kommunkoncernen visar ett underskott, eller om andra nyckeltal motiverar det, kan kriskommunförfarandet inledas.

I förfarandet ser Finansministeriet till den ekonomiska utvecklingen på sikt. Ett avvikande år leder inte till ett kriskommunförfarande, utan för det krävs flera år av dålig ekonomisk utveckling.

För tillfället finns det fyra kriskommuner i Finland. I fjol gjorde två tredjedelar av kommunerna ett underskott. Årets resultat förutspås bli ännu svagare.

Artikeln är en översättning av Kuntalehtis artikel ”Kunnat eivät joudu verokertymävajeen seurauksena tarpeettomasti kriisikuntamenettelyyn”

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här