Samarbete stoppade centrumdöden i Mariehamn

Intensivare samarbete och ingående statistik. Det är några av faktorerna som hjälpt Mariehamns centrum att vända en negativ trenden.

Text: Annica Lindström

Centrumdöden. Så beskrevs läget i Mariehamns centrum 2013. Fyra kilometer därifrån, några hundra meter norr om Mariehamns stadsgräns hade köpcentret Maxinge utvidgat med 15 000 kvadratmeter och 470 parkeringsplatser.

Nyetableringen vände upp och ner på spelplanen.

Något måste göras. Svaret blev mera samarbete. 55 butiker, restauranger, fastighetsägare, övriga verksamheter och Mariehamns stad gick samman i organisationen City Mariehamn med den gemensamma målsättningen att liva upp kärncentrum. Egentligen hade arbetet med att göra centrum aktivare startat redan innan konkurrenten dök upp.

– Men det är klart att etableringen påverkade drivkraften att arbeta för ett attraktivt centrum, säger City Mariehamns centrumledare Alexandra Walk-Liljeroos.

Formellt sett är City Mariehamn ett utskott i intresseorganisationen Ålands näringsliv. Men organisationen gar både en egen budget och en egen styrgrupp. Idag betalar Mariehamns stad ett bidrag på 50 000 euro och fastighetsägarne och näringsidkare cirka 20 000 euro till organisationen. Dessutom sitter stadsdirektör Barbara Heinonen, stadsstyrelsens ordförande Petri Carlsson, stadsarkitekten Sirkka Wegelius och infrastrukturavdelningens chef Kai Söderlund med i styrgruppen från stadens sida utöver Walk-Liljeroos.

Samarbetet har gett resultat. Den negativa trenden kunde brytas. Men utmaningarna är långt ifrån över. Målsättningen är att arrangera minst ett evenemang per månad som lockar folk till centrum.

Just nu pågår också arbetet med stadens nya delgeneralplan.

– Vi har fått i uppdrag av staden att ta fram en handelsstrategi. Vårt gemensamma intresse är att skapa en trivsam mötesplats där handel och sociala behov går hand i hand. Vi vill också ha flera bostäder för att öka inflyttningen. Det är en förutsättning för ökad handel.

Trots att konkurrenten Maxinge satt press på näringsidkarna i Mariehamns centrum ser Walk-Liljeroos ändå fördelar.

– I och med den externa etableringen handlar flera ålänningar hemma på Åland. Sverigehandeln har minskat när utbudet ät större på hemmaplan.

– Nu har vi hittat en balans i de förändrade strukturerna. Det är klart att en så här stor förändring kräver åtgärder och det tar tid innan det jämnar ut sig. Många har kvar sina trogna kunder och Maxinge är inte längre nyhetens behag.

2016 började organisationen mäta antalet människor som rör sig i centrum med hjälp av besöksräknare på tre olika platser. I ett års tid har skannrar registrerat fotgängarflödet på de här platserna dygnet runt.

– Räknarna noterar varje gång någon går förbi. Det betyder att någon som är ute på stan och uträttar sina ärenden kan registreras flera gånger – eller inte alls.

Fotgängarna som registreras är helt anonyma.

– Vi följer inte alls personerna, de förblir klick.

Räknarna bidrar till värdefull information eftersom man nu slipper göra grovhackade uppskattningar.

– Om vi inte vet hur mycket folk som rör sig här så vet vi inte heller vart vi är på väg och vilka våra utmaningar är. Statistiken är nyttig också för eventuella nyetableringar. De flesta vill ju veta vad de har för potentiellt kundunderlag.

Riktigt intressant tycker Walk-Liljeroos att det ska bli i år, när City Mariehamn kan jämföra siffrorna med fjolåret.

– Vi behöver siffror och statistik för att kunna jämföra vart vi är på väg. Det ser riktigt bra ut i år. Siffrorna är för årets tre första månader är 5–6 procent högre jämfört med förra året.

Men även om ny teknik kommer in i bilden finns det ständigt återkommande diskussioner. Precis som på många andra orter diskuterar man också öppethållningstider och antalet parkeringsplatser.

– Om vi jämför Mariehamns centrum med motsvarande städer i Sverige har vi väldigt goda öppettider. Men om vi frågar ålänningarna är de inte speciellt nöjda med öppettiderna. Det är en svår fråga att ta tag i för det finns så många åsikter och det är svårt att komma fram till en gemensam lösning. Jag har identifierat det som en viktig fråga eftersom det är viktigt för besökarna. Vi måste landa i något som är lättare att kommunicera ut.

Men lika mycket som organisationen kommunicerar utåt måste den kommunicera inåt eftersom utgångsläget för medlemmarna är olika.

– Det är ofrånkomligt att man lever i olika tidsvärldar. En butiksägare lever i nuet medan det kommunala fältet ofta planerar 10–15 år framåt.

Walk-Liljeroos jämför organisationen med övrig föreningsverksamhet.

– Ju mer man satsar desto mer brukar man få ut. Det krävs ett långsiktigt engagemang både finansiellt och tidsmässigt.