Resultatbaserad finansiering intresserar kommunerna

Vanda stad använder SIB-modellen 
för att finansiera åtgärder som främjar barn och ungas välmående. Idén är att åstadkomma inbesparingnar i barnskydds- och marginaliseringskostnader för kommunen. Arkivbild: Heli Sorjonen.
Vanda stad använder SIB-modellen för att finansiera åtgärder som främjar barn och ungas välmående. Idén är att åstadkomma inbesparingnar i barnskydds- och marginaliseringskostnader för kommunen. Arkivbild: Heli Sorjonen.
21.5.2019

Resultatbaserade SIB-projekt i kommuner lämpar sig bäst för att förebygga marginalisering av unga, främja sysselsättningen och barns och familjers välmående, visar Sitras enkät.

Resultatbaserade finansieringsavtal (social impact bond (SIB)) är ett sätt att genomföra samhälleliga investeringar. I kommuner lämpar sig modellen främst för att stöda främjande och förebyggande arbete, när de egna resurserna inte räcker till.

Medlen samlas in från investerare och kommunen betalar en resultatpremie åt investerarna som är bundna till resultatmål. De ekonomiska riskerna bärs av den privata sektorn medan den offentliga endast betalar för de resultat som uppfyller målet.

Sitra har låtit utföra en enkät över synen på SIB-projekt bland kommunala förtroendevalda och tjänstemän.

60 kommuner svarade på enkäten. Fyra femtedelar anser att SIB-projekt inom offentliga sektorn är intressanta eller mycket intressanta.

Två tredjedelar av de som svarat på enkäten ser den nya modellen som en möjlighet att förnya sitt verksamhetssätt. Bara några få av de som svarat på enkäten tror att kommunerna på egen hand kunde uppnå samma mål som SIB-projekt.

— Resultatet visar att effektiv upphandling väcker ett stort intresse. SIB hjälper att flytta tyngdpunkten för upphandling från avgifter och användningen av tjänster, till det man vill uppnå rent konkret. Med andra ord är det frågan om hur man säkerställer resultat genom användningen av offentliga medel, säger Sitras projektledare Mika Pyykkö.

Finansiering av hälsa och välfärd

De resultatbaserade finansieringsavtalen som redan är igång i Finland gäller främjandet av arbetshälsa, sysselsättningen av invandrare, samt främjandet av barn och ungas välfärd. Med i SIB-projektet för barn är bland annat Helsingfors, Vanda, Tavastehus och Lojo.

Ett av projekten inriktar sig på sysselsättningen av långtidsarbetslösa. Arbets- och näringsministeriets mål är att nå 3 000 arbetssökande under fem år.

Andra SIB-projekt handlar om att främja äldre personers egen handlingsförmåga, att förebygga typ 2-diabetes och en resultatbaserad miljöfond (EIB).

Brist på information

Över hälften av de som svarat på enkäten anser att tjänstemän och ledningsgrupper för förtroendevalda saknar information om SIB-modellen, vilket försvårar skapandet av projekt i kommunerna.

Ett av de öppna enkätsvaren:

— I fortsättningen behöver vi mera övertygande information om de projekt som har förverkligats. Det talas mycket om dem, men fakta och preciserade resultat finns inte att få, fastän vi har bett om dem. Dessutom behöver vi mätbar information om vilken nytta projekten har haft.

Sitra föreslår grundandet av ett kunskapscentrum för samhällelig investering, som har till uppgift att ge SIB-projekt en modell för samhällelig nytta, förstärka kunnandet om upphandlingar inom offentliga sektorn, samt samhällelig investering i utvecklingen av ekosystem.

Fond för samarbete mellan det privata och offentliga

Sitra föreslår också att statsrådet grundar en åt alla ministrar gemensam resultatanskaffningsfond på 100 miljoner euro.

Fonden skulle betala ut en resultatpremie för projekt som skapar nytta för samhället genom samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn. Utbetalningen av resultatpremien skulle förutsätta att resultaten har uppnåtts.

— Resultatanskaffningsfonden skapar en efterfrågan på innovativa lösningar när utmanande samhälleliga problem ska förebyggas inom samarbeten mellan den offentliga och privata sektorn. Kunskapscentret skulle för sin del spela en viktig roll både när det gäller att stöda kommuner och resultatanskaffningsfonden, säger styrgruppens ordförande Henri Grundstén.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här