Regeringen stöder kommunerna med 1,45 miljarder — Kommunförbundet försiktigt optimistiskt

Ministrarna Li Andersson, Maria Ohisalo, Sanna Marin,  Annika Saarikko, Anna-Maja Henriksson och Matti Vanhanen presenterade statsbudgeten för nästa år idag. Budgeten visar ett underskott på närmare 11 miljarder euro.
Ministrarna Li Andersson, Maria Ohisalo, Sanna Marin, Annika Saarikko, Anna-Maja Henriksson och Matti Vanhanen presenterade statsbudgeten för nästa år idag. Budgeten visar ett underskott på närmare 11 miljarder euro. (Statsrådet)
16.9.2020

Trots att statsandelarna höjs temporärt dras de fortfarande med nedskärningar orsakade av konkurrenskraftsavtalet.

Kommunerna stöds med ytterligare 1,45 miljarder i år och nästa år. Det är resultatet av regeringens budgetförhandlingar som avslutades idag.

I stödpaketet ingår en engångshöjning av statsandelarna på 300 miljoner euro, av vilka 20 miljoner är behovsprövade. Dessutom höjs kommunernas andel av samfundsskatten med 10 procent nästa år. Det här motsvarar 550 miljoner euro.

I år styrs sammanlagt 600 miljoner euro till kommunerna och sjukvårdsdistrikten. Tillägget till kommunernas statsandelar är 400 miljoner euro, medan sjukvårdsdistrikten får 200 miljoner euro.

Budgeten innehåller betydande reformer för kommunekonomin, bland annat den utökade läroplikten och personaldimensioneringen inom äldrevården. Kommunekonomin påverkas stegvis, skriver regeringen, och kommunerna ska kompenseras fullt ut för utgifterna.

Personaldimensioneringen kostar 53 miljoner euro nästa år och 266 miljoner euro 2022.

Kommunförbundet säger i ett pressmeddelande att man är försiktigt lättade över budgetresultatet, även om stödpaketet inte kompenserar kommunernas förluster, som orsakats av coronavirusepidemin, fullt ut.

Förbundets vd Minna Karhunen säger att kommunerna har möjlighet att fokusera på att förebygga sociala problem och att reparera det som coronan orsakats.

— Trots stödet är det klart att kommunerna fortsätter sina strikta sparkurer för att stärka ekonomin, säger Karhunen.

Enligt Karhunen har storstäderna förlorat mest på coronakrisen. Med tanke på det träffar höjningen av samfundsskatten rätt.

— I de stora städerna drabbar de ekonomiska problemen speciellt kollektivtrafiken, som verkar bli utan ett skilt stödpaket.´

Det som gör Kommunförbundet besviket är att konkurrskraftsavtalets nedskärningar i statsandelarna består, trots att avtalets arbetstidsförlängning upphörde i september. Det här beslutet minskar på statsandelarna med 80 miljoner euro i år och med 250 miljoner från och med 2021.

Kommunförbundets vice vd Timo Reina säger att medan coronastödet är en temporär men nödvändig riktad åtgärd så är de nedskurna statsandelarna permanenta.

Kommunförbundet påminner om att kommunekonomins kroniska obalans förutsätter åtgärder som förbättrar sysselsättningen, förstärker kommunernas inkomstbas och som stävjar kommunernas utgifter. Det sistnämnda genom att se över kommunernas uppgifter och ansvar.