Reaktioner på vårdreformen: Tillväxtkommuner lider när regeringen försöker rädda kommuner som inte borde räddas

Christoffer Masar, stadsdirektör i Grankulla.
Christoffer Masar, stadsdirektör i Grankulla.
10.6.2020

De ekonomiska konsekvenserna av social- och hälsovårdsreformen ser olika ut i Grankulla och Kronoby.

Sett till hur Finansministeriet prognostiserar att social- och hälsovårdsreformen påverkar kommunernas ekonomi hör Grankulla till dem som förlorar på reformen.

Stadsdirektör Christoffer Masar säger att den kalkyl som presenterades idag inte visar något överraskande. Eftersom vårdreformen genomförs så, att kommunalskattesatsen sänks med 12,63 procent över hela fältet var det klart att Grankulla skulle förlora.

Enligt beräkningen handlar det om 100 euro per invånare fram till 2027, vilket skapar ett tryck på att höja kommunalskattesatsen med 0,25 procent.

För Grankulla betyder reformen ytterligare sten på börda, enligt Masar. Utjämningssystemet för statsandelarna gör att staden redan förlorar närmare 1 500 euro per invånare, och på grund av coronakrisen kommer bokslutet att vara negativt ett bra tag framöver.

— Ännu mer orolig än för de 100 euro per invånare vi nu förlorar är jag för statsandelarna som är tänkta att kompensera förlusten. Hur bestående blir de? Skulle förlusten hållas vid 100 euro så okej, det kan accepteras. Men jag är illa rädd för att nästa reform leder till ytterligare hundringar och i något skede kommer gränsen emot. Det här är problemet när reform sätts på reform. Det tar alltid lite mer än det ger, och välbärgade kommuner som Grankulla, men också bland annat Esbo, lider.

En del kommuner kan inte räddas

Sänkningen av kommunalskatten över hela fältet med 12,63 procent motiveras med att i annat fall skulle en del kommuner förlora hela sin skattesats till landskapen eftersom social- och hälsovården kostar så mycket. Hur ser du på det?

— Vi har en ohållbart stor mängd kommuner, och reformförsöken har varit att tänkta att rädda kommuner som inte borde räddas. Det vore bättre att genomföra kommunreformer och lösa problemet så. Det är visserligen begripligt att man gör detta ur de svagastes synvinkel, men det betyder å andra sidan att tillväxtkommuner bestraffas. Nu får vi svårare att investera. Man kan fråga sig om det är bra för Finland att de kommuner som har tillväxt får det svårare då regeringen försöker rädda kommuner som inte går att rädda, på grund av att befolkningsstrukturen ser ut som den gör. På kort sikt löser den här reformen kanske vissa problem men på sikt betyder det att tillväxtkommuner som håller hjulen i Finland rullande lider.

Regeringens reformförslag åker nu på utlåtanderunda, och även om kommunernas åsikter välkomnas tror Masar inte att förslaget kommer att ändras nämnvärt. Tidtabellen är för snäv för det.

— Men vi tar möjligheten att uttala oss på allvar och ska komma med motargument.

Kommer den här reformen att lyckas?

— Ur reformens synvinkel ser det bättre ut än tidigare eftersom man gjort sig av med grundlagsproblematiken. Jag tror det mera handlar om huruvida regeringen håller ihop, med tanke på strukturreformer som Centern vill få igenom.

Kronoby vill ha mera kött på benen

I Österbotten är Kronobys situation den omvända, om man ser till reformens beräknade ekonomiska effekter. Kronoby skulle under en fyraårsperiod fram till 2027 få 100 euro mer per invånare, men Ulf Stenman, t.f. kommundirektör, säger att innehållet i reformen är det väsentliga.

— Det är svårt att säga något om de ekonomiska konsekvenserna av reformen, speciellt nu med tanke på coronakrisen. Målsättningen är en jämlikare vård, men också att stävja kostnadsökningen. Det är vi också intresserade av, men det är svårt att säga något om servicenätet i dagsläget och vi behöver mera kött på benen för veta vilka effekterna är.

Överlag är Stenman nöjd med att regeringen nu verkar komma till skott och liksom Masar tror han att reformen har goda chanser att överleva.

Kronoby är i en speciell situation eftersom kommunen hör till landskapet Österbotten men har vården i Mellersta Österbotten. Oklarheten kring den vårdmodellens framtid bidrar till att det i dagsläget är svårt att säga något om kostnadseffekterna av reformen, säger Stenman.

— När fullmäktige i Kronoby beslutit om landskapsöverskridande projekt har det varit med utgångspunkten att det också efter reformen ska gå att köpa tjänster över landskapsgränserna. När vi ger vårt utlåtande om reformen kommer det vara utgående från detta, att vi kan fortsätta vara aktiva i två landskap.