Raseborg sparar nästan 60 årsverken — kommer att synas i servicenivån men är motiverat, säger Anders Walls

Anders Walls (SFP) säger att uppsägningarna kan bli färre än de nu planerade.
Anders Walls (SFP) säger att uppsägningarna kan bli färre än de nu planerade. (Dan Lolax)
28.10.2020

Staden vill hålla åtgärderna i egna händer. Om Raseborg blir en kriskommun fattar staten besluten om åtgärderna.

Nu står det klart att Raseborgs stad sparar 2,05 miljoner euro genom att säga upp personal och inte tillsätta tjänster som blir lediga. Sammanlagt handlar det om 56,6 årsverken. Av dem sägs sex upp.

Åtgärderna verkställs under nästa år. Åtgärderna är slutbehandlade i och med statsstyrelsens beslut, men fullmäktige i Raseborg tar ännu indirekt ställning till dem när nästa års budget behandlas.

Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) säger att de omfattande åtgärderna är motiverade. Raseborg riskerar bli en kriskommun och om staden inte åtgärdar det kumulativa underskottet vidtar staten åtgärder.

Kommer Raseborgsborna servicenivå att försämras?

— Nog kommer åtgärderna att synas, det kommer man inte ifrån. Men en del inbesparingar kan skötas via effektivering och servicebehovet ändras också när befolkningen ändrar. När antalet barn minskar och antalet äldre ökar då ökar och minskar efterfrågan på motsvarande sätt. På så vis blir servicen inte nödvändigtvis sämre, om man anpassar den efter efterfrågan.

Ni kan inte bara skära ner. Hurdan ekonomisk politik ska Raseborg föra för att vända trenden?

— Det handlar om parallella åtgärder. Vi fortsätter investera, till exempel i fastighetsbeståndet, och det kan ha en positiv inverkan på budgeten. Det är värt att notera att Raseborg har en positiv nettoinflyttning. Trots att betydligt fler dör än föds så håller inflyttningen invånarantalet på plus.

Enligt Walls kan de planerade uppsägningarna bli färre än planerat, eftersom nya arbetstillfällen kan dyka upp under året, då staden inte känner till alla pensioneringar, och eftersom det händer att folk byter jobb. Sex uppsägningar är ett värsta tänkbara scenario, säger Walls.

Inbesparingarna fördelar sig jämnt över alla sektorer, även om en del sektorer drabbas mindre sett till sin storlek, säger Walls. Till exempel berörs den stora social- och hälsovårdssektorn marginellt av nedskärningarna.