Plock ur boksluten 2014

31.3.2015

Då man i mitten av februari granskade bokslutsprognoserna för år 2014 kunde man snabbt konstatera att kommunerna i det stora hela har lyckats väl med effektiviseringen av verksamheten. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat för 2014 var nästan på samma nivå som året innan.

Enligt bokslutsprognoserna var räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommunerna och samkommunerna 1,86 miljarder euro. Av detta belopp härrör uppskattningsvis 1,4 miljarder euro från bolagiseringen av affärsverk enligt EU-direktivet. Man bör dock komma ihåg att det handlar om bokföringsmässiga intäkter som inte påverkar kommunernas finansiella ställning i det långa loppet.

Av Fastlandsfinlands 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner har för tillfället 9 fått sina bokslut för 2014 slutförda.

Bokslutsprognoserna som då publicerades kunde enbart presenteras enligt kommunstorlek och landskapsvis. Nu har dock en del kommuner fått färdigt sina bokslut och här presenteras en kortfattad genomgång över boksluten i de svensk- och tvåspråkiga kommuner som tills vidare har blivit färdiga med dem. Av Fastlandsfinlands 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner har för tillfället 9 fått sina bokslut för 2014 slutförda.

Bokslutsutfallen för dessa kommuner är minst sagt varierade och likaså orsakerna bakom dessa. Det som dock är kännetecknande för samtliga kommuner och som även kunde iakttas i bokslutsprognoserna från februari är att den svaga ekonomiska utvecklingen och den växande arbetslösheten har bromsat skatteinkomsternas tillväxt i kommunerna. Samtidigt har dessa naturligtvis även ökat på kommunernas utgifter.

Trots att totalt 156 kommuner höjde sin inkomstskattesats för 2014 ökade inkomsterna från kommunalskatten endast med 1,3 procent. Både fastighetsskatten och samfundsskatten växte däremot med över 10 procent. Fastighetsskattens tillväxt beror i hög grad på fastighetsskattereformen.

Enligt bokslutsprognoserna ökade de sammanlagda verksamhetsutgifterna ytterst lite, mindre än en halv procent, vilket till stor del förklaras av den återhållsamma löneuppgörelsen, effektiviseringen av kommunernas verksamheter och bolagiseringen av yrkeshögskolorna. År 2014 gjordes en extra nedskärning på cirka 360 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. De statsandelsnedskärningar som gjorts under pågående valperiod uppgick i fjol till sammanlagt 1,2 miljarder euro för alla kommuner.

Till följd av statsandelsnedskärningarna och skatteinkomsternas svaga utveckling räckte kommunernas interna finansiering inte till för investeringarna, vilket nästan helt förklarar den ökade skuldsättningen i kommunerna. Kommunerna tar knappast alls lån för att täcka utgifter inom driftsekonomin. Kommunernas och samkommunernas lånestock växte med ytterligare 7 procent och kommunerna har nu lån på 2 733 euro per invånare i snitt. Skulden per invånare fördelar sig jämnt över kommuner i samma storleksklass.

De 9 svensk- och tvåspråkiga kommuner som tills vidare har fått sina bokslut färdiga är utspridda i över hela Svenskfinland. Två är från Åboland (Åbo och Kimitoön), fyra är från Nyland (Raseborg, Hangö, Lovisa och Sibbo) och tre är från Österbotten (Karleby, Vasa och Pedersöre). Det som alltså kan noteras då ser bokslutsutfallen är att de är har väldigt varierande, även inom de olika landskapen.

I Åboland blev boksluten överlag bättre än man hade väntat sig. Framförallt i Åbo blev det slutliga bokslutet betydligt bättre än vad budgeten uppvisade och orsakerna bakom detta var många. Det visade sig bl.a. att samfundsskatten utvecklades gynnsammare än man hade förutspått.  Enligt staden beror de goda siffrorna trots allt på att verksamheten har effektiverats. Personalkostnaderna förblev 11 miljoner euro mindre än budgeterat. Utöver dessa blev pensionskostnaderna också mindre. Men det var bland annat tack vare extraordinära poster som bidrog till att bokslutsresultatet förblev såpass positivt. I slutet av år 2014 genomfördes betydande fastighets- aktieaffärer i staden och som extraordinära intäkter från dessa bokfördes en försäljningsvinst på 9,1 miljoner euro.

Positiva nyheter kom det också från skärgården. Ända sedan den nya kommunen Kimitoön bildades år 2009 har samtliga boksluten överlag varit bra.  Bokslutet 2014 utgjorde inget undantag. Överskottet förblev t.o.m. 1,5 miljoner bättre än budgeten. Kommunen lyfte inga nya lån under året, trots att man investerade för 5,6 miljoner euro. Dessutom gjordes investeringarna enbart med kassamedel, vilket säger mycket om kommunens stabila ekonomiska ställning.

I Österbotten visar kommunerna överlag också positiva bokslut. Undantaget är dock landskapscentrumet Vasa vars bokslutsutfall inte blev särskilt bra. Staden gjorde upp en minusbudget för år 2014 på närmare -20 miljoner euro, men resultatet blev slutligen ännu sämre. Ifjol gick staden back med närmare -26 miljoner euro. Enligt stadsdirektören Tomas Häyry beror det svaga resultaten främst på köptjänsterna som har blivit alltför dyra. Dessa stod för hela överskridningen och specialsjukvårdens andel blev till en följd av detta 8,3 miljoner dyrare än budgeterat. Det utmanande läget har enligt stadsdirektören lett till att man eventuellt måste se på strukturella förändringar i staden. I praktiken skulle detta innebära minskade anställda i staden.

Drygt 100 km norrut från Vasa i Pedersöre är situationen bättre. Här översteg bokslutet för 2014 både budgeten och resultatprognosen. Här visade det sig att det goda resultatet orsakades av flera olika aspekter. Driftsintäkterna översteg den budgeterade summan, likaså skatterna, statsandelarna och nettot på ränteintäkterna. Samfundsskatten ökade med hela 25 procent i Pedersöre år 2014. Då situationen med samfundsskatterna var den samma i Åbo, tyder det på att samfundsskatteprognoserna för år 2014 överlag förblev en aning försiktiga under 2013. I Pedersöre visade det sig att den kommunvisa samfundsskatteandelen för 2014 högre än man eventuellt hade kunnat uppskatta då budgeten fastställdes. Detta bidrog till stor del till det goda resultatet.

Då man från Pedersöre åker ytterligare ca 50 kilometer norrut till Karleby i Norra Österbotten förblir bokslutet ännu bättre än vad man hade budgeterat. Staden hade budgeterat ett underskott på 0,9 miljoner euro, men bokslutet visade till sist ett överskott på hela 15 miljoner euro. Liksom i Åbo förklarades skillnaden främst med extraordinära intäkter. I Karleby var det dock dess andel ännu större. Försäljningen av stadens energibolag Karleby Energi bidrog till största delen av det goda resultatet, men det gjorde även de nya ägararrangemangen inom en av stadens fastighetsbolag. Dessa affärshändelser resulterade i försäljningsvinster på ca 9,5 miljoner euro. Staden har nu ett kumulativt överskott på ca 26 miljoner euro i balansräkningen. Enligt staden kommer detta överskott att fungera som en buffert för kommande års underskott.

De kommuner i Nyland som tills vidare fått sina bokslut färdiga, visar alla minustecken, förutom Lovisa stad. Staden skulle också landat på minustecken om inte de också bolagiserat en betydande del av sin verksamhet. Genom realisationsvinsten från försäljningen av hamnverksamheten blev resultatet betydligt bättre, och staden visade ett överskott på 6,6 miljoner euro.

Hangö stad bolagiserade sin hamnverksamhet ifjol, vilket vid tidpunkten medförde ett tillfälligt lyft i kommunens ekonomi. Bokslutet för 2014 landade nu på minus med -1,4 miljoner euro, men det trots allt bättre än det budgeterade minuset på -3,1 miljoner euro. Hangö stads utmaningar ligger främst i det svåra sysselsättningsläget och utflyttningen. Fastän staden höjde på sin kommunalskattesats för 2014 med 0,5 % -enheter debiterades det ungefär lika mycket kommunalskatt som året innan. Lägre personalkostnader och effektivisering av verksamheten var de största orsakerna bakom det bättre resultatet.

För Raseborg förblev det ett underskott på ca -4 miljoner euro då man hade budgeterat ett överskott på 1,5 miljoner euro. Skillnaden på 5,5 miljoner euro beror enligt staden främst på att vården förblev dyrare och att skatteinkomsterna förblev betydligt sämre än man hade väntat sig. Främst kommunalskatteutfallet blev lägre än man budgeterat, trots att man höjde skattesatsen för 2014. Orsakerna till skatteinkomsternas svaga utveckling ligger bl.a. i förvärvsinkomsternas försvagade utveckling i staden.

I Sibbo å andra sidan slog budgeten jämförelsevis bra med det slutliga bokslutet. Underskottet i bokslutet förblev -1,3 miljoner euro då tjänstemännen i budgeterade med ett negativt resultat på -2,5 miljoner euro. Uppskattandet av skatteintäkterna slog i ögonsfallande bra med det slutliga bokslutet. För nästa år har Sibbo som mål att uppnå ett positivt ekonomiskt resultat. Budgeten kommer att basera sig på en måttlig ökning av försäljningsintäkterna och skatteinkomsterna samt på en sträng kostnadsutveckling. Skatteinkomstökningen förväntas vara 2,7 % och verksamhetskostnadernas ökning under 1 %. Läs kommundirektören Mikael Grannas presentation av huvudpunkterna i Sibbo kommuns bokslut för år 2014.

Det som kännetecknar de bokslut som tills vidare har blivit färdiga är de samma som nämndes i början i samband med bokslutsprognoserna från februari. Den svaga ekonomiska utvecklingen och den växande arbetslösheten har bromsat skatteinkomsternas tillväxt i kommunerna, trots att en del av dessa har höjt sina skattesatser. Dessutom har bolagiseringen av de kommunala verksamheterna gett tillfälliga lyft i ekonomin i de berörda kommunerna. De kommande åren kommer att vara utmananade för kommunalekonomin som helhet och tillfälliga överskott (buffertar) är minst sagt välkomna. Skatteinkomsterna väntas öka väldigt måttligt, speciellt i år och nästa år. Enligt Kommunförbundets senaste skatteprognos kommer kommunernas totala skatteinkomster endast att öka med 1,8 % i år och följande år förväntas utvecklingen förbli lika blygsam.

Det som också väcker oro bland kommunerna gäller nedskärningen av statsandelarna. I sig leder lösningen inte på något sätt till att den offentliga ekonomin balanseras, utan trycket på att spara och höja skatterna överförs bara från staten till kommunerna.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här