Petra pratar pensioner

15.2.2016

De nya pensionerna träder i kraft 2017. Under våren åker pensionsbolaget Kevas utbildare landet runt för att informera om reformen. Den mest omtalade förändringen är höjd pensionsålder, men även annat som påverkar oss alla träder i kraft i nästa år.

Pensionsbolaget Kevas roadshow om de nya pensionerna har startat.

Det blir 70 möten på nästan lika många orter.
– Tillställningarna är öppna för alla Kevas personkunder, säger utbildaren och beslutsspecialisten Petra Ekberg-Kontula.

Det är hon som ansvarar för den svenska roadshowen. Ekberg-Kontula kommer under vårvintern att hålla informationer på tio orter i Svenskfinland och på Åland.
– Jag tror att det finns en hel del frågor om och oro över det nya pensionssystemet, säger hon.

Kevas roadshow på svenska om de nya pensionerna

Informationsmöten på tio orter. Startade i slutet av januari i Åbo och Helsingfors. Forsätter i mars i Borgå (1.3), Lovisa (8.3), Raseborg (9.3), Jakobstad (16.3) och Vasa (17.3). Avslutas i april i Karleby (7.4), Mariehamn (19.4) och Kyrkslätt (26.4). Mera information om roadshowen finns på Kevas hemsidor www.keva.fi.

Själv tycker hon att det nya pensionssystemet känns som ett bra system – åtminstone i teorin.
– Men inga system är förstås eviga. Det som är viktigt nu är att se hur det nya systemet påverkar pensionsåldrarna i praktiken, säger hon.

Vår förväntade livslängd stiger, vilket skapar obalans i vår försörjningskvot. Ett av reformens viktigaste mål är därför att förlänga finländarnas arbetskarriärer och trygga finansieringen av våra framtida pensioner.

– För att uppnå denna målsättning måste arbetslivet genomgå en rejäl attitydförändring. Vi måste skapa ett flexibelt arbetsliv där det finns rum också för äldre människor, understryker Ekberg-Kontula. Mellan åren 1961 och 2010 steg den förväntade livslängden för män med 4,3 år och för kvinnor med 8,9 år i Norden. Den största ökningen har skett i Finland, där den förväntade livslängden för nyfödda pojkar är 78,2 år och för flickor 83,9 (2014).

– Den förväntade livslängden har ökat överraskande snabbt, konstaterar Ekberg-Kontula.

Därför höjs pensionsåldern nu i många länder. De flesta EU-länder har i dag en pensionsålder på 65 år. Spanien, Danmark, Tyskland och Frankrike har beslutat att höja pensionsåldern från 65 till 67 år. I Storbritannien och Irland planerar man en höjning till 68 år. I grannländerna Sverige är pensionsåldern 61-67 år och i Norge 62-75 år.

Nästan alla berörs av reformen

Pensionsreformen innebär förändringar för nästan alla finländare. Den mest omtalade förändringen gäller pensionsåldern. Den nedre gränsen för ålderspension stiger gradvis till 65 år samtidigt som den övre gränsen höjs till 70 år. I dag är den nedre gränsen 63 och den övre 65 (se tabell).

– De som är födda 1954 och tidigare påverkas inte av reformen.

Pensionsåldern stiger stegvis

Lägsta och högsta ålder för ålderspension enligt födelseår:

  • 1954: 63 – 68 år
  • 1955: 63 år, 3 mån – 68 år
  • 1956: 63 år, 6 mån – 68 år
  • 1957: 63 år, 9 mån – 68 år
  • 1958:  64 – 69 år
  • 1959: 64 år, 3 mån – 69 år
  • 1960: 64 år, 6 mån – 69 år
  • 1961: 64 år, 9 mån – 69 år
  • 1962–1964: 65 – 70 år
  • 1965–:  fastställs

De som går i pension under detta år berörs inte heller, säger Petra Ekberg-Kontula. Vilken pensionsåldern blir för dem som är födda 1965 och senare har lagstiftaren lämnat öppet.
Beslutet tas först 2027. Också den yrkesbaserade pensionsåldern stiger gradvis. På den offentliga sektorn är det yrkesgrupper så som lärare, sjukskötare, brandmän och poliser som har en yrkesbaserad pensionsålder.

– Det första året (2018) stiger pensionsåldern för den som hör till gruppen med tre månader, det följande året med 6 månader osv. I praktiken betyder det att den som uppnår sin yrkesbaserade
pensionsålder i till exempel maj 2018, får jobba tre månader till och avgår med pension först i augusti.

Den som har en personlig pensionsålder påverkas inte av pensionsreformen.
– Inom den kommunala sektorn gäller detta personer födda före 1960, säger Ekberg-Kontula.

Motiveringen till undantaget är att den personliga pensionsåldern är högre än den vanliga ålderspensionens nedre gräns. Kombinera jobb och pension Från och med 2017 ersätts deltidspensionen med en partiell förtida ålderspension.

– Den är uppbyggd på ett annat sätt än deltidspensionen, framför allt är den mer flexibel och individuell. Den som väljer att ta ut en partiell förtida pension behöver varken beakta arbetstid eller inkomstgränser, vilket är fallet med dagens deltidspension, förklarar Ekberg-Kontula.

En partiell förtida pensionär kan fortsätta att jobba heltid eller deltid samtidigt som han eller hon lyfter en del av sin intjänade pension.
– Den som väljer den här modellen fattar sitt beslut själv och behöver till exempel inte involvera sin arbetsgivare i beslutet.

Genom att jobba längre balanserar man sedan upp uttaget så att den slutliga pensionen inte påverkas märkbart.

Partiell förtida ålderspension kan lyftas av personer som fyllt 61 år. 2025 höjs åldersgränsen till 62 år. Petra Ekberg-Kontula tror att modellen har förutsättningar att bli riktigt populär bland Finlands framtida pensionärer.

– Det blir spännanade att se hur den partiella förtida pensionen tas emot, säger hon.

Pensionsreformen innebär att intjäningen av pensionen fördelas jämnt under hela arbetskarriären. Intjäningen är 1,5 procent av årslönen.
– En nyhet är att intjäningen av pensionen börjar redan vid 17 års ålder mot 18 år i dag, påpekar Ekberg-Kontula.

En annan god nyhet är att arbetstagarens pensionsavgift inte längre dras av när pensionen beräknas.

Superintjäningsprocenten på 4,5 procent för den som väljer att fortsätta jobba försvinner. Bra eller dåligt?

– Ganska bra. Superintjäningsprocenten ersätts med en uppskovförhöjning på 0,4 procent per månad. Skillnaden är den att superprocenten räknas på årsinkomsten, medan  uppskovsförhöjningen räknas varje månad på den intjänade pensionen.

Portföljen 100 miljarder

Pensionsbolaget Keva sköter pensionerna för 1,3 miljoner offentligt anställda, det vill säga personalen i kommunerna, staten, kyrkan och på Folkpensionsanstalten.

Det är en enorm pensionsportfölj som bolaget förvaltar. Enbart den kommunala sektorns pensionsportfölj har ett värde på 100 miljarder euro, av dessa är 30 miljarder euro placerade i fonder.

Räcker pengarna?
– Det ser riktigt bra ut. Det går bra för Keva och vi har inte behövt röra fonderna. Så svaret är ja, pengarna räcker.

Så ser pensionsreformen ut

Träder i kraft den första januari 2017.

  • Ett av reformens centrala mål är att förlänga finländarnas yrkeskarriärer.
  • Reformen ska trygga finländarnas pensioner och stärka finansieringen av vårt pensionssystem på sikt.
  • Reformen höjer pensionsåldrarna för dem som är födda 1955 eller senare.
  • Den nedre åldersgränsen för ålderspension höjs stegvis till 65 år så att personer som är födda 1962 är den första åldersklassen vars nedre åldersgräns för ålderspension är 65 år. Riksdagen godkände ändringen av lagstiftningen om arbetspensionssystemet i november 2015.
  • Den nya pensionslagen för de offentliga sektorerna gäller kommunen, staten och kyrkan.

Publicerat i magasinet Kommuntorget 1/2016.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här