– Låt kommunen ta hand om invandrarförvaltningen och sköta om de inledande
kartläggningarna, integrationsplanerna och integrationsutbildningen, föreslår PD Mika Helander som en åtgärd för att förbättra integrationen av invandrare på svenska.

Cirka 5 500 av de 40 000 invandrare som bosatte sig i tvåspråkiga kommuner under de tre senaste åren hade kunnat integreras på svenska om deras integrationsspråk hade följt kommunens språkliga struktur, visar utredningen som Helander gjort för Svenska Kulturfonden och som presenterades under seminariet Mångfald är en rikedom, i Helsingfors i medlet av november.

– Istället är antalet svenskregistrerade invandrare 810, vilket är ganska mycket färre, säger Helander. En av orsakerna till det här är den otydliga ansvarsuppdelningen mellan statliga arbets- och näringsmyndigheter och kommunerna.

– Tidigare har man tänkt att integrationen i första hand sker genom arbete och man har koncentrerat sig på arbetsrelaterad invandring. Därför har man låtit NTM-centralerna
och arbets- och näringsbyråerna ha hand om integreringen. Nu har vi en annan situation med humanitär invandring och då borde kommunen ha en starkare roll, säger Helander.

Ur Helanders rapport framgår det att flera invandrare, enligt egen utsago, inte blivit erbjudna svenskspråkig integrationsutbildning av arbets- och näringsbyråerna.

– Man hänvisar ofta till att gruppstorlekarna är för små för att ordna utbilning på svenska, säger Helander.

Inom det fria bildningsväsendet ordnar arbetar- och medborgarinstitutet ofta integrationsutbildning på svenska men de ingår vanligen i de frivilliga delarna av integrationsutbildningen.

Det kan vara problematiskt för arbetar- och medborgarinstituten att ordna tidsmässigt
tillräckligt omfattande utbildningar för att de ska kunna göra arbetsmarknadsrelaterad
utbildning.

FAKTARUTA

Valfriheten bäst i Österbotten

Integrationen på svenska fungerar för det mesta bäst i Österbotten, sedan i huvudstadsregionen och sämst i Åboland. På olika orter väljer man integrationsspråket
på olika sätt. Här ett sammandrag som Mika Helander gjort gällande situationen
på olika håll i Svenskfinland:

  • Raseborg: tidigare individuell valfrihet, numera finska
  • Pargas: tidigare svenska, numera finska
  • Jakobstad: olika för olika grupper.
  • Vasa: valfrihet
  • Närpes: svenska
  • Huvudstadsregionen: har blivit mer finska

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *