Kvarkenregionen upplever en renässans

Färjetrafiken har en avgörande roll för olika samarbeten mellan Österbotten och Västerbotten. Foto: Johanneds Tervo
Färjetrafiken har en avgörande roll för olika samarbeten mellan Österbotten och Västerbotten. Foto: Johanneds Tervo
6.2.2020

Tusentals österbottningar har genom åren fått sina examina från Umeå universitet och Umeå kan i sin tur tacka Österbotten för sin första datortomograf och för yrkeskunnig vårdpersonal. Kvarkenregionen höll på att vissna på 00-talet, men nu spirar integrationen igen.

Snart går Johanna Holmäng ombord på M/S Wasa Express för att igen en gång ta sig till jobbet i Umeå. Hon bor i Pedersöre men har sedan fem år tillbaka frilansat som barnmorska på Umeå universitetssjukhus.

– När förlossningsavdelningen på Malmska sjukhus i Jakobstad lades ner 2014 började jag se mig omkring efter andra möjligheter. Jag hade praktiserat i Umeå under studietiden och visste att det var en bra arbetsplats, berättar hon.

Efterfrågan på barnmorskor, och även annan vårdpersonal, är stor i Sverige. Holmäng och flera av hennes tidigare kollegor från Malmska sjukhus BB har gjort inhopp på flera orter i Sverige, men närheten till hemmet gör att de föredrar Umeå.

– Båtförbindelsen fungerar suveränt bra och det är lätt att känna sig som hemma i Umeå. Vi finländare uppskattas för vår höga arbetsmoral och norrlänningarna är ganska lika som oss österbottningar.

Johanna Holmäng frilansar som barnmorska på Umeå universitetssjukhus. Båtförbindelsen fungerar suveränt bra, säger hon. Foto: Johan Svenlin

En annan sak som hon uppskattar är att lönen är betydligt högre i Sverige och dessutom förhandlingsbar. De senaste åren har det varit arbetstagarnas marknad inom vården i Sverige och ersättningen för ett inhopp motsvarar, enligt Holmäng, mödan och restiden.

– Visst vill jag ha en viss kompensation för att jag sätter tid på att pendla. Båtresan tar visserligen bara fyra timmar, men jag brukar ta hytt på båten för att vara utvilad inför arbetet och när jag återvänder till familjen och förtroendeuppdragen.

Båt för kompetensförsörjning

Efter en svacka under 00-talet har Kvarkenregionen fått ett uppsving på 10-talet. Det är tydligt att färjetrafiken har en avgörande roll för olika samarbeten mellan Österbotten och Västerbotten.

Linjen Vasa–Umeå var tidigt ute med en bilfärja redan 1958. Passagerarmängden växte under decennierna, ända tills ett EU-direktiv satte stopp för taxfreeförsäljningen ombord kring millennieskiftet.

Nöjesresenärerna minskade kraftigt och biljettpriserna steg för de så kallade nyttoresenärerna.

– Det var bekymmersamt när vi märkte att aktiviteten över Kvarken avtog på alla plan. Omkring 2010 återetablerade vi aktivt kontakterna mellan kommunala tjänstemän för att föra strategiska diskussioner, bland annat om regionens kompetensförsörjning. Vi tog med politiker för att de också skulle lära känna varandra. Tillit är en
förutsättning för samarbete, konstaterar Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa.

Diskussionerna ledde bland annat till beslutet att Umeå och Vasa skulle bilda ett gemensamt rederibolag, Kvarken Link, för att driva trafiken. Dessutom grundades gemensamma hamnbolag.

– Vi insåg på bägge sidor av Kvarken att vi måste sluta betrakta färjetrafiken som en kommersiell verksamhet och i stället se den i första hand som en del av infrastrukturen. En fungerande trafikförbindelse är ett verktyg för samarbeten på andra plan, förklarar Tomas Sikström, som arbetade med utvecklingsfrågor på Umeå kommun åren 1980–2010.

Kommunerna stimulerar samarbete

Kvarken Link köpte sin egen färja, M/S Wasa Express, år 2011. Häyry och Sikström är överens om att beslutsprocesserna har gått smidigt.

– Det har krävts beslut i kommunfullmäktige när de gemensamma bolagen gjort egendomsöverföringar, men sedan har de kunnat agera utifrån sina egna styrelsebeslut, säger Häyry.

Förutom de offentliga trafiksatsningarna har kommunerna genom sina näringslivsbolag också ordnat seminarier, konferenser och studiebesök för att stimulera nya kontakter över Kvarken.

– Privata aktörer har sällan tid att själva initiera nya kontakter. Vi ser att det har gett goda resultat. Företagsköpen ökar igen åt båda hållen och nyligen hade vi till exempel Komatsus ledning från Umeå på besök i Vasa för att se vilka tänkbara underleverantörer vi har här, berättar Häyry.

När Umeå universitet grundades 1965 blev det snabbt ett starkt alternativ till Åbo och Helsingfors för österbottniska ungdomar. Ända fram till millennieskiftet var andelen finländare som studerade vid universitetet hög, men sedan sjönk intresset när priserna på båtbiljetter ansågs för höga.

Marit Nilsson-Väre, kursledare och lektor på Hanken.

Under 10-talet har Umeå igen tagit täten som Sveriges populäraste universitet bland finländare och dessutom har Vasas högskolor och universitet hittat nya samprojekt med Umeå.

I januari inleds den första upplagan av Gränsöverskridande regional utveckling och planering i Kvarkenregionen, en tvärvetenskaplig kurs på 15 studiepoäng som ordnas i regi av Hanken och Umeå universitet. Även studenter från Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia och finskspråkiga Vasa universitetfinns bland de antagna.

– Det har funnits vissa samarbetsprojekt mellan universiteten även tidigare, men aldrig förr ett så här omfattande kurspaket. Vi har en bredd som kommer att ge intressanta diskussioner. Arbetsspråket är svenska, men uppgifter kan också skrivas på finska eller engelska, berättar Marit Nilsson-Väre, kursledare och lektor på Hanken.

Hjärtpatienter flygs med helikopter

Även inom sjukvården har nya avtal skrivits mellan Umeå universitetssjukhus och Vasa sjukvårdsdistrikt. I fjol flögs den första strokepatienten från Vasa till Umeå.

– Det är geografiskt sett vårt närmaste universitetssjukhus, som ligger på 18 minuters avstånd. I Sverige har Umeå universitetssjukhus utsetts till landets bästa universitetssjukhus tre år i rad och i synnerhet hjärtkliniken har ett högt anseende, säger Hans Frantz, ordförande för Vasa sjukvårdsdistrikt, som består av 13 kommuner mellan Larsmo och Kristinestad.

Ett avtal med Umeå universitet kan bidra till att underlätta läkarbristen i Österbotten, säger Hans Frantz.

Han gjorde redan 1986–87 en utredning om sjukvårdssamarbete åt Kvarkenrådet, eftersom Umeå då ville utveckla sitt nya universitetssjukhus.

– De ville skaffa en datortomograf, men socialstyrelsen i Sverige krävde ett befolkningsunderlag på minst 100 000. Efter att de inkluderat Vasa län fick de sin maskin och viljan fanns på bägge sidor att vidareutveckla samarbetet, men då var lagstiftningen ännu inte lika generös för gränsöverskridande samarbeten, minns han.

I år träder ett annat avtal i kraft mellan parterna, när läkarstuderande på Umeå universitet kan välja att göra sin minst 18 månader långa allmänna tjänstgöring inom Vasa sjukvårdsdistrikt.

– I Västerbotten finns ett överutbud av AT-läkare, medan många av vårt distrikts mottagningar har svårt att rekrytera läkare, i synnerhet sommartid. Det här avtalet kan bidra till att underlätta läkarbristen i Österbotten, samtidigt som Umeå universitet får ut sina läkare på den obligatoriska allmänna tjänstgöringen, förklarar Frantz.

Kronan gångbar valuta i Kauhava

Efter ett kraftigt uppsving under 10-talet väntas kontakterna inom Kvarkenregionen bli ännu tätare på 20-talet. Nästa år i maj gör Wasalines nya fartyg Aurora Botnia sin jungfrutur mellan Vasa och Umeå och samtidigt utreder samarbetsorganet Kvarkenrådet vilka möjligheter det finns för elflyg att binda ihop de orter i regionen som har
små flygplatser.

– Det pågår en intensiv utveckling inom elflyg och på sikt skulle det passa perfekt för Kvarkenregionens behov av korta transporter med få passagerare per avgång. Det skulle också stödja regionens profil som en av världsledarna inom energi- och klimatteknologi, säger Joakim Strand, riksdagsledamot (SFP) och nu för andra gången
ordförande för samarbetsorganet Kvarkenrådet.

Det råder inget tvivel om att han brinner för Kvarkensamarbete.

– Vi är så nära varandra att det skulle vara konstigt om vi inte samarbetade. En ny glädjande trend är att även de finskspråkiga kommunerna i sydösterbotten börjat se möjligheterna. Ett konkret exempel på det är att nöjesfältet Power Park i Kauhava accepterar svenska kronan som betalmedel eftersom en stor del av kundkretsen kommer från Västerbotten.

Strand är övertygad om att integrationen kommer att öka och han har inte släppt visionen om en bro mellan Vasa och Umeå.

– När den nya färjan tjänat ut sig, eller före år 2050, kommer vi att ha fast förbindelse, förutspår Joakim Strand.

Raka vägen till Bryssel

I augusti 2019 blev Kvarken ett av de 68 EGTS-områdena (Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete).

Det är städerna Vasa, Jakobstad, Karleby, Seinäjoki, Umeå, och Örnsköldsvik som är med i första skedet och bildar den första helnordiska EGTS-regionen.

– Det innebär att vi kan förhandla direkt med Bryssel utan att gå via Helsingfors eller Stockholm. I ett andra skede siktar vi på att få med nordnorska kommuner. Det är mycket på gång i Norge och samarbetsmöjligheterna är stora, säger Joakim Strand, ordförande för Kvarkenrådet.

Rodde för kung och fosterland

Samarbetet över Kvarken har en lång historia. Bland de bäst dokumenterade historiska händelserna är Gustav II Adolfs löfte från år 1617, där han gav Björköbyborna skattelättnader och befrielse från kronans armétjänst mot att de skötte om post- och passagerartransport året runt mellan Holmön strax norr om Umeå och
Björköby längst ut på Replot.

Årligen arrangeras Postrodden, där deltagare från Finland och Sverige tävlar med liknande båtar och på samma sträcka, Svedjehamn–Holmön, som i förfädernas postrodd på 1600-talet. Texten på minnesstenen lyder: “År 1617 hugnade Gustav II Adolf Björköborna med skattelindring och frihet från krigstjänt som gottgörelse för åliggandet att föra resande och post över Kvarken. Samfärdseln pågick århundraden. På denna plats förvarades båt och utrustning. Till minne av fäders möda reste efterkommande denna vård år 1951.”

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här