Kommunpolitiker tror att beskattningen skärps och att ekonomin försvagas om vårdreformen för med sig en landskapsskatt

4.3.2021

Skattebetalarnas centralförbund har kartlagt politikers och tjänstemäns syn på reformen och en eventuell ny skattenivå.

Kommunernas beslutsfattare och tjänstemän tror att beskattningen skärps på sikt om en landskapsskatt tas i bruk vid sidan av kommunernas och statens beskattning. Det här enligt en utredning som Skattebetalarnas centralförbund gjort.

Hela 71 procent av fullmäktigeledamöterna befarar höjda skatter. Bland de ledande tjänstemännen är oron ännu större: 82 procent av tjänstemännen tror att beskattningen skärps om en landskapsskatt blir av.

Bara 14 procent av fullmäktigeledamöterna och 11 procent av tjänstemännen tror inte att skatterna stiger.

Uppfattningen att beskattningen skärps är i majoritet i samtliga partier.

En eventuell landskapsskatt hänger ihop med regeringens social- och hälsovårdsreform. Inställningen till reformens effekter på kommunekonomin är också kritisk. Bara 22 procent av politikerna tror att den förbättrar kommunens ekonomi, 37 procent tror på en försvagning av ekonomin.

Bland de ledande tjänstemännen tror 29 procent att reformen hjälper kommunens ekonomi, medan 37 procent tror att den stjälper. Farhågorna finns främst i städer med fler 100 000 invånare.

Skattebetalarnas centralförbunds vd Teemu Lehtinen säger att kritiken är begriplig. I ett pressmeddelande befarar han att man hamnar i en spiral av skattehöjningar om en landskapsskatt tillkommer.

– Det här verkar också vara de kommunala beslutsfattarnas uppfattning, säger Lehtinen.

973 beslutsfattare och tjänstemän deltog i utredningen.

Politikernas och tjänstemännens åsikter går delvis emot de resultat som FCG Perlacons utredning tog fram tidigare i år.