Statens coronastöd till kommunerna har haft stabilserande effekt, säger Kommunförbundets vice VD.

Kommunalskattesatsen skärps för sammanlagt 116 000 kommuninvånare och sänks för 140 000 invånare. Det här är ovanligt, konstaterar Kommunförbundet.

Antalet kommuner som höjer skattesatsen nästa år är det lägsta under 2000-talet. Nästa år har 16 kommuner en högre inkomstskatt. Det här är 23 kommuner färre än för ett år sedan.

I 12 kommuner sänks skatten.

I medelsnitt är kommunalskattesatsen nu 20,01 procent. I praktiken är det ingen förändring jämfört med i fjol, meddelar Kommunförbundet.

Den högsta kommunalskatteprocenten finns i Halso i Mellersta Österbotten – 23,50 procent – medan den lägsta finns i Grankulla i Nyland – 17 procent.

Den mest typiska höjningen – 0,5 procentenheter – görs i 11 kommuner, medan 4 kommuner höjer med 1 procentenhet.

Tövsala i Egentliga Finland står för den största skattesänkningen – 1 procentenhet.

Fastighetskatten stiger i 14 kommuner och höjningarna är små. Den allmänna fastighetsskatten höjs i 14 kommuner och sänks i 5.

Fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende höjs i 9 kommuner och sänks i 6. Fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader stiger i 9 kommuner och sjunker i 1.

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 2 miljarder euro. Det är omkring 8 procent av kommunernas skatteinkomster, och ändringarna inverkar knappt alls på kommunernas fastighetsskatteintäkter, skriver Kommunförbundet.

– Den ekonomiska tillväxten har återhämtat sig efter svackan under coronapandemin och har stärkt kommunernas skatteinkomster. Statens coronastöd till kommunerna 2020–2021 har stabiliserat kommunernas ekonomi och minskat trycket på nya anpassningsåtgärder. I de kommuner som höjer sin skattesats är orsaken bland annat att kommunernas uppgifter utvidgats snabbt, att befolkningen åldras och att skatteinkomsterna inte ökat tillräckligt, säger Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.