Kommunernas skulder växer – vem bryr sig?

Konjunkturerna försämras samtidigt som krisande banker i Italien är en stor osäkerhetsfaktor inom euroområdet. Den ekonomiska tillväxten avtar också i Finland.
Konjunkturerna försämras samtidigt som krisande banker i Italien är en stor osäkerhetsfaktor inom euroområdet. Den ekonomiska tillväxten avtar också i Finland. (Foto: Björn Sundell.)
13.2.2019

Under åren efter finanskrisen har skuldsättningen i världen fortsatt att öka. Också Finland är mer skuldsatt än förut, och det gäller medborgare, stat och kommuner. Hur gick det så här?

Tio år efter finanskrisen kunde man tänka sig att världen, vis av skadan, skulle vara mindre skuldsatt nu än då. Men faktum är att den sammanlagda privata och offentliga globala skuldsättningen har ökat kraftigt sedan 2008. Världsekonomin är därför mer sårbar nu. Så länge räntorna sjönk under åren efter krisen väckte den ökande skuldsättningen ingen större uppmärksamhet. Men nu, när den amerikanska centralbanken höjt räntan flera gånger och Europeiska Centralbanken ECB småningom väntas följa efter, blir frågan om riskerna med stadigt växande skulder allt mer aktuell.

Kommunernas och samkommunernas lånestock
Kommunernas och samkommunernas lån 2000-2019
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Särskilt intressant är läget inom den finländska kommunsektorn. Kommunernas sammanlagda skuldbörda är i dag fem gånger så stor som år 2000 (se fig. 1). Jämfört med läget före finanskrisen har lånestocken fördubblats, från 9 till 19 miljarder euro. En betydande förändring har dessutom skett genom att de stora städerna flyttat ut verksamheter till kommunägda bolag som finansieras med lån. Kommunernas och kommunkoncernernas sammanlagda skulder har stigit till hela 35 miljarder euro.

Ekonomin förlamades

– Finanskrisen ledde till att den ekonomiska aktiviteten i hela Finland förlamades. Företagen investerade inte och medborgarna drog ner på konsumtionen. Hur skulle vårt land se ut i dag om också kommunerna hade trampat på bromsen samtidigt som alla andra gjorde det? Arbetslösheten skulle ha ökat ännu snabbare och åren efter krisen hade blivit tunga, poängterar Jari Vaine, finansmarknadssakkunnig vid Kommunförbundet.

Man kan alltså säga att kommunerna, liksom staten, höll hjulen rullande i samhället under de tunga åren efter finanskrisen 2008. Historien upprepade sig några år senare då Greklands problem utlöste en ny kris inom euroområdet.

Jari Vaine. Foto: Mattias Lindroth.

– Vi ska minnas att kommunerna tog lån för att investera, inte för att konsumera. Läget vore mer oroväckande om kommunerna hade lånat pengar för löpande utgifter, säger Vaine.

Det finns alltså en rätt god förklaring till varför kommunernas skuldsättning ökade under den långa lågkonjunkturen, fram till 2015. Sedan, när bnp-tillväxten sent omsider tog fart i vårt land, hade kommunerna kunnat minska låneupptagningen och amortera på skulderna. Men så skedde inte, tvärtom. Under åren 2016 och 2018 fortsatte kommunerna att skuldsätta sig av bara farten.

Investeringar i infrastruktur, nya skolor och idrottshallar har krävt nya lån, och de kommunala budgetarna för 2019 tyder på att skuldsättningen fortsätter.

– Det finns en utbredd tro på att ökade investeringar ger nya kommuninvånare och ökad livskraft. Alla kommuner vill vara attraktiva, men det kostar, säger Eero Laesterä, styrelseordförande vid konsultbolaget Perlacon, som analyserar kommunernas ekonomiska läge och gör upp saneringsförslag för kommuner i trångmål.

Alla vill vara attraktiva

Runt om i landet myntas kommunala slagord. Nästan hälften av kommunerna tror att satsningarna på marknadsföring ökar de närmaste åren, enligt Kommunförbundets färska enkät. Modeorden är livskraft, välstånd och attraktionskraft när strategier utarbetas för framtidens kommun.

Men strävan efter uppmärksamhet är egentligen ett nollsummespel: Befolkningen växer inte nämnvärt, så alla tävlar om samma människors uppmärksamhet.

Ökad dragningskraft behöver inte kosta pengar, men i många kommuner gör den det. Esbo satsar enorma belopp på sin infrastruktur, Kuopio vill bygga en stor fotbollsstadion, Tammerfors lägger spårvagnsskenor och så vidare (se nästa artikel). Låga räntor och kommunernas goda kreditvärdighet gör att en växande skuldbörda inte avskräcker.

Kommunernas och kommunkoncernernas skuld har stigit till hela 35 miljarder euro.

Egentligen är det märkligt att kommunernas budgetar för 2019 inte återspeglar någon större oro för framtiden och inte heller för de internationella trenderna. Den ekonomiska tillväxten i världen avtar när handelskonflikten mellan USA och Kina ökar spänningen. Brexit ökar osäkerheten i Europa. Det italienska banksystemet vacklar och i januari tvingades Europeiska centralbanken träda till och ta över ledningen för Carige-banken, den senaste i raden av krisbanker. I Finland har prognosmakarna justerat ned tillväxtutsikterna under hösten. Räntorna stiger inte snabbt, men på sikt går de uppåt. Men de kommunala budgetarna i Finland är fulla av tillförsikt. De lyfter fram nya satsningar – med lånade medel.

Eero Laesterä.

– Växande skulder innebär inte ett problem på kort sikt. Lånen har ofta lång löptid. Men för kommuner med åldrande befolkning och svag näringsstruktur innebär stigande räntor problem på längre sikt. Om det går illa tvingas kommunen tumma på servicen till medborgarna för att hantera en växande räntebörda. Stigande räntor minskar rörelseutrymmet i framtiden, säger Eero Laesterä vid Perlacon.

Risk på lång sikt

Kommuner har hittills aldrig lämnat skulderna obetalda. Finansministeriets senaste Översikt över statens finansiella åtaganden och risker noterar ändå kommunernas starka självstyre som en nationell riskfaktor. Ingen myndighet kan hindra en kommun från att uppta nya lån. Det finns inget lagstiftat tak för skuldsättningen och alla kommuner betalar än så länge låga räntor. ”Det här är förenat med risker, konstaterar finansministeriet i sin översikt, eftersom också ekonomiskt svaga kommuner får låna pengar på förmånliga villkor.”

Internationellt sett ser vi här ett ovanligt fenomen. Svaga företag måste betala högre ränta än starka företag. Svaga länder, som Italien och Grekland, har sämre kreditvärdighet och tvingas betala högre ränta än starka länder. Men Finlands kommuner har alla samma goda kreditvärdighet, tack vare ett gemensamt garantisystem via Kommunernas garanticentral.
Det kan leda till en alltför stark tro på en ljus framtid byggd på stora skulder.

Upprepade gånger har Internationella Valutafonden IMF påpekat att den globala skuldsättningen nu är större än för tio år sedan – och att det vore skäl för de skuldsatta att amortera rejält på lånen före nästa konjunkturnedgång. Eller före nästa finanskris. Men de finländska kommunerna verkar inte lyssna på den varningen.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här