Kommunerna kräver: mer förutsägbarhet i skatteredovisningen

10.9.2019

Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupp vill att systemet för redovisning av skatter ses över och görs mer förutsägbart. Det skulle förbättra prognostiseringen och skapa en pålitlig modell för ett jämnare årligt inflöde av skatteinkomster för kommunerna.

Utvecklingen av systemet bör inledas omedelbart och det är nödvändigt att Kommunförbundets sakkunniga medverkar i beredningen. Målet bör vara en ny skatteredovisningsmodell med hjälp av vilken en jämn skatteinkomst kan beräknas för kommunerna redan när budgetarna för år 2021 planeras. Beredningen av skatteredovisningsreformerna borde också involvera skattetagarna i större omfattning.

Kommunerna har hamnat i en ohållbar situation då det under de senaste åren blivit allt svårare att förutse hur kommunalskatten flyter in. Kommunerna står på en mycket osäker grund då de gör upp sina budgetar, fattar beslut om skattesatser och planerar ekonomin på lång sikt.

I fjol uppstod det problem med de stora skatterättelser som skatteredovisningssystemet förorsakade. Dessutom var förskottsåterbäringarna rekordhöga. Också i år har man varit tvungen att sänka prognosen för kommunalskatten rejält. I år har det varit problem med skattereformer såsom inkomstregistret, de förnyade skattekorten och det flexibla verkställandet av beskattningen.

Reformerna uppskattas förorsaka ett skatteinkomstbortfall på 600–700 miljoner euro i år. Följden kan bland annat bli höjda skattesatser, ökad skuldsättning samt svårigheter med att uppnå de balanseringsmål som lagen förutsätter. Det är oskäligt att kommunerna nu måste lida för systemändringar som enbart staten ansvarar för. Det krävs nu snabba lösningar på problemen.

Kommunerna trängda då skatteinkomstprognoserna och de influtna skatterna fluktuerar

Redovisningarna av kommunalskatt grundar sig i första hand på en uppskattning. Kapital- och inkomstskatterna uppbärs vid förskottsuppbörden som en klumpsumma och redovisas till skattetagarna på basis av uppskattade andelar. Det innebär att redan redovisade skatteinkomster rättas i efterskott när beskattningen slutförts.

Riskerna i samband med rättelserna beror i stor utsträckning på osäkerheten kring kapitalinkomstskatterna. Kapitalinkomsterna utvecklas ojämnare än förvärvsinkomsterna och de reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna. Skatterättelserna kan ändra den influtna kommunalskatten med tiotals eller rentav flera hundra miljoner euro. De som fått lida av fluktuationerna i skatteinkomstprognoserna och de influtna skatterna är kommunerna, som har fått svårigheter med att tillhandahålla tjänster och sköta sin ekonomi.

Förhandsinformation om influtna skatter skulle ge bättre förutsägbarhet

Problemet med det nuvarande systemet är att informationen om rättelserna kommer för sent och förutsägbarheten försämras. Förutsägbarheten kunde förbättras betydligt om man hade förhandsinformation om hur mycket skatt som flyter in på årsnivå, såsom i statsandelsredovisningarna.

En lösning på problemet kunde exempelvis vara en kommunspecifik prognos över kommunalskatteinflödet som skulle göras upp före räkenskapsåret och som skulle utgöra grunden för den månatliga redovisningen till kommunerna. De verkställda redovisningarna skulle rättas till ett år efter räkenskapsåret.

En sådan lösning skulle garantera kommunerna ett jämnt årligt flöde av skatteinkomster som bättre tjänar organiseringen av ekonomin och verksamheten, och staten skulle i egenskap av stor aktör bära de externa och interna risker som ingår i systemet.

Den stadspolitiska arbetsgruppen yrkar på en omstrukturering av kommunernas skatteredovisningssystem som skulle förbättra prognostiseringen och skapa en pålitlig modell för ett jämnare årligt inflöde av skatteinkomster för kommunerna.

Utvecklingen av systemet bör inledas omedelbart och det är nödvändigt att Kommunförbundets sakkunniga medverkar i beredningen. Målet bör vara en ny skatteredovisningsmodell med hjälp av vilken en jämn skatteinkomst kan beräknas för kommunerna redan när budgetarna för år 2021 planeras. Beredningen av skatteredovisningsreformerna borde utföras i samarbete också med skattetagarna.

Den stadspolitiska arbetsgruppen är en grupp som koordineras av Kommunförbundet. Till gruppen hör de 21 största städerna i Finland och två landskapscentrum.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här