Kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat för 2014 var så gott som oförändrat jämfört med året innan. Det är delvis ett resultat av en lyckad effektivisering i kommunerna, men sektorn står fortfarande under ett tryck att fortsätta på sparlinjen.

Kommunernas och samkommunerna sammanlagda resultat uppgick enligt bosklutsprognoserna till 1,86 miljarder euro. Verksamhetsutgifterna ökade bara med en halv procent, vilket till stor del förklaras av den återhållsamma löneuppgörelsen, att kommunerna effektiviserat sin verksamhet och att yrkeshögskolorna bolagiserats.

– Kommunerna har gjort vad som förväntades för att minska på hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin, säger Kommunförbundets vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.

Trots att mer än hälften av kommunerna höjde sin skattesats i fjol så ökade inkomsterna bara med en dryg procent. Orsaker är en fortsatt svag ekonomisk utveckling och ökad arbetslöshet.

Inkomsterna från fastighetsskatten och samfundsskatten ökade däremot med över tio procent. Fastighetsskattens tillväxt beror i hög grad på att värdena som beskattningen bygger på höjdes i fjol.

– Den ekonomiska tillväxten väntas återhämta sig  långsamt. Det innebär att skatteunderlagets utveckling blir fortsatt svag i kommunerna. Verksamhetsutgifterna fortsätter ändå att växa stadigt eftersom invånarnas servicebehov ökar och kommunerna ständigt åläggs nya uppgifter, säger Mäki-Lohiluoma.

– Kommunerna måste fortsätta effektivsera sin verksamhet, men det behövs också strukturella reformer. Om inte kommunernas inkomstbas breddas och uppgifterna och skyldigheterna minskar så står den kommunala ekonomin inte på en stadig grund.

Läs också:

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *