Kommunenkät: Inte läge att höja personaldimensionering och utvidga läroplikt

Nästan alla kommuner anser att det är onödigt att höja dimensioneringen av vårdpersonalen, skärpa vårdgarantin och höja läropliktsåldern i det nuvarande coronaläget.
Nästan alla kommuner anser att det är onödigt att höja dimensioneringen av vårdpersonalen, skärpa vårdgarantin och höja läropliktsåldern i det nuvarande coronaläget.
5.5.2020

Oberoende av kommuntyp eller kommunstorlek anser kommunerna att en allmän utvidgning av serviceskyldigheterna och nya uppgifter för kommunerna skulle vara en stor utmaning i det nuvarande coronaläget. Det här framgår av Kommunförbundets enkät till kommunernas ledande tjänsteinnehavare om coronakrisen och åtgärderna för att klara sviterna av krisen. Det största motståndet mot utvidgade serviceskyldigheter finns i kommuner med över 50 000 invånare.

Nästan alla kommuner anser att det är onödigt att höja dimensioneringen av vårdpersonalen, skärpa vårdgarantin och höja läropliktsåldern i det nuvarande coronaläget. En klar majoritet av kommunerna understöder inte heller att nya nationella utvecklingsprojekt inleds i nuläget. Dessutom anser en klar majoritet av kommunerna att de nuvarande uppgifterna eller skyldigheterna snarare bör minska i det rådande läget.

– Kommunerna anser att tidpunkten nu inte är lämplig för att öka kommunernas arbetsbörda eller ekonomiska belastning med nya uppgifter eller skyldigheter. Kommunerna vill ha arbetsro för att återställa välfärdstjänsterna, konstaterar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Beredningen av vårdreformen delar kommunfältet

Nästan två av tre kommuner understöder en fortsatt beredning av social- och hälsovårdsreformen antingen enligt regeringens ursprungliga plan eller till och med enligt en snabbare tidtabell. Åsikterna om beredningen av reformen går dock kraftigt i sär i kommuner med 20 000–100 000 invånare.

Kommuner med över 100 000 invånare föreslår att beredningen avbryts, att den läggs ned eller att man tillämpar något annat alternativt tillvägagångssätt. Kommunernas åsikter varierar delvis enligt på vilket sätt social- och hälsovårdstjänsterna nu sköts.

Många stora städer ansvarar självständigt för en omfattande social- och hälsovårdshelhet, och de är också villiga att fortsätta i denna roll. I de mindre kommunerna är läget det omvända. 

Understödet för att beredningen av reformen fortsätter enligt den ursprungliga planen eller enligt en snabbare tidtabell är störst i de kommuner som sköter social- och hälsovårdstjänsterna via en samkommun på landskapsnivå eller en samkommun för social- och hälsovård.

Utredning om coronakrisens konsekvenser behövs

Två av tre kommuner anser att staten och kommunerna omedelbart bör inleda en gemensam utredning om coronakrisens konsekvenser för den kommunala och regionala ekonomin samt näringsstrukturen.

– Kommunerna har såväl kompetens som vilja att delta i det här arbetet i samarbete med staten. Kommunförbundet samordnar gärna det här samarbetet, säger Kommunförbundets relationsdirektör José Valanta.

Samtidigt som fyra av tio kommuner anser att de har goda möjligheter att planera långsiktiga utvecklingsåtgärder och nya lösningar som främjar livskraften över ett tidsintervall som är längre än den akuta coronakrisen, är det viktigt att skapa en gemensam lägesbild av krisens konsekvenser.

Kommunförbundets enkät om coronakrisen och åtgärder för att klara sviterna av den kartlade kommunernas syn på de åtgärder och genomförandefaser som bidrar till att återhämtningen och planeringen av återuppbyggandet efter coronakrisen kan ske på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Enkäten genomfördes 27–30.4.2020 som en elektronisk enkät  till ledande tjänstemän i kommunerna och besvarades av sammanlagt 163 kommuner. Alla kommuner med mer än 50 000 invånare svarade på enkäten. De kommuner som svarade har sammanlagt 4,3 miljoner invånare, dvs. 78 procent av hela landets befolkning