Kommunekonomin går märkbart bättre

Trots att nyckeltalen för den kommunala ekonomin i regel är bra, finns det stora skillnader mellan kommunerna.
Trots att nyckeltalen för den kommunala ekonomin i regel är bra, finns det stora skillnader mellan kommunerna.
13.4.2018

Kommunernas ekonomi är totalt sett bra och läget har blivit märkbart bättre under de senaste åren, konstaterar Finansministeriet.

Flera faktorer har påverkat den gynnsamma utvecklingen. Tack vare det goda ekonomiska läget har skatteinkomsterna stigit mera än väntat, medan omkostnaderna har utvecklats synnerligen måttligt till följd av konkurrenskraftsavtalet samt statens och kommunernas anpassningsåtgärder.

Trots att nyckeltalen för den kommunala ekonomin under år 2017 i regel är bra, finns det fortfarande stora skillnader mellan kommunerna, påpekar Finansministeriet.

Ministeriet offentliggjorde Kommunekonomiprogrammet 2019–2022 på fredagen. Programmet har beretts vid ett sekretariat som Finansministeriet har utnämnt. Sekretariatet har representanter från alla centrala ministerier som bereder lagstiftning om kommunernas uppgifter samt från Kommunförbundet.

I kommunekonomiprogrammet har kommunekonomins utveckling bedömts utifrån den kommunala ekonomin som helhet, enligt kommunstorleksgrupp och med avseende på genomförandet av finansieringsprincipen fram till 2022. Programmet inehåller också en utvecklingsprognos för den kommunala ekonomin för 2019–2022.

Gynnsam prognos för kommunerna

Utifrån prognosen är utsikterna för kommunekonomin gynnsamma. Kommunekonomins omkostnader accelererar år 2019 till följd av löneförhöjningar och av att konkurrenskraftsavtalets nedskärningar i semesterpenningen upphör det året. Kommunekonomins lånestock förväntas igen öka till följd av reparationsinvesteringar och sjukhusbyggnation. Landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen kommer emellertid att avsevärt förändra situationen från och med år 2020 i och med reformerna minskar kostnadstrycket på kommunekonomin och kommunekonomins skuldsättning bryts.

Utifrån en granskning enligt kommunstorleksgrupp finns det betydande skillnader per kommunstorleksgrupp vad gäller trycket att anpassa kommunernas ekonomi. Fram till 2020 är trycket att anpassa ekonomin störst i kommuner med lågt invånarantal. År 2020 förbättras situationen avsevärt i alla kommunstorleksgrupper till följd av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen.

Läget för kommunernas basservice har bedömts

Som en del av kommunekonomiprogrammet har Finansministeriet också gett ut en rapport om läget för basservicen. Syftet med rapporten är att ge en översikt över tillståndet för kommunernas basservice för beslutsfattare som är verksamma på olika nivåer inom förvaltningen. Rapporten ges ut vart annat år.

 

Kommunekonomiprogrammet för 2019–2022 (på finska)

Rapporten Läget med basservicen (på finska)

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här