Kommunalskatten lägst i Grankulla

21.11.2018

Grankulla har fortsättningsvis landets lägsta inkomstskattesats, 17  procent. Två kommuner i Svenskfinland har en inkomstskattesats på 22 procent, nämligen Raseborg och Kronoby.

– För Grankulla ser situationen just nu relativt bra ut. Vi har inga lån, vi har en bra kommundirektör, Christoffer Masar, som har försökt se till att det strukturella resultatet är i balans. Just nu är kommunalskatten 17 procent, vi höjde den för två år sedan, säger Veronica Fellman, medlem av revisionsnämnden i Grankulla.

Skattesatser: kolla din kommun

Grankulla befinner sig i en unik situation när det gäller utdelningen av statsandelar.

– Vi är den enda kommunen i hela Finland som hade ett betalningsunderskott, vi var alltså tvungna att betala tillbaka statsandelar. Det är ett tecken på att ekvationen för statsandelar, det vill säga kriterierna inte riktigt är till vår fördel.

Veronica Fellman är medlem i revisionsnämnden i Grankulla.

–Det handlar främst om att vi borde ha mera företagsamhet. Därför önskar vi att det skulle finnas ett golv för statsandelarna, så att det inte skulle kunna leda till ett underskott, utan endast plus minus noll.

Finns det några speciella utmaningar inför nästa år eller på längre sikt?

– Zonreformen för HRT, där Grankulla kommer att vara den sista anhalten som hör inom zon två, kommer att innebära en utmaning.  Vi väntar att allt fler kommer att börja pendla från Grankulla, speciellt från norra Esbo, eftersom det ju tar endast 20 minuter in till järnvägsstationen i Helsingfors. 

Problemet är att det redan i nuläget finns ont om parkeringsplatser i kommunen, speciellt kring järnvägsstationen, men också på gatorna. 

– Vi funderar nu hur vi ska gå vidare, beroende på VR:s utveckling. City-banan går ju inte vidare nu när metron kom istället.

I Sjundeå kostar den dåliga inomhusluften

Arja Alho (SDP), fullmäktigeordförande i Sjundeå berättar att inkomstskattesatsen i år hålls oförändrad på 21,5 procentenheter, men att härvan med dålig inomhusluft i skolor och daghem fortsätter att straffa ekonomin.

Arja Alho är fullmäktigeordförande i Sjundeå.

– Vi är tvungna att göra stora investeringar på grund av inomhusluftsproblemen i skolorna. Beroende på finansieringsmodellen, får vi se om det kommer finnas behov att höja inkomstskatteprocenten. Sedan handlar det förstås om social- och hälsovårdsreformen, vars framtid är oviss. Osäkerhet finns det förstås, men så här går vi vidare nu.

– Bokslutet var bra i fjol, men årets kommer att vara sämre på grund av de tillfälliga lokaler som används på grund av den dåliga inomhusluften.

– I en liten kommun vaggar man lite av och an beroende på hur stora skatteinkomsterna är från år till år. Vi har många servicebyggnader från 1970-talet, vilket har visat sig vara ett dåligt byggnadsårtionde.  

Geta höjer till 18,5 procent

Gustav Blomberg är kommundirektör i Geta.

Geta kommun på Åland höjer inkomstskattesatsen med en procentenhet i nästa år, från 17,5 till 18,5 procent.

– Vi är tvungna att höja skatten eftersom det nya landskapsandelssystemet kraftigt sänker kommunens inkomster, säger kommundirektör Gustav Blomberg.

När det nya landskapsandelssystemets inbesparingar, som implementeras stegvis, är i full kraft år 2021 går Geta miste om 300 000 euro jämfört med 2017 års bokslut.

– Det är mycket pengar för en kommun av vår storlek, konstaterar Blomberg.

Höjningen av kommunalskatten med en procentenhet ger kommunen 80 000 euro mera i skatteinkomster 2019. Samtidigt höjer kommunen sina övriga avgifter och fortsätter spara. Kommunkansliet har som ett led i sparprogrammet under några år haft öppet endast fyra dagar i veckan och det fortsätter också i nästa år.  Många inom kommunförvaltningen jobbar deltid för att kommunen ska spara pengar – också kommundirektören.

Investeringsbudgeten 2019 i Geta är 80 000 euro. Pengarna räcker bland annat till att bygga om gamla kommungården till ett gym och förnya delar av vatten- och avloppsnätet.

– Investeringarna finansieras med lån. Tack och log är vi ännu i det läget att vi inte behöver låna pengar till driften, säger Gustav Blomberg.

Trycket på kommunekonomin är inte över, trots skattehöjningen.

– Tyvärr finns det ett tryck på att höja skatten ännu mera, säger Blomberg, som hoppas på regeringsskifte på Åland vid nästa val.

– Jag hoppas att nästa regering ökar stödet för kommunerna på landsbygden.

Hangö hålls på 21,75 procent

Hangö fastställde inkomstskattesatsen till ett oförändrat 21,75 procent under ett stormigt fullmäktigemöte den 13 november.

– Efter ett rekordår i fjol, då staden gjorde sitt bästa resultat någonsin, blev det överraskande tufft att få ihop budgeten. Så visst fanns det ett tryck på att höja skatterna, säger Denis Strandell, stadsdirektör i Hangö. 

Till det goda resultatet i fjol bidrog bland annat försäljningen av en värdefull tomt.

– På lång sikt står vi inför en riktigt stor utmaning i form av det befolkningsunderlag och den demografiska sits vi har med en sjunkande och snabbt åldrande befolkning.

Denis Strandell är stadsdirektör i Hangö.

– Med tanke på nästa år går en alldeles för stor del av budgeten åt till att reparera inomhusluftskadade byggnader. Vi har ett stort enskilt projekt som är byggandet av en lättrafiktunnel, det vill saga en underfart under Hangös mest trafikerade tungtrafikled. Tunneln ska bli klar 2020 och investeringarna ligger på åren 2019 och 2020. Det ser ut som att vi kommer att bli tvungna att lyfta lite lån för att få projektet genomfört.

Hangö har haft det ekonomiskt tufft, men för några år sedan bröts den negativa trenden och staden började göra positivt resultat.

– I år blir det igen utmanande, vi har fått negativa överraskningar på slutrakan. Liksom för de flesta andra kommuner har skatteintäkterna sjunkit jämfört med prognoserna. Vi ser ut att hamna på ett litet minus i år.

Korsnäs höjer till 21,5 procent

Korsnäs kommun höjer skattesatsen med en halv procentenhet i nästa år, från 21 till 21,5 procent. I pengar betyder höjningen cirka 120 000 euro.

– Bakgrunden är bland annat att Korsnäs kommuns mångåriga hyreskontrakt med Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk) löper ut och kommunen förlorar viktiga hyresinkomster, säger kommundirektör Christina Båssar.

Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs och stadsdirektör Ragnar Lundqvist, Raseborg.

Söfuk har tidigare arrangerat vuxenutbildning i kommunens lokaler – Korsnäs kurscentral – men den verksamheten har flyttat från Korsnäs.

– De goda nyheterna är att vi har fått nya hyresgäster i 40 procent av kurscentralens lokaler, bland annat ett privat vårdbolag, berättar Båssar.

En annan kommunal inkomst som har minskat i Korsnäs är dagvårdsavgifterna. När den nationella dagvårdstaxan justerades förlorade Korsnäs kommun inkomster och det bortfallet blir enligt kommundirektören svårt att kompensera på kort sikt.

I nästa år stiger även avgifterna för vatten och avlopp.

– Det är inga stora höjningar, snarare justeringar, säger Båssar.

Hennes bedömning är att höjningen av skattesatsen i nästa år är tillräcklig för att kommunens ekonomi ska vara i balans igen.

– Korsnäs har en god ekonomi och vi kommer troligen inte att behöva uppta lån för investeringarna i nästa år ännu, säger hon.

Den största enskilda investeringen i Korsnäs i nästa år blir renoveringen och utbyggnaden av serviceboendet Lärknäs och demensboendet Annahemmet.

– Byggnaderna är från 1970-talet och vi har problem med inomhusluften. Under tre år (2019-21) renoverar vi och bygger nytt och när det är klart river vi den äldsta delen.

Totalt har kommunen budgeterat 5,5 miljoner euro för projektet.