Ju större stad desto högre lön har kommun- eller stadsdirektören.  

Genomsnittslönen för en heltidsanställd stadsdirektör var i fjol 9 234 euro per månad. Motsvarande inkomst för en kommundirektörer var betydligt längre eller  6 708 euro per månad, visar löneuppgifter från Statistikcentralen.

Kommundirektörernas inkomstnivå är direkt jämförbar med invånarantalet i kommunen.

Ju större kommun, desto högre lön
Uppgifter från KT Kommunarbetsgivarna för 2014. För städer med mer än 50 000 invånare finns inte uppgifter om lönerna.

2015-09-direktorer-loner-kommunstorlek

​I oktober i fjol arbetade 313 stads- eller kommundirektörer i kommunerna. Av dem var 105 stadsdirektörer och 208 kommundirektörer.

Var tredje stadsdirektör och kommundirektör hade avtalslön, dvs. helhetslön. Löneskillnaderna är stora. Allmänt sett, ju större kommun eller stad det är fråga om, desto större är kommundirektörens lön. Arbetets svårighetsgrad förefaller alltså att öka när kommunen blir större.

Stadsdirektörernas och kommundirektörernas inkomstutveckling har på 2000-talet varit snabbare än i kommunsektorn i snitt. Från år 2000 till år 2014 utvecklades stadsdirektörernas totalinkomst med 63,9 procent och kommundirektörernas med 64,8 procent. Under samma period steg inkomsterna för månadsavlönade i kommunsektorn med 54,7 procent.

Lön enligt uppgift?
Stadsdirektörernas medellön är högre eftersom kommunerna är större. Figuren visar dock inte att i vissa fall är lönen högre även om kommunen är lika stor.

2015-09-direktorer-loner

Drygt 90 procent av kommun- och stadsdirektörerna hade fast anställning. Medelåldern bland dem var 53,1 år. Åldern varierade mellan 27 och 67 år. Den yngsta kommundirektören var 27 år medan den yngsta stadsdirektören var 35 år. Den äldsta kommundirektören var 67 år, den äldsta stadsdirektören 65. Stadsdirektörerna var något äldre än kommundirektörerna. Stadsdirektörernas medelålder var 54,0 år och kommundirektörernas 52,7 år.

Av kommun- och stadsdirektörerna var knappt en femtedel (17,6 procent) kvinnor. Av kommundirektörerna var en dryg femtedel (22,6 procent) kvinnor och av stadsdirektörerna var en knapp tiondel (7,6 procent) kvinnor.

Den vanligaste utbildningen var förvaltningsmagistersexamen, som en dryg femtedel (23,0 procent) av stads- eller kommundirektörerna hade avlagt. Nästvanligast var kommunalexamen (11,2 procent) och juris kandidatexamen (6,4 procent).

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *