Forskargruppen som utreder försöket med basinkomst föreslår partiell basinkomst. Summan föreslås vara mellan 550 och 750 euro i månaden. Regeringen beslutar om hur man ska gå vidare med förslaget, som enligt planen ska genomföras 2017-2018.

Försöket med basinkomst som är ett av regeringen Sipiläs spetsprojekt går nu ett steg vidare. Tanken är att alla de otaliga bidrag som kan sökas i dag skulle förenklas och förenhetligas. Målsättningen är att det ska bli både enklare, mindre byråkratiskt och billigare för staten och att skapa en social trygghet som ökar delaktigheten och sporrar till arbete.

Från och med nästa år kan finländare få en basinkomst på mellan 550 och 750 euro i månaden, som inte skulle beskattas. Forskargruppen föreslår i första hand att partiell basinkomst som grund för försöket.

– Jag vill betona att vi inte planerar en baslön utan ett försök. Statsrådet beslutar om hur man går vidare, säger Olli Kangas, direktör för samhällsrelationer vid FPA.

Enligt forskargruppen skulle en partiell basinkomst ersätta och förenhetliga en stor del av de nuvarande grundtrygghetsförmånerna som till exempel arbetslöshetsbidrag och utkomststöd. De inkomstrelaterade förmånerna skulle till en stor del bevaras.

Fyra modeller på bordet

Gruppen har laborerat med fyra olika modeller, en ren basinkomst, en partiell basinkomst, en negativ inkomstskatt och andra modeller som universal credit, enligt engelsk modell.

– Problemet med den rena basinkomsten är att den är väldigt dyr. Den skulle ersätta många av de nuvarande socialbidragen och borde därför vara av beaktansvärd storlek, säger Kangas.

Forskargruppen anser att ett försök med negativ inkomstskatt skulle kräva ett fungerande inkomstregister.  Gruppen hänvisar till tester som gjorts i USA som visat att försök som bygger på människors egna anmälningar inte ger tillförlitliga resultat. De anser också att det lätt uppstår problem kring vem som ska övervaka och registrerar att villkoren uppfylls ifall man kräver villkor av medborgarna för att få basinkomst.

Arbetsgruppen bedömer att om grundtrygghetssystemet förenhetligas till en partiell basinkomst ger försöket värdefulla resultat. Eftersom basinkomst och negativ inkomstskatt ur individens synvinkel fungerar på samma sätt skulle försöket med partiell basinkomst ge nyttig information också om hur den negativa inkomstskatten fungerar. Försöket kan genomföras med Folkpensionsanstaltens betalningsunderlag också utan inkomstregister. Då även Folkpensionsanstaltens förmåner kan användas i försöket kan urvalet utvidgas avsevärt, vilket gör resultaten tillförlitligare och samtidigt gör det möjligt att granska särskilda grupper.

Separat försök med studerande?

Forskargruppen föreslår två olika alternativ för det egentliga försöket med basinkomst: ett slumpmässigt riksomfattande urval och ett regionalt, intensivare urval för granskning av effekterna. Förslaget är att det ska gälla personer som fyllt 18. Pensionärerna har tillsvidare lämnats utanför.

– Vi tar ställning till studerandena efter att regeringen tagit beslut om hur vi går vidare. De studerande är en intressant grupp. Man kunde ha ett eget försök med dem, till exempel med en grupp som får understöd liksom nu men utan inkomstgräns, för grupp två skulle samma sak gälla förutom att man följer med studieframgång, och den tredje gruppen skulle följa nuvarande system, säger Olli Kangas.

Enligt mellanrapporten skulle basinkomsten lösa problem med byråkrati och flitfällor, men den skulle inte ge svar på alla frågor kring detta. Särskilt problematiska fall är ensamstående föräldrar i huvudstadsregionen som betalar höga hyror.

Den första utredningen överlämnades i förmiddags till social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä (Sannf).

– Basinkomsten är mycket intressant. Jag är väldigt imponerad av det arbete som redan gjorts. Jag ser det som ett mål, inte bara ett försök, sade Mäntyla .

Hon poängterade målet ska vara att uppmuntra folk.

–  Vi strävar efter att ge människor en möjlighet att göra val i livet, så att man inte behöver vara beroende av något system, sade Mäntylä.

Fakta:

  • Statsrådet  fattar utifrån den första utredningen beslut om hur man ska gå vidare. Statsrådet ska också  besluta om beredningen av den lag som behövs för att försöket ska kunna genomföras, om den mall eller de mallar som ska användas.
  • Forskningsgruppen preciserar och utvecklar riktlinjerna för det här i slutrapporten, som ska vara klar den 15 november 2016.
  • Försöket med basinkomst ingår i statsminister Sipiläs regeringsprogram och är ett av spetsprojekten i programmet. Projektet inleddes med en utredning av införande av en basinkomst. Det projektet pågår år 2016. Det egentliga försöket med basinkomst ska enligt planerna genomföras åren 2017–2018 och resultaten skulle då utvärderas år 2019.
  • Försöket med basinkomst är en av de åtgärder som syftar till att förnya den sociala tryggheten så att den bättre svarar mot förändringarna i arbetslivet. Målet är också att skapa en social trygghet som bidrar till större delaktighet och sporrar till arbete samtidigt som byråkratin minskar. Det komplicerade förmånssystemet ska bli enklare på ett sätt som är hållbart med tanke på den offentliga ekonomin.
  • Den första utredningen har gjorts som ett samarbete mellan forskningsavdelningen vid FPA, Helsingfors, Tammerfors, Östra Finlands och Åbo universitet, Sitra, tankesmedjan Tänk samt Statens ekonomiska forskningscentral. I projektet deltar dessutom Företagarna i Finland och sakkunniga inom den kommunala sektorn, skatterätten och grundlagen. Forskningen leds av FPA:s forskningschef, professor Olli Kangas.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *