Företagsstöd: I Borgå vill rådgivare ha mindre byråkrati för ensamföretagare – i Åbo befarar Anders Grönroos ett stort underskott

16.4.2020

Nu kan ensamföretagare börja söka ett stöd på sammanlagt 250 miljoner euro, som fördelas mellan kommunerna. Men det kommer inte att räcka till alla.

Det stöd till ensamföretagare som Arbets- och näringsministeriet och Kommunförbundet utlovade i slutet av mars kan nu sökas av företagare som uppfyller kriterierna för stödet. Det handlar om en engångssumma på 2 000 euro som beviljas av den kommun där företaget finns.

Kravet för att beviljas stöd är att coronavirusutbrottet orsakat ensamföretagaren en försämrad ekonomisk situation. Arbetslöshetsunderstödet har också utvidgats så att det omfattar ensamföretagare.

Exakt när som stödet blir tillgängligt att söka beror på i var företaget finns. I Åboregionen kan ensamföretagarna börja söka stödet i dag torsdag. Det samma gäller i Ingå. På andra håll i landet, bland annat i Riihimäkiregionen, öppnades ansökningarna direkt efter påsk, och i Kimitoöns kommun blir stödet tillgängligt i morgon fredag.

I morgon fredag chattar också Juha Myllymäki, direktör för Kommunförbundets juridiska enhet, om stödet och vem som har rätt att söka det.

Byråkratisk process

Och det finns frågor, berättar utvecklingschef Peter Backman vid Posintra i Borgå. Utvecklingsbolaget Posintra sköter stödpaketet för Borgås och Lappträsks del och Backman säger att man varit nedringda av företagare sedan stödet utannonserades.

– Det är ett litet kaos just nu. Olika kommuner sköter det här på olika sätt, och stödet har blivit tillgängligt att söka vid olika tidpunkter.

I veckan har Posintra publicerat ansökningskriterierna men man väntar till nästa veckas onsdag, den 22 april, med att inleda ansökningsprocessen.

Skälet är att ansökningsprocessen är byråkratisk. Det krävs en hel del dokument som företagarna måste få av sina bokförare.

– Det är fråga om att alla ska vara på samma startlinje när ansökan öppnas. För att kunna ansöka på lika villkor måste alla ha tid på sig att skaffa fram nödvändiga dokument. Sedan är det ”först till kvarn”-principen som gäller.

En del blir besvikna

Alla ensamföretagare kommer inte att beviljas stöd, säger Backman. Det beror inte enbart på att de inte skulle uppfylla kriterierna, utan också på att det statliga stödet inte räcker till alla.

Sammanlagt handlar det om ett stöd på 250 miljoner euro. Enligt Företagarna i Finland betyder det att drygt 60 procent av alla ensamföretagare kan få ett stöd på 2 000 euro.

Det innebär att det finns ensamföretagare som tar kontakt med Posintra och Peter Backman som kommer att bli besvikna.

– Så är det. Det har ryktats om mera pengar från ministeriet men det vet vi inget om ännu.

Backman säger att den information som först gavs om stödet till ensamföretagarna kunde tolkas som att alla får stöd.

– Åtminstone fick jag personligen den uppfattningen, att pengar reserverats för alla. Där kunde ministeriet ha varit tydligare.

Borde vara enklare

Å andra sidan har Posintra erfarenheter av att se företagare besvikna. När Borgå stad tidigare beviljade företagssedlar räckte de till endast 40 av de drygt 100 företagare som ansökt om sedeln, vars värde var 2 500 euro.

– Så viss rutin har vi. Oftast är det specialfall som kräver arbetsinsatser av oss. Men jag frågar också, att om Business Finland kan skapa ett enkelt ansökningsförfarande för stöd på upp till 100 000 euro så varför i hela friden ska man krångla till det med byråkrati för ynka 2 000 euro?

Backman hänvisar till det stödpaket på hundratals miljoner euro som Business Finland delar ut bland större företag.

Upplever du att det finns företagare som nu är extra sårbara?

– Sist i kön är lantbruksföretagarna. Vi vet ännu inte hurdant stöd de får. Men också bland ensamföretagarna finns det de som faller utanför andra stödformer, till exempel de som NTM-centralerna beviljar.

Tappade en tredjedel av omsättningen

En av dem som sökt stöd från NTM-centralen i Egentliga Finland är Anders Grönroos, artist och producent på Barnens Estrad i Åbo. Grönroos äger Barnens Estrad, och är därmed ansvarig för företagets verksamhet och ekonomi.

För Grönroos var virusutbrottets tajming extremt dåligt. Inför vår- och sommarsäsongen hade han anställt skådespelare, istället för att som tidigare jobba med frilansande personal. Så pass bra såg Barnens Estrad verksamhet ut förra hösten, att Grönroos vågade göra den satsningen.

Fram till mars och olycksdatumet fredagen den 13:e verkade allt gå enligt planerna. Turnén ”Findus flyttar ut” drog igång på ett daghem på Ekenäs, och en sju veckor lång skolturné väntade.

– Sedan började det hända saker. Teatrar ställde in föreställningar och vi frågade oss om vi kunde fortsätta, ens över det veckoslutet. Det kunde vi inte. En tredjedel av omsättningen försvann fredagen den 13:e mars.

Marknadsföringen för de nu inställda turnéerna var redan betald. Nu hoppas Grönroos att de flesta som redan köpt biljetter är villiga att boka om, istället för att kräva pengarna tillbaka. Men också ombokade biljetter innebär förlorade intäkter längre fram, och av Grönroos och hans anställda kommer hösten att innebära dubbelarbete, kanske ännu mera, för att få ekonomin på fötter igen.

– Det kom som en total överraskning. Det är inget som man har en plan B för.

Lapptäcke av stöd

Sammanlagt handlar det om 105 inställda föreställningar, av ungefär 300 som Barnens Estrad genomför varje år. I dagsläget jobbar man som om sommarturnéerna blir av. Något annat alternativ finns inte, säger Grönroos, men samtidigt är sommarsäsongen ett stort frågetecken.

– Tyvärr har många arrangörer gått i baklås och vågar inte ens planera. Det är på ett sätt begripligt, för situationen är så märklig. Men vi måste hela tiden tänka framåt.

Anders Grönroos är känd som Apan Anders för många barn och unga – och föräldrar för den delen också. Bilden från en konsert i Houtskär i januari 2016. Foto: Robert Seger

Skådespelarna vid Barnens estrad är permitterade sedan mitten av mars och får arbetslöshetsunderstöd. Men även om föreställningarna är inställda så finns det jobb för Grönroos att göra.

Därför har han sökt om stöd från NTM-centralen, inte för inkomstbortfallet utan för att utveckla verksamheten.

– Jag blir glad om jag beviljas stödet, för det är inget problem att hitta på nya projekt och utveckla verksamheten. Stödet är inte avgörande för själva utvecklandet, men nog för att vi inte ska ha ett jättestort underskott när höstsäsongen inleds.

Underskott på tiotusentals euro

Grönroos säger att ekonomiskt sett är han just nu på noll, bland annat tack vare att hyresvärden för hans kontor halverat hyran och för att han fått ett verksamhetsbidrag av en privat stiftelse. Han har också sökt stöd från Centret för konstfrämjande, och får nyttiga tips av kulturchefer och -producenter i kommunerna.

Framtiden hänger på om sommarturnéerna kan genomföras. Men även om den kan genomföras kommer Barnens Estrad att inleda hösten med ett underskott på flera tiotusentals euro.

– Telefonen har gått varm mellan kompisar och kollegor, och många har sympati för att jag är i lite annorlunda situation än de flesta. De flesta är inte företagare, utan frilansare som förstås också sett sina jobb försvinna. Det finns stöd för kulturarbetare att söka som hjälper när det bara är en person som förlorat sin inkomst. Jag är företagare, ska betala lön och det här avbrottet inträffade just när investeringarna var gjorde och det var dags för intäkterna att ta vid.