Finansministeriet: Utan åtgärder försvagas kommunalekonomin ytterligare

18.12.2019

Underskottet i de offentliga finanserna är 2,5 miljarder under början av 2020-talet.

Lokalförvaltningens underskott blir historiskt stor under innevarande år, meddelar Finansministeriet.

Obalansen mellan inkomsterna och utgifterna förblir stor även under kommande år om kommunerna inte vidtar några åtgärder som stärker kommunalekonomin, varnar ministeriet.

Kommunalekonomin försvagas på grund av omfattande investeringsbehov samt av att social- och hälsovårdsutgifterna ökar. Försvagningen av lokalförvaltningens finansiella ställning framhäver behovet av en social- och hälsovårdsreform.

Ökningen av de åldersrelaterade utgifterna som beror på befolkningsåldrandet leder till att underskottet inom de offentliga finanserna hålls intill 3,5 miljarder euro under början av 2020-talet.

För att den offentliga ekonomin ska uppnå balans krävs det att de åtgärder i regeringsprogrammet genom vilka man eftersträvar höjd sysselsättning och bättre produktivitet inom ekonomin och den offentliga förvaltningen preciseras och genomförs.

Den offentliga skulden har minskat i förhållande till bruttonationalprodukten under de senaste åren. Skuldkvoten börjar så småningom bli större från och med nästa år och risken finns att den överskrider 60 procent i början av 2020-talet.

Inhemsk efterfrågan upprätthåller tillväxten

Den ekonomiska tillväxten avtar intill en procent under de närmaste åren, förutspår Finansministeriet i sin ekonomiska översikt som publicerades idag.

Den finländska ekonomin växer med 1,0 procent 2020, 1,1 procent år 2021 och med 1,2 procent 2022. Tillväxten upprätthålls av inhemsk efterfrågan. På medellång sikt mattas den ekonomiska tillväxten av till under en procent 2023–2024, vilket hänger samman med strukturella faktorer i ekonomin.

Underskottet i de offentliga finanserna ökar år 2020 då utgiftsökningarna som ingår i regeringsprogrammet träder i kraft.

Om man inte vidtar några nya åtgärder som främjar sysselsättningen och förbättrar produktiviteten inom den offentliga förvaltningen kommer den offentliga ekonomin att gå med underskott även under de kommande åren, skriver Finansministeriet.

-Prognosens grundtrend har inte förändrats i nämnvärd mån under höstens gång. Tillväxten kommer att avta till ungefär 1 procent under de närmaste åren. Den finanspolitiska uppmärksamheten borde riktas strikt till de strukturella förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, eftersom de skapar grunderna för ökad välfärd och hållbara offentliga finanser, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.

Betydande risk för recession

Prognosen är främst förknippad med risker för nedgång. Riskerna har emellertid balanserats i viss mån under de senaste månaderna.

Den största risk som överskuggar utsikterna för världsekonomin är fortfarande att handelsspänningarna förvärras ytterligare. Handelsspänningarna mellan de största ekonomierna har en ogynnsam inverkan på världshandeln, och de indirekta konsekvenserna för den finländska exporten kan vara oväntat stora.

Det finns fortfarande en betydande risk för att Europa drabbas av en recession till följd av att industriproduktionen minskar, menar Finansministeriet.

Exporten kan också förbli mindre än väntat ifall produktionskostnaderna höjs mera än väntat i Finland, och framför allt mera än i de konkurrerande länderna.

Ekonomisk översikt (på finska).