Finansministeriet: Ljusglimtar för ekonomin, men prognoserna osäkra och en andra coronavåg förlänger krisen

16.6.2020

Den finländska ekonomin minskar med 6 procent i år förutspår Finansministeriet i sin ekonomiska översikt, som är exceptionellt osäker.

Regeringens åtgärder för att bromsa coronavirusets spridning minskar Finlands ekonomi avsevärt i år, men avvecklandet av begränsningarna innebär att ekonomin börjar återhämta sig långsamt i slutet av 2020.

Bruttonationalprodukten (BNP) beräknas öka med 2,5 procent 2021 och med 1,7 procent 2022.

En återhämtning av ekonomin förutsätter klart bättre utsikter på exportmarknaden. Finansministeriet konstaterar att världshandeln minskar kraftigt i år, och att minskningen är särskilt stor inom euroområdet.

Exportvolymen minskade under det första kvartalet 2020 och har fortsatt att minska under det andra kvartalet

Fram till sommaren har Finlands viktigaste handelsparter börjat avveckla sina coronabegränsningar gradvis, och den ekonomiska aktiviteten har börjat visa tecken på en förbättring. Exporten börjar öka under den senare hälften av 2020. Exporten av tjänster återhämtar sig långsammare än exporten av varor.

I sin helhet minskar världsekonomin med 5 procent år 2020. Världsekonomin börjar återhämta sig redan under den senare hälften av detta år, och nästa år kommer världsekonomin att växa med knappt 4 procent.

Skulden 80 procent av BNP

Den offentliga skulden ökar väldigt snabbt i år. Underskottet i de offentliga finanserna ökar till drygt åtta procent och den offentliga skulden till cirka 71 procent av BNP. Underskottet hänger med ända till mitten av 2020-talet.

Den offentliga skulden fortsätter att öka och skuldkvoten närmar sig 80 procent 2024.

— Stöd till företag, sysselsättning och aktivering av övrig verksamhet bär oss över krisen men försvagar den offentliga ekonomin betydligt. Vid sidan av stimulering och återuppbyggnad måste man snabbt besluta om åtgärder för att stabilisera den offentliga ekonomin på längre sikt, säger avdelningschef, överdirektör Mikko Spolander i ett pressmeddelande.

Byggprojekt skjuts upp

Avvecklandet av begränsningarna kommer att leda till ökad konsumtion av tjänster under det tredje kvartalet i år. Konsumtionen av varor och de flesta tjänsterna återgår till normal nivå under första hälften av 2021.

Konsumtionen av resetjänster återhämtar sig långsammast. Den privata konsumtionen minskar med 3,5 procent år 2020, men ökar lika mycket år 2021. De privata investeringarna minskar med över 9 procent år 2020, men börjar öka något år 2021.

I början av 2020 ökade byggandet något mer än väntat, men investeringarna i bostadshus minskar ändå i år. Nya byggprojekt förväntas bli uppskjutna, vilket ytterligare minskar investeringarna i bostadsbyggnader 2021.  

Arbetslösheten över 8 procent

Antalet sysselsatta börjar minska kraftigt år 2020. Sysselsättningen minskar med 2,5 procent och sysselsättningsgraden sjunker till under 71 procent. Antalet permitterade arbetssökande har ökat rekordsnabbt under våren. Minskningen av sysselsättningen och det stora antalet permitterade höjer arbetslöshetsgraden till 8 ½ procent.

Under början av året har ett betydande antal nya kollektivavtal ingåtts. Det har avtalats att de nominella lönerna höjs i genomsnitt med knappt 1 ½ procent.

Enligt konsumentprisindexet beräknas inflationen uppgå till 0,3 procent år 2020. Den betydligt minskade konsumtionsefterfrågan och osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen dämpar inflationen även under de kommande åren.

Nytt virusutbrott den största risken

Finansministeriet skriver att uppskattningarna av den ekonomiska tillväxten i år är exceptionellt osäkra.

I prognosen har man antagit att covid-19-epidemin så småningom avtar och att det på hösten inte kommer en andra epidemivåg.

Konsumenternas förtroende och den ekonomiska funktionsförmågan kommer att vara svaga tills ett effektivt vaccin eller en effektiv behandling har upptäckts.

Ett nytt utbrott av epidemin är den största risken för nedgång enligt prognosen. Omfattningen av den andra vågens ekonomiska konsekvenser beror dels på de åtgärder som de offentliga myndigheterna vidtar för att hejda epidemin och stödja ekonomin, dels på hur dessa åtgärder påverkar de ekonomiska aktörernas beslut.

Om ekonomin inte har hunnit återhämta sig helt före den andra vågen, kan den ekonomiska nedgången bli mindre än vad vi såg i våras. Det är dock sannolikt att den ekonomiska tillväxtpotentialen minskar och krisens följder blir långvarigare.