Dessa tvåspråkiga kommuner har ”kommunalekonomiska svårigheter” – sökte om höjning av statsandelen

Illustration: Sebastian Dahlström
Illustration: Sebastian Dahlström
7.9.2021

Många kommuner kommer få avslag på sin ansökan. I fjol blev över hälften utan.

Antalet kommuner som sökt behovsprövad höjning av statsandelen var betydligt lägre i år än i fjol.

I år sökte 82 kommuner om höjning, i fjol var de 148, meddelar Finansministeriet.

Den sammanlagda summan som kommunerna sökt om är 144 miljoner euro. I medeltal sökte kommunerna om 129 euro per invånare. Ansökan om höjning varierar från 106 000 euro till 9 miljoner.

Många kommer att bli utan en höjd statsandel. Till förfogande finns 30 miljoner euro. I fjol beviljades sammanlagt 60 miljoner euro till 66 kommuner, det vill säga att över hälften blev utan.

Det är kommunminister Sirpa Paatero (SDP) som bereder ärendet för statsrådet och ett beslut tas innan årsskiftet.

Behovsprövad höjning av statsandelen kan beviljas kommuner som på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Dessutom beaktas de särskilda lokala förhållandena.

Ett villkor för beviljad höjning är att kommunen antagit en plan för att balansera kommunens ekonomi. Statsandelsmyndigheten kan också ställa andra villkor som gäller kommunens ekonomi och användningen av höjningen av statsandelen.

Höjningen får inte leda till en motsvarande ökning av utgifter som kommunen beslutar om.

Dessa tvåspråkiga kommuner har sökt om höjning

  • Kaskö: 350 000 euro (274 euro/invånare)
  • Kyrkslätt: 4 300 000 euro (107 euro/invånare)
  • Korsnäs: 2 000 000 euro (967 euro/invånare)
  • Pargas: 1 200 000 euro (79 euro/invånare)
  • Raseborg: 1 500 000 euro (54 euro/invånare)
  • Vasa: 2 500 000 euro (37 euro/invånare)