Coronamiljarden spenderad många gånger om – budgetarbetet i kommunerna nu ännu svårare än tidigare

10.8.2021

Får vi fler lärare till skolorna? Varifrån tas medlen? Kommunernas budgetuppgörare står denna höst inför en svår uppgift.

Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio beskriver dagens ekonomiska situation som klart tudelad. Å ena sidan har man både inom den allmänna samt den kommunala ekonomin fått positivare uppgifter om läget än väntat. På basen av dessa ser situationen överraskande bra ut.

Men å andra sidan förutspås mycket kärva tider för den kommunala ekonomin redan från och med nästa år.

– Planerna som gjorts på basen av kommunernas kommande budgeter har utgått från att man inte behöver strikta begränsningar, på grund av pandemin, under hösten. Om man i fortsättningen också tvingas jobba med nya begränsningar kommer efterfrågan inom ekonomin att minska och orsaka osäkerhet. Detta utgör en negativ faktor i prognoserna.

Punakallio påpekar att man redan före den nya coronavirusvarianten var medveten om de nya nedskärningarna för år 2022.  Under nästa år kommer kommunernas intäkter oundvikligen att minska och kostnaderna att öka.

– Den kommunala ekonomin kommer redan nästa år att vara svår att balansera. Om det dessutom finns coronabegränsningar samt nya kostnader och intäktsförluster med i bilden är situationen ytterst svår och kommer att ha en inverkan särskilt på lång sikt. Också social- och hälsovårdsreformen försvårar budgetuppgörandet. Det är minsann inte en avundsvärd uppgift som budgetmakarna har.

Flera lärare kostar

I offentligheten har man aktivt diskuterat coronapandemins inverkningar på lång sikt. Avbrottet i närundervisningen har ökat ojämlikheten och de allt vanligare mentala hälsoproblemen kan inverka på lång sikt. Tragedierna är svåra både på ett mänskligt och ekonomiskt plan.

I kommunerna bör man i samband med förnyelsen av andra stadiets utbildning se till att inga ungdomar faller utanför då det gäller både skolning och övriga aktiviteter.

Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä har nyligen offentligt konstaterat att inlärningsunderskottet som bildats under coronapandemin borde korrigeras genom att anställa fler lärare.

Allt detta kostar.

Punakallio påpekar att staten har beviljat medel för förnyandet av läroplikten men att stödet inte riktas helt och hållet jämlikt till kommunerna.

Coronamiljarden spenderad

Framför allt i den nationella politiken talar man flitigt om ”kommunernas extra coronamiljard”, som borde räcka till många olika saker.

Även Punakallio har observerat detta och klämmer till med att kommunsektorn nog inte blir på plussidan på grund av miljarden.

– Före coronaåret drog man ned på kommunernas statsandelar till den grad att en miljard inte känns någonstans. Miljarden är spenderad många gånger om och kommunerna blir minsann inte på plus.

Minna Punakallio, chefsekonom på Kommunförbundet.

Hon säger att då man mellan kommunerna och staten besluter om pengar så kommer, med undantag av detta enda undantagsår, kommunernas intäkter att minska. Stundom har man gjort direkta nedskärningar i kommunernas statsandelar.

– Nu står man i beråd att låta en stor del av statsandelarnas utgiftsfördelning gå ogranskade. Nedskärningen är bestående till sin natur så dess inverkan på lång sikt är stor.

Staten ersätter kommunerna till exempel för vaccinationskostnader men i och med coronan uppstår också andra kostnader såsom ett utökat behov av arbetskraft och hygien samt en ökning i kommunernas andel av arbetsmarknadsstödet.

Begrundan i brådskan

I kommunerna har man bråttom att godkänna den nya budgeten samt utforma en ny kommunstrategi för den nya fullmäktigeperioden. Trots brådskan uppmanar Punakallio beslutsfattarna att sätta sig in i situationen ordentligt och fästa särskild uppmärksamhet vid skuldsättningen.

– Räntorna är låga och detta kan locka till att göra investeringar. Ambitioner och målsättningar bör naturligtvis finnas, men om man investerar genom skuldsättning utan anpassningsåtgärder kan situationen i fortsättningen bli spänd. Räntorna kan förhöjas och räkningen betalas av kommande generationerna.

Hon önskar att beslutsfattarna kunde se längre in i framtiden än fullmäktigeperioden och funderar på hurudan framtid de eftersträvar.

Alla kommuner har inte ett inflyttningsöverskott även om coronatiden har varit till hjälp och gett nya möjligheter till en del kommuner.

– Det bästa sättet att förbereda sig på det som komma skall är att begrunda olika alternativ, deras risker och möjligheter.

Det här är en översättning av Kuntalehtis artikel.