Berg och Strand: Missvisande att fokusera på Vasa stads underskott – ”Vi gråter inte utan satsar offensivt”

Joakim Strand, t.v., och Kim Berg säger att med det nuvarande regeringsprogrammet är förutsättningarna för Vasa, och hela regionen, goda. Men kommunallagens krav på hur staden ska balansera sin budget kunde de leva utan. Foto: Dan Lolax
Joakim Strand, t.v., och Kim Berg säger att med det nuvarande regeringsprogrammet är förutsättningarna för Vasa, och hela regionen, goda. Men kommunallagens krav på hur staden ska balansera sin budget kunde de leva utan. Foto: Dan Lolax
16.3.2020

Riksdagsledamöterna och Vasapolitikerna Kim Berg (SDP) och Joakim Strand (SFP) säger att Vasaregionen är viktig för hela landets välfärd, och att grannkommunerna gör klokt i att överväga en sammanslagning med Vasa.

Vasa stads kumulativa underskott, som innebär att staden i år måste göra ett överskott på cirka 16 miljoner euro, får för mycket uppmärksamhet och flyttar fokus från hur bra det egentligen går för Vasaregionen.

Kommunrundan 2020

Under 2020 uppmärksammar Kommuntorget alla tvåspråkiga kommuner veckovis med artiklar, bloggar och fakta.
>> Alla artiklar

Tipsa oss om ämnen i din kommun! Mejla redaktionschef Dan Lolax.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Det säger Vasapolitikerna och riksdagsledamöterna Kim Berg (SDP) och Joakim Strand (SFP) till Kommuntorget. Corona-epidemin har skärpt besöksrutinerna i riksdagshuset så intervjun genomförs i en närbelägen hotellobby.

Berg valdes in i riksdagen ifjol. Han sitter sin andra mandatperiod i fullmäktige i Vasa och var tidigare ordförande för stadsstyrelsen, ett uppdrag han avstod från när han blev riksdagsledamot.

Strand är ordförande för Vasa fullmäktige, där han också suttit sedan 2005. Riksdagsledamot blev han 2015.

Ni sitter båda på två stolar. Å ena sidan är ni förtroendevalda i Vasa, å andra sidan riksdagsledamöter. I vilken av dessa roller bär ni störst ansvar för Vasa ekonomi?

– Bägge roller är viktiga, men eftersom vi är från Vasa och bor där är Vasa nummer ett, säger Berg. Men det är också viktigt att riksdagen fattat beslut som är bra för finansieringen av kommunerna. Jag har inte upplevt att det finns någon konflikt mellan min roll som politiker i Vasa och ledamot i riksdagen.

Underskottet är av engångskaraktär

Frågan om Vasa stads bokförda underskott irriterar Joakim Strand. Han påminner om att i Vasa finns Nordens största koncentration av energiteknologikunnande.

– Klustret sysselsätter 12 000 personer och genererar ett värde som starkt bidrar till välfärden i övriga Finland. Nu görs rekordinvesteringar i Vasa. Det står lyftkranar i många hörn, och våra tio största bolag satsar långt över en miljard euro de kommande åren. Det görs också offentliga investeringar. Vi får en ny Kvarkenfärja, vi genomför sjukhusinvesteringar, kultur- och idrottssatsningar och investerar för att komma bort från kolenergin. Vi har starka högskolor och en stark regional ekonomi. Sedan är det sant att staten de senaste åren påfört kommunerna nya uppgifter men skurit i finansieringen.

Strands poäng är att man måste skilja på stadens bokföringsmässiga ekonomi och den regionala realekonomi som är kopplad till den globala marknaden. Via den sistnämnda bidrar Vasa, genom energiteknologibranschen, mycket till kampen mot klimatförändringen. Det vinner inte bara Finland på utan också Norden och övriga Europa, säger Strand.

– På det sättet kan Kim och jag ha fast trippelroller med gott samvete.

Stadens underskott har trots allt ackumulerats under flera år. Finns det inte ett politiskt ansvar att bära?

– Man måste komma ihåg att Vasas stadskoncern har ett överskott på 160 miljoner euro, säger Strand. Vår drift har varit i balans i många år. Det kumulativa underskottet ska städas bort, det har vi ett ansvar för. Vi skjuter absolut inte från oss ansvaret, lika litet som vi tar allt beröm för överskottet. Men man måste fundera på vad som på sikt är regionalekonomiskt vettigt så att vi kan fortsätta bidra till en utveckling som genererar arbetsplatser. Jag försöker bredda perspektivet. Det kumulativa underskottet ska städas bort och det är vårt ansvar, men det är trots allt en ganska liten sak av engångskaraktär i jämförelse med vårt ansvar att utveckla en miljö som generar innovationer av världsklass och arbetsmöjligheter för kommande generationer.

Kommunallagen är inte vettig

Berg flikar i att om inte regeringen Sipilä skurit i statsandelarna, som en följd av konkurrenskraftavtalet, skulle Vasa stads ekonomi vara i bättre skick.

– Och det gäller alla kommuner, säger Berg.

– Förutom Helsingfors, som långt lever på resten av landet, fortsätter Strand.

Kommunallagen dikterar att en kommuns underskott måste täckas inom fyra år. Är det här vettigt för städer i Vasas position, som lever under ett investeringstryck?

– Nej, det är inte klokt, säger Strand. Vi är stolta över att Vasa går i bräschen för näringslivsutvecklingen. Vi jobbar med högskolorna och med bolagen. Vi investerar, vi har två proffsteatrar, en stadsorkester, stark vårdservice och simhallar. Vi jobbar strategiskt med samhällets grundinfrastruktur – till havs, till lands, i luften och på räls – som hela regionen, ja hela västra Finland har nytta av. Det gör vi gärna, men mot bakgrund av det utvecklingsansvaret så borde man inte hänga upp sig på enskilda bokslutssiffror från ett enskilt år. Då förstår man inte ekosystemet. Men inte sitter vi och gråter. Vasa satsar offensivt fast många släpar efter.

Strand påpekar också att Vasa är idag en internationell stad med över 100 nationaliteter och språk representerade. Närmare 10 procent av Vasborna har utländsk påbrå.

– Enbart Wärtsilä har 50 nationaliteter på sin lönelista. Så vi är en flerspråkig stad och vi känner ett stort ansvar för dem som inte talar finska eller svenska och jobbar för att de ska få service på sitt eget språk och att åtminstone engelskan ska synas mer i gatubilden.

Berg är övertygad om att stadens ekonomi kommer att se bättre ut om några år, tack vare de investeringar som görs.

– Men att vi ska få undan underskottet just i år är inte rimligt. Vi vet att det kommer ta några år.

Skillnad på bananer och motorer

Enligt Berg är det viktigt att inte stirra sig blind på underskottet. En kriskommunen definieras enligt också andra kriterier, och Vasa har tillräckligt med arbetsplatser och fungerande service för att framtiden ska se bra ut, säger han.

Strand påminner om att det i regeringsprogrammet finns skrivningar som gör det möjligt för universitetsstäder likt Vasa att få offentliga strategiska medel för forsknings och utvecklingsverksamhet, vid sidan av bolagens satsningar på detsamma. Det här ska leda till ett starkare innovationsekosystem, säger Strand, som väcker ytterligare globalt intresse.

– Finland lever av export. Du kan inte enbart titta på till exempel hur många ton som passerar en hamn. Du måste titta på vad som passerar. Det är skillnad på att importera bananer och att exportera cleantech-motorer. Den senare tar pengar in i landet och utvecklar ekosystem som har reella nationalekonomiska verkningar och genererar välfärd, säger Strand.

Förebyggande service är helgad

Nu när Vasa ska spara kommer det att krävas en del strukturella åtgärder, tror både Berg och Strand. Vasa har trots allt 5 315 anställda, enligt siffror från fjolårets bokslut.

Men de strukturella åtgärderna måste vara genomtänkta, och för inte försämra servicen för Vasaborna eller inskränka på den preventiva social- och hälsovården.

– Vi vet också att skär man inom förebyggande arbete så kostar det mera på sikt, säger Berg. Och skär man i primärhälsovården så flyttas kostnaderna till den specialiserade sjukvården.

– Det är viktigt att vi inte går för hårt åt fungerande strukturerna, fortsätter Strand. Underskottet är en engångsgrej. Då ska också åtgärderna vara mera av en engångskaraktär.

Den kan komma att finnas olika syn på åtgärderna när stadsstyrelsen i Vasa diskuterar bland annat permitteringar, säger Berg. Men han och Strand understryker att det finns stora enighet i viktiga politiska frågor i Vasa. Den över 100 miljoner euro stora investeringen, tillsammans med Umeå, i Kvarkenfärjan är ett exempel på det.

– Man ska inte överdriva partitillhörighet, säger Strand. Vänster eller höger är inte lika viktigt som framåt eller bakåt.

Mera åstadkoms utan kommungränser

Vasa befinner sig också i en bra situation på så sätt, att staden är välrepresenterad i riksdagen och i regeringen. Ett tecken på detta är att frågan om fulljour vid Vasa centralsjukhus avhandlades i rekordfart.

I riksdagen möts alla valkretsens representanter minst en gång i månaden, och utöver det finns olika typer av samarbetsnätverk som kopplar Vasa samman med viktiga frågor som till exempel riksåttan och varvet i Raumo.

Vilken roll ska Vasa ha i regionen i framtiden?

– Strategiskt viktigt är att de österbottniska landskapen och vår svenska motsvarighet på andra sidan Kvarken bildat ett EGTS-område, som effektivt kan verka mot Bryssel och globalt. På det här sättet kan vi, även genom ”utomparlamentarisk” aktivitet, bland annat locka ännu mer investeringar och nya jobb till regionen, säger Strand.

– Det är väldigt viktigt att finnas bland de 10 största städerna i Finland, säger Berg. Vi försökte få till stånd en kommunfusion med Korsholm men det lyckades inte. Därför är det bra att vi i regeringsprogrammet fick med att inte bara invånartal utan också universitetsstadsstatus räknas.

Strand håller med. Han är glad över att ha varit med och förhandlat universitetsskrivningen i regeringsprogrammet. Dock är specialavtalet om markanvändning, boende och trafik enbart vikta för städer med över 100 000 invånare.

– Det är synd att våra grannkommuner som inte kan ta del av dessa specialprogram, säger Strand.

Ska det tolkas som att det misslyckade försöket till sammanslagning med Korsholm var ett tillfälligt bakslag och att förhandlingar mellan Vasa och grannkommunerna fortsätter?

– Om man är beroende av samma sjukhus, samma trafikförbindelser, samma högskolor, samma arbetsmarknad och så vidare så ser jag inte nyttan med att sitta i olika fullmäktige. Utan kommungränser får man garanterat ännu mera till stånd och jag tror definitivt att åtminstone kommande generationer kommer göra sig kvitt dessa gränser, säger Strand.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här