Kommunerna befinner sig i så olika lägen att enbart en utveckling av statsandelssystemet inte kan svara på de utmaningar som kommuner av olika storlek har. Därför måste statsandelssystemet och kommunernas uppgifter eventuellt omdefinieras.

Det konstaterar finansministeriets arbetsgrupp som utrett behovet av en reform av statsandelssymet. Förstudien överräcktes till kommun- och reformminister Anu Vehviläinen tisdagen den 5 mars.

Arbetsgruppen har granskat behovet av en reform av statsandelssystemet för kommunernas basservice i en situation där landskaps- och vårdreformen på ett betydande sätt förändrar kommunernas uppgifter och ekonomi.

Därtill har man sett på utvecklingen i fråga om demografi, ekonomi och anordnandet av utbildning.

Kommunerna är i allmänhet rätt nöjda med statsandelssystemet i sin nuvarande form. Systemet ses ändå som komplicerat och svårfattligt, visar enkätsvar och workshoppar.

Demografin största faktorn

Befolkningsutvecklingen har påverkat och påverkar även i fortsättningen kommunfältet avsevärt när det gäller kostnaderna för ordnandet av tjänster och behovet av investeringar.

2017 hade Finland närmare 50 kommuner där det föddes under 15 barn.

Även den åldrande befolkningen växer. Befolkningsprognosen visar att andelen 65-åringar kommer att överskrida en tredjedel i hälften av alla kommuner år 2030.

Arbetsgruppen anser att finansieringssystemet bör fortsätta utvecklas. Det finns skäl att fundera på huruvida olika kommungrupper borde ha olika beräkningsgrunder inom statsandelssystemet.

– På grund av kommunernas differentiering är det naturligt att fundera på huruvida kommunernas uppgifter i framtiden borde omfördelas, skriver arbetsgruppen.

Läs mer: Förstudie av behovet att utveckla kommunernas statsandelssystem

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *