Brysselbloggen 9.4.2018 Sofia Kajander, praktikant

EU i framkant för den digitala revolutionen

I maj träder EU:s nya dataskyddsförordning i kraft, inte bara i Finland utan i hela det tungrodda EU-blocket. För de nationella parlamenten har den nya förordningen skapat en del huvudbry och regelpaketet som ska gälla fr.o.m. den 25 maj håller fortfarande på att konverteras till nationell lagstiftning i Finland. Vad behöver vi då dessa nya regler till?

Om det finns någonting som skapar konsensus inom EU, så är det övertygelsen om fördelarna med den inre marknaden. Inte ens Paavo Väyrynen förespråkar en begränsning av de fyra friheterna, som sedan 25 år tillbaka utgjort grunden för europeiskt välstånd. Eftersom vårt samhälle i dagens läge i hög grad opererar via skärmar, så är det nödvändigt att den inre marknaden hänger med i utvecklingen genom att möjliggöra smidig och kostnadsfri dataöverföring inom hela EU.

Det är på tiden att EU går in för att avlägsna digitala handelshinder genom att minimera transaktionskostnader och avlägsna nationell blockering av dataöverföring. Strategin för den digitala inre marknaden har påskyndats ordentligt det senaste året och man siktar på att slutföra den inom årets lopp. En rad reformer har redan genomförts; roamingavgifterna slopades i juni 2017 och därefter har man kommit överens om att slopa omotiverad geoblockering, dvs. att hindra konsumenter på nätet från att komma åt och köpa produkter på en webbplats som är baserad i ett annat EU-land.

I praktiken håller EU alltså på att göra det möjligt för dig att ringa fritt, surfa fritt, titta på tv-program från hela EU, köpa kläder online till samma pris som i landet där de säljs, samt öka transparensen och förutsägbarheten av priser vid näthandel, paketleveranser och valutaöverföring utanför euroområdet.

Den digitala handelsdimensionen innebär en enorm marknadspotential.

Skapandet av en digital inre marknad är än ett bevis på EU:s betydelse som värdspolitisk och ekonomisk tungviktare. Ett dylikt samarbetsprojekt 28 suveräna nationer emellan ser vi ingen annanstans i världen. Den digitala handelsdimensionen innebär en enorm marknadspotential, som endast kan utnyttjas om alla medlemsstater helhjärtat tar tillvara dess potential.

För tillfället säljer endast 7 procent av små och medelstora företag sina produkter och tjänster online i ett annat EU-land. Enligt EU:s beräkningar skulle en fullt fungerande digital marknad innebära en årlig tillväxtpotential på 415 miljarder euro. Det finns alltså en enorm outnyttjad digital marknad som endast kan frigöras genom reformer på unionsnivå.

Men med fri data kommer även ansvar, och den kommande tillväxten bör även fördelas på ett hållbart sätt. I mars föreslog kommissionen nya regler för en mer rättvis beskattning av den digitala ekonomin.

Problemet man vill komma åt är att digitala företag ofta är fysiskt belägna i ett land men genererar vinst i ett annat. Man samlar in användardata av sina kunder som sedan förvandlas till vinst i form av riktad marknadsföring. Beskattningen bör enligt kommissionen alltså baseras på var kunderna befinner sig och därigenom var den ekonomiska vinsten skapas.

Förutom beskattningsfrågor, finns det en rad andra faktorer som behövs för att både främja och tämja det fria informationsflödet; ett fungerande kommunikationsnät och snabb internetuppkoppling inom hela EU, samt satsningar på datasäkerhet och bekämpning av databrott.

Jag avslutar med en tankeställare av Alexander Stubb i Aamulehti:

”Det finns tecken på uppkomsten av digitala diktaturer. Förut tävlade ideologierna. Nu är det frihet och demokrati som kämpar emot begränsade rättigheter och nationalism. […] Vi kommer att se en motsvarande reglering, som den som gjordes av kapitalmarknaderna och bankerna som en följd av finanskrisen och eurokrisen. Ett likadant regelverk behövs efter fallet Facebook i den digitala världen och i fråga om datainsamling.”

Dela artikeln

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *