Presidentvalet i USA är över och oberoende av vad man tycker om resultatet får man lov att leva med det. Det återstår att se hur den nye presidenten kommer att förhålla sig till Europa. Valet väckte mycket diskussion redan långt innan det förrättades och fortsätter att göra det. Särskilt i eftersnacket har man tagit upp huruvida USA:s valsystem är rättvist. Om den som fått flest röster inte blir vald är det naturligt att saken väcker debatt. Valsystemen varierar från land till land och ofta har de skapats för mycket längesen. Å ena sidan för gamla traditioner med sig stabilitet och tillförlitlighet men å andra sidan vore det ibland på sin plats att bedöma om omvärlden utvecklats snabbare än systemet.

Också i EU får man kontinuerligt överväga unionens ställning i förhållande till den övriga världen, medlemsländerna och deras medborgare. I slutet av oktober godkände kommissionen arbetsprogrammet för 2017. Där sägs att Europa står inför ett vägskäl där medborgarna väntar på svar på stora utmaningar såsom ekonomi, sysselsättning, säkerhet och invandring. Det är inte lätt att möta dessa utmaningar, men mycket har redan gjorts. Olika strategier har utarbetats och de utgör en god grund när man börjar vidta mer detaljerade åtgärder i syfte att förbättra saker och ting.

Genom bättre lagstiftning försöker man uppnå nya mål som hänför sig till de stora frågorna. Den nuvarande kommissionen fastställde i början av sin mandatperiod att en av dess kärnuppgifter var att arbeta för en bättre lagstiftning. Syftet är bland annat att öka EU:s trovärdighet i medborgarnas ögon. Också i arbetsprogrammet för nästa år presenteras så lite nya initiativ som möjligt och även flera av dem grundar sig på frågor som presenterats redan tidigare. På det sättet eftersträvas färre lagar. Samtidigt fortsätter kommissionen att rensa i lagstiftningen, förslag som inte framskridit stryks och onödig reglering slopas.

En ambition med kommissionens agenda för bättre lagstiftning är att EU-politiken och lagstiftningen ska beredas öppet. Arbetet bör grunda sig på forskningsrön och medborgarnas och intressentgruppernas synsätt bör beaktas. Kommissionen vill att flera sådana aktörer som berörs av åtgärderna ska involveras i beslutsfattandet och lagstiftningsarbetet. Så ökar transparensen och förutsägbarheten.

Kommissionens metoder i arbetet för en bättre lagstiftning är att förbättra beredningen och samrådsförfarandet, att garantera ändamålsenligheten och kvaliteten samt att öka EU-organens inbördes samarbete.

EU kritiseras ofta för en överdriven regleringsiver. Kritiken är delvis befogad och särskilt exemplen på regelverk som medborgarna upplevt som dåliga har stärkt den här uppfattningen. Det finns en medvetenhet om att det skapas för mycket onödig lagstiftning men å andra sidan lyckas man inte alltid med att lyfta fram de rättsakter som är bra. Om man uppnår något gott för medlemsländerna och deras invånare genom en rättsakt är den berättigad. EU ses ofta också som en byråkratisk, komplicerad och avlägsen aktör, och inte helt utan orsak. EU-medborgarna har på goda grunder ifrågasatt EU:s arbetssätt.

En bra sak är att kommissionen har insett situationen, tagit frågan på allvar och försöker nu med en bättre lagstiftning återvinna medborgarnas förtroende för unionen och de frågor den driver för det allmänna bästa. Systemet och arbetssätten bör följa sin tid och medborgarna bör höras.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *